Sökresultat:
3366 Uppsatser om Lägesbaserad planering - Sida 63 av 225
Ett test av ett test- Ra?tten till staden
Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.
Varför ser nybyggda smÄhusomrÄden ut som de gör? : en diskussion kring planeringsprocessen och hur denna kan utvecklas
SmÄhusomrÄden tar upp en stor del av ytorna i vÄra stÀder och de anses ofta vara gröna. Det finns
hÀr en stor andel grönska per person, men hur grönt Àr det egentligen? MÄnga av de nya
smÄhusomrÄdena saknar en nÀrvarande grönska och uppfattas tvÀrt emot Àldre omrÄden som homogena och
trÄkiga. Varför Àr det sÄ?
Genom litteratur och empiri studeras den planeringsprocess som leder fram till avsaknaden av grönska i dessa omrÄden.
Kvinnors copingstrategier vid bröstcancer - en litteraturstudie med systematisk ansats
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier kvinnan anvÀnder sig av nÀr hon har bröstcancer. Metoden som anvÀndes för denna litteraturstudie var Goodmans modell med sju steg för ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ och Medline. Oberoende av varandra har 10 artiklar kvalitetsgranskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall som modifierades till den population som undersöktes. Resultatet av tio inkluderade studier visade att det fanns ett flertal olika copingstrategier som kvinnor anvÀnder sig av nÀr de har bröstcancer.
LĂ€rares val av arbetsmetod - TeacherÂŽs choice of work method
Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..
Ăbor i öp-processen
Hur medborgarna kan pĂ„verka sin nĂ€rmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen stĂ„r i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts pĂ„ tre öar utan broförbindelse i den svenska skĂ€rgĂ„rden. Ăarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i UmeĂ„ kommun skiljs Ă„t, till viss del, vad gĂ€ller befolkningasantal, yta och avstĂ„nd till fastlandet medan likheten bestĂ„r av beroendet av fĂ€rjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrĂ„gor. Med hjĂ€lp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information frĂ„n respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen frĂ„n vison till genomförande.
Klassrumsundervisning i matematik pÄ gymnasienivÄ
I vÄr tid dÄ diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan dykerupp och förstÀrker kÀnslan av att undervisningen inte kunskapsmÀssigt verkar fungera pÄ etttillfredstÀllande sÀtt inför arbetslivet och för fortsatta studier, Àr det avgörande att stanna uppoch kolla vad som egentligen pÄgÄr och varför.För att göra analysen sÄ enkel som möjlig uppmÀrksammas matematikundervisningensbestÄndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform ocharbetssÀtt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevantadidaktik- och undervisningsteorin stÀlls mot skolverkligheten genom aktionslÀrandetsprinciper. Tre aktioner pÄgÄr.Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mergenomtÀnkt samarbete mellan lÀrarna samt lÀraren/lÀrarna och eleverna.
Hur förÀndras informationssÀkerheten nÀr ett företag certifierar sig?
Informationsteknik anvÀnds i alltfler delar i en organisations verksamhet. I och med att anvÀndningen ökar sÄ ökar ocksÄ sannolikheten för att datorrelaterade problem ska intrÀffa. För att skydda sig mot detta borde företag ta ett samlat grepp pÄ sitt sÀkerhetsarbete. I dag jobbar mÄnga företag med ledningssystem för kvalité (ISO 9000) och miljöledning (ISO 14000). Om de jobbade lika systematiskt för att samordna sitt sÀkerhetsarbete sÄ skulle de förmodligen bli mer effektiva och dÀrmed skapa en bÀttre överblick över verksamheten.
TvÄ arbetslag inom förskolan och deras syn pÄ trivsel och arbetstillfredsstÀllelse : En kvalitativ studie
Det finns lite forskning kring förskollÀrares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsstÀllelse och dÀrför syftade den hÀr studien till att undersöka det hos förskollÀrare frÄn tvÄ nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som pÄverkade positivt var kÀnsla av upprymdhet i att gÄ till arbetet, glÀdje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som pÄverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbÀttras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förÀndringar de önskade.
"RÄstablick" -ett komplext utbyggnadsomrÄde i Solna. Fokus pÄ barriÀrer, trygghet och buller.
I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriÀr, trygghets-
och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsomrÄdet "RÄstablick"
-industriomrÄdet Hagalund.
Inledningsvis har en generell analys av omrÄdet gjorts som behandlar historisk
utveckling, landskap och natur, bestÀmmelser och förordningar, bebyggelse och
trafik. DÀrefter följer en fördjupning om barriÀrer, trygghet och buller dÀr
varje avsnitt innehÄller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av
omrÄdet. UtifrÄn slutsatserna frÄn analysen har jag utarbetat riktlinjer för
omrÄdet och ett planförslag.
Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till
kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta
tillvara vattenkontakten och skapa sammanhÀngande grönomrÄden..
Kulturarv i stadsplanering - En fallstudie av tolkning och tillÀmpning av regelverket under Stumholmens funktionsomvandling
Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i
kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta.
Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del
av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och
placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt.
Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av
1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling
skulle genomföras. Ett omfattande arbete pÄbörjades frÄn kommunens sida med
omrÄdesbestÀmmelser och detaljplaner.
Elevinflytande i SĂ€rskolan
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om eller hur elevinflytande i sÀrskolan
fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati sÄsom
elevinflytande, deliberativa samtalet, klassrÄd och skolrÄd belyses utifrÄn olika
perspektiv. Den metod som vi har anvĂ€nts oss av Ă€r kvalitativa intervjuer, dĂ€r respondenterna svarade pĂ„ ett antal öppna frĂ„gor. Respondenterna Ă€r elever och pedagoger i sĂ€rskolan frĂ„n tvĂ„ olika skolor. Ă
ldersspannet pÄ eleverna strÀcker sig frÄn tolv Är till sexton Är.
Handbok och inspirationsbok för landskapsarkitekter : om att göra medvetna val i frÄgor som rör klimatförÀndringarna
Landskapsarkitekter pÄverkar klimatförÀndringarna pÄ frÀmst dessa fyra omrÄden:
? Planeringen av en plats
? Val av material och tjÀnster
? FörutsÀttningar för framtida skötsel
? Stadsplanering
Detta Àr ett kandidatarbete som fokuserar pÄ dessa fyra omrÄden. Jag försöker ta reda pÄ
vilka val vi stÄr inför och hur dessa val pÄverkar klimatet.
Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vilka möjligheter som landskapsarkitekter
har att pÄverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bÀsta fall bidra till att
minska de. MÄlet Àr att kartlÀgga landskapsarkitekters pÄverkan pÄ klimatet och utifrÄn
det göra en guide med överblick över de omrÄden dÀr landskapsarkitektens val spelar
roll. Syftet Àr inte att ge en fullstÀndig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen
fÄr lÀsaren sjÀlv stÄ för..
Att arbeta som jourtjej: krav och rekrytering
Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.
Men jag dÄ? : Individualisering i stora barngrupper i förskolan
Studiens syfte Àr att undersöka sex förskollÀrares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur organiserar förskollÀrarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollÀrarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollÀrare som arbetar i stora barngrupper, med barn i Äldrarna tre till fem. LivsvÀrldsfenomenologin anvÀnds som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna frÀmjar möjligheten för att arbeta med individualisering Àr flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget Àr en faktor.
Eget arbete : NÄgra lÀrare berÀttar om eget arbete som arbetssÀtt
Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vÄr undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring Àmnet och Àven gjort 10 intervjuer med utbildade lÀrare i grundskolans tidigare Är 1-3. En slutsats vi kan dra utifrÄn vÄr studie Àr att fenomenet eget arbete Àr tvetydigt och att betydelsen varierar beroende pÄ vem man frÄgar och i vilket sammanhang. NÄgot som blev tydlig i vÄrt resultat var ocksÄ att mÄlen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolÀmnet svenska. En annan slutsats som framkommit Àr att utvÀrderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lÀrare som intervjuats och att flera av dem inte utvÀrderar alls.