Sökresultat:
2871 Uppsatser om Kyrkomöte 2005 - Sida 12 av 192
Ett Är efter övergÄngen till IFRS - hur redovisning enligt IFRS 3 har pÄvekat svenska börsnoterade företag
FrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillÀmpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisning. Ett omrÄde dÀr förutsÀttningarna har förÀndrats vÀsentligt rör redovisning av företagsförvÀrv enligt IFRS 3. De nya reglerna stÀller betydligt högre krav pÄ redovisning av företagsförvÀrv Àn tidigare normgivning och avsikten med de strÀngare reglerna Àr att underlÀtta bedömningen av företagsförvÀrv för utomstÄende. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för de förÀndringar som övergÄngen av redovisningsregler frÄn RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. VÄr ambition Àr att redogöra för övergÄngen till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvÀrv under 2005.
Marknadens implicita vÀrde pÄ det permanenta mÀtfelet pÄ Stockholmsbörsen
This study investigates whether the permanent measurement bias (PMB) has changed over time for Swedish companies listed on the Stockholm Stock exchange at least one year during 1996-2000 or 2005-2010. By using the Residual Income Valuation-model the markets' implicit value on PMB is generated through reversed engineering, as values for all variables except PMB are entered such as the market perceived them at the specific valuation date each year. This implicit value is classified into industries and then sorted by their median. Statistical tests are performed to see if there is a difference between the industry median and the accounting-based values on PMB. The difference from period one to period two is also statistically tested for.The study finds that the implicit values on PMB have changed somewhat between the periods; however the fluctuations are not statistically significant.
Carlin-mÀrkt lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) : UtsÀttningar och ÄterfÄngster i VÀnern och KlarÀlven, 1965-2005
I VÀnern, Sverige, fÄngades Ärligen ca 75 ton lax och öring av yrkesfisket, sportfisket och fritidsfisket under 1990-talet och början av 2000-talet. FÄngsterna av lax och öring verkar ha sjunkit under de senaste Ären men det rÄder stor osÀkerhet över fÄngstuppskattningar. För en ökad förstÄelse över smolts mortalitet slÀpps varje Är ett visst antal Carlin-mÀrkta laxar och öringar ut i VÀnern och KlarÀlven. Syftet med studien var att sammanstÀlla och analysera databasen för Carlin-mÀrkt lax och öring i VÀnern under Ären 1965 till 2005. MÄlet var att ÄskÄdliggöra lÄngsiktiga tendenser över ÄterfÄngster av Carlin-mÀrkt lax och öring i bÄde VÀnern och KlarÀlven samt bedöma om ÄterfÄngster varierar beroende pÄ utsÀttningsplats (VÀnern eller KlarÀlven).
Nya tider, nya redovisningsnormer
Bakgrund och problem: IASB arbetar för en internationell harmonisering av redovisningen.I Sverige skall noterade företag följa IAS/IFRS redovisningsregler frÄn och med 2005. RedanfrÄn 2002 implementerades RR 17 svensk redovisning, denna rekommendation bygger pÄ IAS36 och behandlar nedskrivningar. Det som Àr den största skillnaden med RR 17 och IAS 36jÀmfört med tidigare normgivning Àr att hÀr skall tillgÄngarna vÀrderas till verkligt vÀrde.Syfte: Att kartlÀgga de eventuella skillnader som införandet av RR 17 och IAS 36 har medförtför svenska fastighetsföretag. Vilka Àr dessa skillnader, har sÀttet att vÀrdera pÄ förÀndrats ochhar det slutligen resulterat i en mer rÀttvis bild av fastighetsföretags fastighetsbestÄnd.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ fastighetsföretaget som Àr noterade och ett urvalatt titta nÀrmare pÄ tre stycken företag har genomförts. Fokus i undersökningarna Àrföretagens Ärsredovisningar samt sÄ intervjuer genomförts med samtliga fallföretag.
Manöverkrigföringens principer i förbandsövningsverksamheten : en studie avseende framtagande av indikatorer för manöverkrigföring samt en fallstudie som mĂ€ter förekomst av manöverkrigföring vid en svensk förbandsövning (RSĂ-04)
Under vĂ„ren 2005 faststĂ€lls doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger pĂ„ manövertĂ€nkandet, nĂ„got som rimligen bör pĂ„verka hur armĂ©n bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krĂ€vs att den efterlevs, prövas ochutvĂ€rderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det Ă€r förhĂ„llandevis enkelt att rentintellektuellt bekĂ€nna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger pĂ„, det Ă€rdesto svĂ„rare att tillĂ€mpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillĂ€mpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats Ă€r sĂ„ledes följande:Ă
terspeglas manöverkrigföringskonceptet i armĂ©ns slutövning (RSĂ-04 Dubbeleken)?Mitt pĂ„stĂ„ende Ă€r att armĂ©n under RSĂ-04 inte övar manöverkrigföring i den utstrĂ€ckning somkrĂ€vs för att kunna införa och utveckla manövertĂ€nkandet inom armĂ©n.Syftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, lĂ€s principer, i armĂ©ns slutövning (RSĂ-04).
The new accounting of intangible assets: Effects of IFRS 3 on the accounting of intangible assets in acquisition-intense companies on the Stockholm Stock Exchange
Intangible assets are often a significant part of Swedish companies? assets. Most of these are accounted for as goodwill, arising from acquisitions. After EU:s decision to adopt IFRS as the new accounting standard, intangible assets will to a larger extent be recognized separated from goodwill. This thesis aims to quantify this change and to analyze what specific intangibles are affected most by the transition to IFRS.
Försiktighet i en oförsiktig bransch -En studie av fastighetsbolags vÀrdering till verkligt vÀrde
Bakgrund: Hur tillgÄngar skall vÀrderas har alltid varit en av redovisningens stora frÄgor. Svensk redovisning, som lÀnge varit starkt influerad av tysk redovisning, har under decennier haft försiktighetsprincipen som ledstjÀrna och tillgÄngar har hellre vÀrderats för lÄgt Àn för högt. PÄ senare tid har redovisningens syfte dock skiftat en aning i karaktÀr. NÀr IASBs internationella regelverk trÀdde i kraft 2005 vÀrderas förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde. Orealiserade vÀrdeförÀndringar pÄverkar resultatet och Àr sÄledes av stor betydelse.
Sveriges samarbete med Baltikum : En analys av Sveriges och Försvarsmaktens drivkrafter under Är 2000-2005
Uppsatsens syfte Àr att studera det stöd som Sverige bistÄtt de baltiska lÀnderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser Ären 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har tvÄ av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller anvÀnts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De tvÄ modellerna bestÄr av olika frÄgor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bÀra mot uppsatsens syfte. FrÄgorna har anvÀnts som ett analysverktyg pÄ empirin och pÄ sÄ sÀtt gett svar Ät frÄgestÀllningen.Resultatet i uppsatsen Àr att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska lÀnderna genom bÄde utbildning och materiel.
Börsintroduktioner : En eventstudie av variationer mellan introduktionskurs och öppningskurs hos börsintroduktioner pÄ Stockholmsbörsens O-lista Ären 1995 till 2005.
Denna studie har som syfte att undersöka den svenska IPO-marknaden under Ären 1995-2005. Studien undersöker ett fenomen som Àr frekvent förekommande i samband med börsintroduktioner. Fenomenet kallas underprissÀttning och med begreppet menas den skillnad i pris som uppstÄr mellan en akties introduktionspris och dess stÀngningskurs första dagen den handlas publikt pÄ en aktiebörs. UnderprissÀttningen kan ses som potentiellt kapital som ett företag gÄr miste om. Detta pÄ grund av att aktiens stÀngningskurs i viss mÄn representerar vad investerarna verkligen var villiga att betala för en aktie.
After work kultur i en storstad
Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först pÄ senare Är blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man gÄr direkt ut pÄ krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual dÀr man lÀmnar arbetsrollen för att ingÄ i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) pÄvisar att svenskarnas dryckesvanor har förÀndras. ?Helgsupandet? har till viss del övergÄtt till nöjes- och njutningsdrickande och dÀr har storstÀder ett annorlunda dryckesmönster Àn smÄstÀder (Sigfridsson 2005).
FrÄn miljövÄrd till hÄllbart samhÀllsbyggande - FörÀndringar i den Svenska miljöpolitiska diskursen under perioden 1987 - 2005
The aim of this thesis is to study discursive change in the Swedish environmental political discourse between 1987-2005. The text of three Swedish budget propositions are analysed for this purpose.The results from the analysis are related to a few relevant theoretical perspectives that hold partly different views on what constitutes ?sustainable development? and ?ecological modernization?. Through these theories the thesis continues the discussion around the two central but somewhat blurry terms sustainable development and ecological modernization. The aim of this discussion is to conclude whether the discursive change in Swedish environmental politics can be said to go more in the direction of sustainable development or ecological modernization, or if elements of both perspectives can be found.The analysis shows that the Swedish environmental discourse has come to include more and more political fields such as general welfare politics, during the period.
Avrundar företag sina resultat - En studie av Cosmetic Earnings Management i Sverige
The aim of this thesis is to examine the occurrence of Cosmetic Earnings Management (CEM) among Swedish companies. CEM refers to the small upward rounding of reported net income to reach cognitive reference points. Important cognitive reference points are multiples of ten (N*10^x) of reported net income and rounding towards these has been documented in other markets around the world over the last 20 years. The occurrence of CEM on the Swedish market is studied using digital analysis, frequency testing and Benford's law. Firstly, reported net income of publicly traded companies between 1996 and 2010 is examined.
Hur pÄverkar europeiseringen svensk alkoholpolitik?
AbstractTitle: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .Titel: Hur pÄverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik?Minor Thesis in Political Science, January 2008Author : Markus GustafssonTutor : Lennart BergfeldtVÀxjö UniversityThis essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by SwedensŽs membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:? What is europeanization?? How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?? Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?The method in this essay has been a qulitative study of litterature.
Variation i fruktsamhet hos semingaltar
Artificial insemination (AI) has had a great influence on the development of pig production and is today widely practiced (Gerrit et al., 2005). With AI, genetic progress can at a short period of time be spread worldwide compared with using natural service and the best boars can be intensively used. This is also one of the biggest risks with AI; the impact of semen containing a genetic disease or contamination of pathogens can be enormous. Fortunately, it is a small risk of disease transmission due to many tests of the boars and the semen before use (Maes et al, 2008). It is important that the boars used for insemination have good breeding values along with good reproduction features and have good fertility results (Robinson et al., 2005).
Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande
Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Annvir, Désirée. Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande, - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för folkhÀlsovetenskap, 2005. Medfinansieringslagen (lag 2004:1237 om sÀrskild sjukförsÀkringsavgift) trÀdde ikraft den 1 januari 2005. Lagen innebÀr att arbetsgivaren Àr skyldig att betala 15 procent av sjukpenningen.