SammanfattningBakgrund: Sjuksköterskor stÀlls kontinuerligt inför omvÀrldsförÀndringar som inte gÄr attpÄverka. Det innebÀr att stÀndiga förÀndringar i arbetsmetoder genomförs och att all personalhela tiden Àr i behov av utbildning. Allt syftar mot att göra kvalitetsförbÀttringar för bÄdepersonal och patienter.Syfte: Att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser av implementeringen av ettförbÀttringsarbete, i detta fall införandet av triage pÄ en akutmottagning.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördesi fokusgruppsintervjuer och materialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Ur analysen framkom det övergripande temat enönskan att kÀnna trygghet under enimplementeringoch fyra kategorier; kommunikation, planering och mÄlsÀttning,förÀndringsbenÀgenhetoch kompetensutveckling som beskriver akutsjuksköterskorsupplevelser av implementeringen av ett förbÀttringsarbete.Slutsats: Under en implementering behöver ledningen ha kunskap om ovanstÄende resultat.Sjuksköterskorna beskriver ÄtgÀrder för att skapa möjligheter och undanröja hinder för attkunna uppnÄ trygghet under implementeringen. Det kan vara att t.ex.

Sedan 2009 rekommenderar Skolverket att lÀrare ska ha ett normkritiskt arbetssÀtt i skolan. Detta har sedan 2010 stöd i diskrimineringslagen, skollagen och Gy11 och utifrÄn det har vi undersökt hur implementeringen av dokumenten pÄ kommunala gym-nasieskolor i Malmö Stad uppfattas. I vÄr studie har vi intervjuat fyra personer varav tvÄ utbildar personal i gymnasieskolan i bland annat normkritisk pedagogik och tvÄ arbetar pÄ gymnasiet och har deltagit i kommunens normkritiska fortbildning. Vi har tittat pÄ hur Malmö stads enhet för fortbildning och kompetensutveckling bedriver tvÄ av sina projekt. Vi har Àven undersökt hur det normkritiska arbetet ser ut pÄ tvÄ gymnasieskolor i Malmö och vilket stöd och mottagande lÀrarna fÄr efter genomgÄngen fortbildning.

I en vÀrld dÀr kraven pÄ flexibilitet, sÀkerhet och hÄrdvaruoptimering Àr nyckelfaktorer nÀr det kommer till att vÀlja IT-miljöer för företag blir virtuella skrivbord mer och mer poulÀra. Med dessa miljöer finns det ocksÄ problem nÀr det kommer till anvÀndarupplevelsen om nÀtverket ifrÄga inte kan uppfylla de krav som ett sÄdant system stÀller. I detta arbete undersöks implikationerna vissa nÀtverksvariabler kan ha för en Virtual Desktop-infrastruktur, VDI. För att belysa dessa problem har tvÄ tester utförts pÄ en VDI miljö. Det första testet gick ut pÄ att mÀta latensen dÄ skrivbordsmiljön renderades för klienten frÄn virtualiseringsservern vid olika nÀtverksdiamterar.

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvÄrdnadsarbetet i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvÄrd i tvÄ olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Tre kategorier med Ätta subkategorier framkom.

Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer med sju lÀrare frÄn Kalmar lÀn för att kartlÀgga lÀrarnas upplevelser och erfarenheter av IKT i engelskkundervisningen pÄ gymnasiet. Det var undersökningens syfte att ta reda pÄ varför lÀrarna vÀljer, respektive inte vÀljer att anvÀnda IKT i engelskundervisningen för att belysa lÀrarnas stÀllningstaganden ur bÄde ett postmodernt och sociokulturellt perspektiv.Undersökningen visar att samtliga lÀrare anvÀnder IKT i engelskundervisningen samt Àr positivt instÀllda till anvÀndandet av denna. Resultatet indikerar dock att Älder, personlighet och intresse Àr betydande faktorer för till vilken omfattning som lÀrarna vÀljer att integrera IKT i sin undervisning samt gÄ pÄ kompetensutveckling inom omrÄdet. Resultatet indikerar Àven att lÀrarna upplever att det Àr tidskrÀvande att anvÀnda sig av IKT samt problematiskt nÀr tekniken inte fungerar som den ska vilket kan leda till en intensifiering av lÀrares arbetstid. Vidare visar denna studie att majoriteten lÀrare anvÀnder sig av IKT i engelskundervisningen i form av ett verktyg för problemlösning och informationssökning och inte som en arena för kommunikation, samarbeten och kulturmöten..

This paper is based on a quantitative survey. The study aims to answer the questionwhich media young people rather use to take part of the news. The results showthat young people today in Kalmar preferably and often read newspapers on theInternet and mobile phone.The questions asked was about which media they usually use, the level ofconfidence they had in various media, how interest was in different newscategories, willingness to pay for online news and background issues relatedsubjects. The survey was aimed at high school students in Kalmar and weredistributed and collected on-site at the schools. What was remarkable among theresponses was that young people largely had access to a morning newspaper athome and said that they would consider subscribing to one in the future.

I dagens samhÀlle efterfrÄgas nÀrproducerad och smÄskaligt tillverkad mat allt mer. För att gÄ detta ökade behov till mötes behövs fler smÄskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar pÄ landsbygdsutveckling och smÄskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas frÀmsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge pÄ hur en utbildning kring livsmedelssÀkerhet kan anpassas efter smÄskaliga producenters behov, dÄ producenterna upplevde att de Àr i behov av kompetensutveckling. Syftet var att pÄ uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssÀkerhet skulle kunna anpassas efter smÄskaliga producenters behov.

SammandragAtt organisationer lÀr Àr ofta en förutsÀttning för att nÄ goda resultat. Viktigt för lÀrandet Àr att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lÀrande organisation Àr detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rÄdande lÄgkonjunkturen har mÄnga organisationer varit tvungna till stora nedskÀrningar. Detta gÀller inte minst flygbolaget SAS.

MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning ochurvalsprocesser fungerar för officerare i nivÄ 3. Hur sÀkerstÀller man rÀtt kompetens i dennaplanerings ? och placeringsprocess. Tillvaratar och utvecklas individens kompetens genomdelade vÀrderingar och mÄl i syfte att skapa engagemang och en kreativ miljö ledande tillkompetensförnyelse och hög produktivitet? Hur upplevs denna process fungera urorganisationens - och ur den enskildes synvinkel.Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion som bygger pÄ Jay Halls kompetensprocessoch kompletteras med Sandberg och Targamas teorier om kompetensförnyelse.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare nivÄ 3 varsinformation utgör primÀrdata för analysen.

Hur förberedda Àr skolorna idag om det uppstÄr kriser?Vi har velat undersöka hur pedagoger förhÄller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lÀrare, var att det inte fanns en stor kunskap inom omrÄdet pÄ de tvÄ utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att vÀldigt fÄ i dagens skola har den beredskap som verkligen krÀvs.I resultaten har framkommit att skolor inte har en vÀl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av nÄgon kompetensutveckling i Àmnet krishantering. FÄ att fÄ en vÀl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men ocksÄ en tydlig ansvarsfördelning.

Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.

The main purpose of this Master?s thesis is to do a benchmarking study of the marketing activities at the public library of Valdemarsvik. The purpose is also to describe and get a deeper understanding of benchmarking as a method for improving library activity. Four major problem areas are addressed: How can one use benchmarking as a tool to achieve change? How can one learn with benchmarking? What similarities and differences are there between benchmarking and other similar methods for competence development? Is benchmarking better than other similar methods for competence development? The empirical approach was qualitative and the method chosen was action research.

Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus pÄ faktorer i samhÀllet som pÄverkar den enskilda individens möjligheter att med klÀder finna och förmedla sin identitet. Syftet Àr att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i Àmnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frÄgestÀllningarna berör faktorer som ingÄr i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men ocksÄ ett livslÄngt lÀrande. Detta för att fÄ kunskap om hur visuell kommunikation kan frÀmja barn och ungdomars identitetsprocess, men Àven stÀrka utvecklandet av en social och kommunikativ förmÄga med slöjdprocessen. I arbetet har jag anvÀnt mig av en litteraturstudie, men ocksÄ en enkÀtundersökning som genomfördes i textilslöjden pÄ Ärskurs 9 under en av mina praktik perioder.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar sjÀlvstÀndigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgÄng till lÀkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehÄllanalys. För att uppnÄ ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvÄrd, akutsjukvÄrd, ambulans-och psykiatrivÄrd samt Àven verksamhetsansvariga inom den kommunala vÄrden.

Studien syfte var att undersöka och beskriva skilda uppfattningar av konflikter mellanbarn och dess hantering i förskolan hos förskollÀrare. Studien Àr en kvalitativ studiemed en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer av ett antal förskollÀrare.De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Hur ser förskollÀrare pÄkonflikter mellan barn i förskolan? PÄ vilket sÀtt hanteras Äterkommande konflikter? PÄvilket sÀtt kan förskollÀraren fÄ stöd i sitt sÀtt att hantera konflikter?Det framgÄr av resultatet att förskollÀrare i studien har erfarenheter av konfliktereftersom de möter dem dagligen pÄ förskolan. Dessa erfarenheter ligger till grund förhur de agerar i sin yrkesroll. De ser gÀrna att barnen sjÀlva hanterar konflikter ochagerar nÀr de anser att behovet finns.