Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen Ät stödfunktionen pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anstÀllda och uppfyllde motsvarande mÄl som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnÄ syftet med detta examensarbete anvÀndes elektroniska enkÀter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. EnkÀterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och mÄlen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var sÄledes huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillÀmpades ocksÄ för att öka förstÄelsen för verksamheten.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

AbstraktUndersökningens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som motiverar anstÀllda att stanna kvar pÄ sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlÀngningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behÄlla sina anstÀllda.Följande frÄgestÀllningar utgör studiens röda trÄd: Vilka motiv uppger anstÀllda som viktiga för att trivas pÄ sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anstÀllda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tÀnkas pÄverka de anstÀllda till att stanna kvar pÄ arbetsplatsen?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta personer intervjuats pÄ ett företag. TillvÀgagÄngssÀttet Àr kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna fÄr utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger Àven den tillfredsstÀllelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stÀrker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och sjÀlvbestÀmmande Àr viktiga faktorer för de anstÀlldas trivsel och motivation; god stÀmning har avgörande betydelse för den anstÀlldes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback Àr motivationsskapande men om det saknas intrÀder vantrivsel vilket kan fÄ den anstÀllde att söka sig bort..

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.

Natural monuments are natural objects with special protection due to their high natural value or cultural significance. The natural value is determined by the occurrence of signal species found on and near the natural monument. The law surrounding natural monuments has evolved a lot since the first ones were declared, and today the title natural monument can be replaced with the title tree with high conservation value. The title has come later and can sometimes overlap natural monument. Some natural monuments lack the qualities required to be classified as a natural monument or a tree with high conservation value, but have a cultural importance.

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKABŽs utbildningsenhet frÀmja kompetensutveckling. Studien baseras frÀmst pÄ djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess Àr viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se nÀrmare pÄ guppens ledning, mÄl, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmÀssiga faktorer har vi förklarat det aktuella lÀget. DÀrav framgÄr att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de stÀndigt kommer in i en ÄtervÀndsgrÀnd.

Bakgrund: Urininkontinens Àr ett hÀlsoproblem som har stor pÄverkan pÄ det kÀnslomÀssiga vÀlbefinnandet. Risken att drabbas av problem med urininkontinens ökar med stigande Älder. Urininkontinens innebÀr ofta ytterligare betydande grad av vÄrdtyngd för de personalgrupper som vÄrdar dessa patienter. Det Àr sjuksköterskans ansvar att utreda och förskriva inkontinenshjÀlpmedel, dÀrför behöver hon ha kunskaper om olika utrednings-, omvÄrdnads- och behandlingsalternativ som finns. Syftet var att belysa vilka ÄtgÀrder som kan anvÀndas för att hantera omvÄrdnaden av kvinnor över 65 Är med urininkontinens, samt resultatet av ÄtgÀrderna.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ arbetsplatsen. Undersökningen utgick frÄn följande frÄgestÀllningar; Vad Àr hÀlsobefrÀmjande faktorer?; Vilka hÀlsobefrÀmjande faktorer finns pÄ den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer fÄr personalen att kÀnna sig motiverade pÄ arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer pÄverkas av arbetsgivarna?MetodFör att besvara syftet har en enkÀtundersökning gjorts för de anstÀllda pÄ företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanstÀllts i SPSS.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Den hÀr studien handlar om anvÀndarkompetens vid postimplementering av affÀrssystem.Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som pÄverkar om anvÀndarnas kompetenskommer att omsÀttas till effektivare nyttjande och anvÀndande av affÀrssystemet. För attkunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frÄgor. Studien syftadeocksÄ till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla anvÀndarnaskompetens under postimplementeringen. Studien bestÄr av en teoretisk referensram, som Àruppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling ochanvÀndarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie.

Syfte och frÄgestÀllningar. VÄrt syfte Àr att granska kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det pÄ Àldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur kompetensutvecklingen följs upp..

This study aims to investigate how participants in a companys traineeprogram describe that the programmes educational tasks has prepared them for their future work. The study also examines how participants perceive that they have developed skills that are specifik to their profession and how they became part of a community. The following questions were formed to make it possible to investigate the purpose further; ?Do the participants feel that the interaction within the trainee group has promoted their learning??, ?How does the participants describe the training elements in relation to their development of competencies that they use in their professional role?? and ?How does the traineeprogram contribute to the participants becoming part of a community??. This was examined by taking part of what previous research has highlighted as important for learning and socialization in relation to traineeprograms.

Kompetens och kompetensutveckling Àr viktiga omrÄden för företag i alla branscher. Isvenska företag Àr utvecklingssamtal vanligt förekommande men av varierandekvalitet. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka hur anstÀlldas kompetens ochkompetensutveckling pÄ ett konstruktivt sÀtt kan behandlas i ett företagsutvecklingssamtal.En teoretisk bakgrund som behandlar de tvÄ huvudomrÄdena kompetens ochutvecklingssamtal författades och följdes av en fallstudie pÄ ett medelstort it-företag.Den empiriska studien bestod av intervjuer med mellanchefer och företagsledning.Kompetens kan sÀgas bestÄ av teknisk kompetens och social kompetens. Den tekniskabeskriver förmÄgan att lösa en uppgift och den sociala kopplas till förmÄgan attfungera ihop med andra mÀnniskor. En korrekt bedömning Àr viktigt för att kunnautveckla kompetens i linje med individens och företagets behov.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.