Har Kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören?Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga.

Varje år träder ca 50 000 människor ur Svenska Kyrkan och avsäger sig därmed rätten att begravas i Svenska Kyrkans ceremoniella ordning och lokaler. Man träder ut ur Kyrkans ordning, och ut ur Kyrkans rum, men man träder inte in i något annat. Mitt kandidatarbete är ett försök att visa på en annan ordning och andra rum. .

What does the Swedish church Västerås stand for today according to the employees and how do they want to profile themselves to the target group? What image and what expectations does the target group have of the Swedish church Västerås? How can the Swedish church Västerås communicate uniform, with the intent to create mutual value with the target group?The purpose of the study is to make recommendations to the Swedish church Västerås for their prospective communication plan by examining their profile and target group's image and expectations of the organization. The study also aims to examine how the Swedish church Västerås can communicate their brand uniform.The study applies a qualitative research with deductive approach. Data were collected through semi-structured interviews with a sample of the employees and focus groups with a sample of the target group.Better match between profile and image means that SkVs employees better understand the organization and can communicate more uniform which leads to a stronger brand identity. If SkV understands what is relevant for their target group, they can reduce the total cost of customer delivered value and thus increase the total value.

Sigtuna är en av de äldsta städerna i landet. Kyrkan S:t Olof är en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmätning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. Från museets håll ville man därefter att hela ruinen skulle mätas upp tredimensionellt för att på ett bättre sätt kunna analysera komplicerade kronologiska händelser och förändringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen byggnadsarkeologi upplevt problem med att åstadkomma en fullständig bild av en byggnad genom tvådimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet på ett mer fullkomligt och verklighetstroget sätt.

Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska Kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi.

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv..

SAMMANFATTNINGÅtta blivande organister har fått ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de håller på att växa in i, hur de uppfattar musikens roll i Kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en självklar komponent i deras syn på musiken i Kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar på frågan om vad yrkesrollen kärna är, så är det att få ge vidare musiken och genom musiken peka på att det ?det finns något större här i tillvaron?.

SammanfattningInom svenska Kyrkan finns inga särskilda restriktioner att ta hänsyn till vid vård i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemål om att fira nattvard, ha enskilt samtal med präst samt önska att förbön hålls i hemförsamlingen.Romernas traditioner kring vård i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men även kring rädslan att påverkas av gajé. Man tar själv hand om sina släktingar och de som är så sjuka att sjukhusvistelse krävs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att så kallade sanningar skall undanhållas den som ligger för döden, man får inte ta hoppet från patienten. Dessutom tror romer att man kan framkalla döden om man talar om den.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig här efter att undanhållit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strävar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska Kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrån teori om ekologiskt perspektiv på socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om värdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar på det sociala arbetet på mikronivå, men att viss samverkan på mesonivå förekommer.

AbstractTitle: The picture of the Swedish church - Young peoples image of the organization in comparison with the organizations profile (Bilden av Svenska Kyrkan ? Unga människors image av organisationen i jämförelse med organisationens profil)Number of pages: 55 (57 including enclosures)Author: Ebba GöranzonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The aim of this essay is to study the external communication of the Swedish Church, and how they want young people (16-18 years old) to perceive them. Further I would like to compare that information with how young people actually perceive the Swedish church. Do the both pictures agree?Method/Material: Together with literature studies, a qualitive method has been used and four focus group interviews with a total of 16 informants have been conducted.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r Kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i Kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock ändrats under århundradenas gång. Man kan i viss mån säga att den kristna Kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel på det är hur de tidiga kristna gick från att vara förföljda till att bli accepterade och så småningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling påverkade många av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd.

Denna uppsats behandlar synen på ledarskap på olika nivåer i Svenska Kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorådets och stiftets syn på vilka egenskaper och förmågor som krävs för att kyrkoherden ska vara väl rustad för sin tjänst. Stiftet är den regionala nivån, det område som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller två län. Anställda på stiftsnivån kallas stiftsadjunkter om de är prästvigda. Församlingen är den lokala nivån, Svenska Kyrkans primära enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkoråd bestående av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som är församlingens chef, alltid prästvigd.

AbstractThis essay examines the idea of unity in the early church, based on Psalm 133:1. My interest in this was awakened during a seminar with the scholar Sr. Dr. Michaela Puzicha OSB, who proposed that St. Benedict of Nursia in his Rule, RB 42, alludes to Ps.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.