Syftet med den här uppsatsen var att analysera vilka inhemska intressen som kan tänkas påverka nationalstaters ställningstagande i relation till Kyotoprotokollet. Detta har gjorts genom att svara på olika frågeställningar om varför länderna valde att agera som gjorde. Dessutom har det besvarats på vilket sätt ländernas agerande kan kopplas till den internationella, respektive den inhemska arenan. Uppsatsen har även besvarat hur internationella avtal påverkas av att länder väljer att ansluta sig respektive hoppa av avtalen..

I snart ett år har nyhetssändningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna på högvarv för att få upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nämligen vara dags att bestämma hur klimatpolitiken ska fortsätta efter Kyotoprotokollet. Sverige är då EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir..

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

År 1997 skrevs Kyotoprotokollet under av 84 länder som senare avsåg att ratificera protokollet. Kyotoprotokollet Förbinder Annex I länderna att totalt sänka sina utsläpp med 5 procent av 1990års nivå under perioden 2008-2012. När den perioden är till ända tyder mycket på att Kyotoprotokollet ska ersättas av ett nytt protokoll som eventuellt inkorporerar ej Annex I länder och som även ger dessa länder utsläppsmål. Uppsatsens frågeställning är huruvida försök att minska växthusgasutsläppen bör ske med internationell utsläppshandel av växthusgaser som ett instrument. Teorin som uppsatsen är avgränsad till ger stöd till att en internationell utsläppshandel är optimal om de berörda länderna inte har varu- eller tjänstehandel (autarki) mellan sig.

Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamthandelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten.Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättningoch komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har påden svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås medutsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemetsinförande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få påstålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, därstålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier iandra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med storsannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta..

I och med ratificeringen av Kyotoprotokollet åtog sig Sverige att sänka sina utsläpp av koldioxid. För att minimera kostnaderna förknippade med detta åtagande tillåter Kyotoprotokollet användandet av tre flexibla mekanismer varav en är handel med utsläppsrätter. Syftet med denna uppsats är att undersöka de samhällsekonomiska skillnaderna mellan de två teoretiskt kostnadseffektiva principerna för tilldelning av utsläppsrätter, ren grandfathering utan handelsrestriktioner och auktionering. Studien kommer fram till att under antagandet om en perfekt fungerande ekonomi, innebär auktionering att samhället kan minska sina kostnader för utsläppsminskningen med mellan 1 och 1,5 miljarder kronor jämfört med grandfathering. Gratis tilldelning visade sig även ha en negativ inverkan på kostnadseffektiviteten genom höga transaktionskostnader samt på grund av att vissa företag inte fann grandfatheringprincipen trovärdig inför framtiden.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva den lagstiftande bakgrunden till handeln med utsläppsrätter samt att granska hur det inledande förfarandet av handelssystemet har genomförts i Sverige..

Ett system för handel med utsläppsrätter inom EU börjar tillämpas den 1 januari 2005. Handel med utsläppsrätter ska genom kostnadseffektiva lösningar minska utsläppen av växthusgaser, i första hand koldioxid. Samtliga medlemsstater ska införa regelverk som uppfyller EU:s handelsdirektiv, som reglerar handelssystemet. Direktivet har sin grund i Kyotoprotokollet och oavsett om det träder ikraft avser EU att genom handelsdirektivet uppfylla sitt utsläppsåtagande för koldioxid. Utsläppen av koldioxid, och andra växthusgaser, är en av huvudorsakerna till växthuseffekten som i sin tur medför klimatförändringar.

Under det senaste århundradet har medeltemperaturen på jorden stigit märkbart. En förklaring till den globala uppvärmningen är de ökade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, som följer av ökad användning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförändringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken på internationell nivå. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-länderna och EU förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå.

Problemställning: Ett ansvarsfullt företagande är idag en viktig konkurrensfördel. Företagen måste kunna balansera ekonomiska intressen med miljöfrämjande åtgärder och på ett trovärdigt sätt kunna visa att de arbetar för en hållbar utveckling. Det finns många alternativ gällande en investering i sociala och miljöfrämjande åtgärder men det saknas ofta riktlinjer för hur arbetet bör genomföras. Genom Kyotoprotokollets olika projekt har en marknad uppstått där organisationer erbjuder företag en möjlighet att investera i projekt för att reducera koldioxidutsläpp. Vad en investering i denna marknad innebär är det få undersökningar som visar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka konsekvenserna för den svenska stålindustrin vid ett införande av utsläppshandel. Uppsatsen behandlar endast den inledande försöksperioden inom EU, det vill säga mellan åren 2005 till 2007. Under denna period omfattas handeln endast av koldioxid. Teorin för utsläppshandel, inklusive dess för- och nackdelar, beskrivs för att få en övergripande förståelse för problemet. För att utvärdera effekterna på den svenska stålindustrin genomförs fallstudier på SSAB Svenskt Stål AB och AvestaPolarit AB.

Eleven years after broking the Kyoto-protocol, the European Union still stands in the front line, combating climate change. How come the EU, with 27 diversified states, is able to integrate its members to what is widely considered the most progressive climate policy in the world? This thesis takes a closer look at the negotiations that have shaped EU climate policy. Using negotiation-models to categorize different aspects of EU climatenegotiations, several key-findings are presented. The thesis concludes that while EU entered the Kyoto-protocol with little to lose because of external factors like previous energy-reforms in key member countries, it had plenty to win in global influence and the satisfaction of an overwhelmingly Kyoto-positive public.

Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt. Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var: förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration på rättviseaspekter; användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om både lämpliga anpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt..

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att användas som verktyg i klimatarbetet. Syftet är att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrågan på skogsresurser ur produktion och miljöaspekt kräver åtgärder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfären har gjort kolsänkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem såsom EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.