Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Handel är en central del av världen i det rådande tillväxtparadigmet. För att underlätta handel mellan nationalstater skapades år 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var så lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frågor till sin organisation. Då WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment).

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

I snart ett år har nyhetssändningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna på högvarv för att få upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nämligen vara dags att bestämma hur klimatpolitiken ska fortsätta efter Kyotoprotokollet. Sverige är då EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir..

För att ta reda på hur svenska mammografiavdelningar står sig mot det europeiska protokollet undersöks nio mammografiavdelningar. Till hjälp har ett CDMAM-fantom version 3.4 och fyra plexiglasskivor använts för att simulera ett normaltjockt bröst. Även ljusskåpen och filmens egenskaper har undersökts och jämförts med kraven i europeiska protokollet. Avgränsningar har gjorts då koncentreringen ligger på mammografer som använder sig av film-skärm system.Röntgenbilderna har studerats utan tekniska hjälpmedel. Efter bedömning och poängsättning av bilderna på CDMAM-fantomet har värdena förts in i ett Excel-program där värdena presenteras i grafer.

Intresset för vattenfrågor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvård och hänsynstagande till vatten inom skogsbruket fått större fokus. Målet med vattendirektivet är att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhålla en god kemisk och ekologisk status innan år 2015 samt att ingen försämring får ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter på vattenmiljöer. NPK+ och Blå målklassning är två skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhänsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvärde (N), påverkan (P), känslighet för skogsbruk (K) samt plusvärden (+).

Kroppens prestation försämras vid höghöjdsvistelse pga. syrebrist och individer kan drabbas av akut höjdsjuka (AMS). Samtidigt acklimatiserar sig kroppen genom att bl.a. öka syreupptaget som kompensation för det låga syretrycket. Studiens syfte var att undersöka hur hemoglobinkoncentrationen (Hb) påverkas av hög höjd och om det finns någon korrelation mellan Hb i vila eller Hb-ökningen under arbete tillika individers välmående på hög höjd.

Detta examensarbete pågick under fem veckor på SSAB i Luleå och behandlar två uppgifter. Den första uppgiften gick ut på att forska om tid för att på bästa sätt kunna tidsätta nätverksutrustning samt övervakningsplattformar på SSAB. Den andra uppgiften gick ut på att undersöka krav samt upplägg för övervakningsplattformen SCOM. För att kunna synkronisera tid används i huvudsak tre protokoll: NTP, SNTP samt PTP. De vanligaste teknikerna för att synkronisera tid är via internet, GPS, radiokommunikation samt manuell tidsättning.

There's no doubt today that mankind has contributed to the changing climate byher use of fossil fuels. This must change in the nearby future. The Europeanleaders are expressing concern that renewable energy sources are not beingused to their full potential. The 2001/77/EC Directive on Electricity Productionfrom Renewable Energy Sources was accepted in 2001 to encourage thedevelopment of energy production from renewable sources, which isconsidered a step towards the fulfillment of the goal of the Union, that 12% ofthe gross energy consumption should come from renewable energy sources bythe year 2010.The objective of this thesis is to illuminate the common legislation of the EUregarding renewable energy with regard to goal fulfillment, judicial quality,conflicts with other goals of the EU and other faults. The objective is reachedby a hermeneutic study in which interpretation of written text is the mainmethod.

The idea for this project was initiated together with one of the leaders in the forest, paper and packaging industry. To get through an A/R CDM process the company is exposed to the risk of failing the process or that the overall costs will exceed the benefits of the project. This would delete the incentives to invest in GHG removals compared to purchasing emission allowances on the carbon market. The questions that have been raised and needs clarification in the thesis are the following:? From a company perspective, what are the incentives for implementing Forest Clean Development Mechanism (CDM) projects?? What is a likely financial outcome of a reforestation CDM project on degraded land in the Guangxi province of the Peoples Republic of China?? When does an investment like this break even with the cost of buying market based carbon emission allowances? The objective of this master thesis is to carry out a research about the incentives for forest, paper and packaging companies to invest in reforestation through the clean development mechanism.

There's no doubt today that mankind has contributed to the changing climate byher use of fossil fuels. This must change in the nearby future. The Europeanleaders are expressing concern that renewable energy sources are not beingused to their full potential. The 2001/77/EC Directive on Electricity Productionfrom Renewable Energy Sources was accepted in 2001 to encourage thedevelopment of energy production from renewable sources, which isconsidered a step towards the fulfillment of the goal of the Union, that 12% ofthe gross energy consumption should come from renewable energy sources bythe year 2010.The objective of this thesis is to illuminate the common legislation of the EUregarding renewable energy with regard to goal fulfillment, judicial quality,conflicts with other goals of the EU and other faults. The objective is reachedby a hermeneutic study in which interpretation of written text is the mainmethod.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Det nuvarande kommunikationsprotokollet på Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och används idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nästan 40 år gamla protokollet räcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke på Internets explosionsartade tillväxt har en global adressbrist uppkommit i dagens värld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav ställs på fler IP-adresser samt en förbättrad säkerhet. Vi står idag inför en stegvis övergång till det nya protokollet på Internet, IPv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda säkerhetsfunktioner samt andra fördelar.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en säker och kvalitativ vård är något som eftersträvas i sjukvården. För att minimera risker, tillbud och mänskliga faktorer så finns idag flera utarbetade system till hjälp. På Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsäker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra så att information i överrapportering mellan olika vårdgivare inte går förlorad. Otydlig kommunikation och bristfällig informationsöverföring kan riskera patientsäkerheten eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext och riskfyllt område där en stor mängd personlig information om enskilda patienter ska överföras från en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstämmer med SBAR protokollet.

WLAN i form av standarden IEEE 802.11 används inte i större utsträckning i industriell miljö. Vi undersöker hur pass protokollet kan användas för datakommunikation i sådan miljö med avseende på störningskänslighet och datorkraftsbehov, i form av en empirisk undersökning. Dessa undersökningar har utförts på en industri med de tre vanligaste standarderna IEEE 802.11b/g/n. Syftet med denna uppsats är att kontrollera vad som stör signalerna samt om den nyaste standarden 802.11n har något nytt som kan revolutionera inriktningen. Tester och undersökningar har visat att 802.11b och 802.11n är bäst när det gäller signalstyrka med störningskällor i omgivningen.