Graviditet och förlossning påverkar kvinnokroppen och kan medföra förändringar i underlivet.Tidigare forskning beskriver underlivsproblem relaterade till bristning, kroppsuppfattning,relationen till partnern, inkontinens och framfall. Ofta belyses återupptagande av samlivet samtsmärta vid samlag. Endast ett fåtal tidigare studier beskriver just kvinnors upplevelse av problemenoch få studier har undersökt problemen på lång sikt. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnorupplever att deras underliv förändrats efter förlossningen. En enkätstudie genomfördes påSahlgrenska Universitetssjukhuset för att kartlägga underlivsproblem 3-7 år efter förlossning blandde kvinnor som vaginalförlöstes 1995-1997.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lägre livskvalitet än andra kroniskt sjuka på grund av att sjukdomen påverkar vardagslivet i större utsträckning. Vid MS är prognosen oviss och symtomen oförutsägbara vilket gör det svårt att planera vardagen så att tröttheten inte tar över utan energin räcker.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen MS.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på fem självbiografier. Texten analyserades utifrån manifest innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och självbild, Förändrad vardag, Förändrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.  Slutsatser: Att drabbas av MS innebär en traumatisk förändring som påverkar hela livet och som medför att livet måste anpassas efter de nya livsvillkoren.

In this essay I will make a comarison between Agnes von Krusenstjernas book (1934) and Mai Zetterlings film (1964), both titled ?Älskande par?. I will do this based on theories about queerness in film, comparing movies to the literature they are based on and intersectionality. I will also use Mariah Larssons book Skenet som bedrog (2006) about Mai Zetterling and Larssons analysis of the film ?Älskande par?..

Kunskapen om gravida och födande kvinnors möten med barnmorskestudenter i sambandmed förlossningen är begränsad. Det finns inga svenska studier och de studier som gjortstidigare berör framför allt möten med läkarstudenter. För att kunna ge god vård och bidra tillen positiv upplevelse i samband med förlossningen är det viktigt att beskriva kvinnorserfarenheter av möten med barnmorskestudenter. Syftet med studien var att beskriva kvinnorsmöten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt att utveckla och testa ettfrågeformulär. Bubers Dialogfilosofi utgör uppsatsens teoretiska referensram.En deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en pilotstudie genomfördes på treförlossningsavdelningar på Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU och Norra ÄlvsborgsSjukhus/NÄL.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av gravida kvinnors upplevelse av förlossningsrädsla i relation till deras sociodemografiska, psykiatriska och obstetriska bakgrund samt önskat förlossningssätt. Metod. Förstföderskor och omföderskor som skrevs in på barnmorskemottagning tillfrågades om deltagande i studien och fick besvara två frågeformulär under graviditeten. Resultat. Totalt 776 kvinnor svarade på båda frågeformulären och svarsfrekvensen för de flesta frågor som användes till studien var över 92 %.

Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där personerna har en förvrängd kroppsuppfattning och en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Detta leder till att personen använder olika metoder för att få en så låg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och påverkar främst kvinnor.Syfte: Att beskriva unga kvinnors (12-25år) erfarenheter av omvårdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa användes databaserna Cinahl, Medline och Scopus.Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vårdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns både negativa och positiva aspekter med att vårdas i grupp.

Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer.

Urininkontinens efter vaginal förlossning är ett kvinnohälsoproblem som i många fall kan utgöra ett hinder för den drabbade kvinnan och påverka hennes livskvalitet negativt. Oro, skam, rädsla, ensamhet och nedstämdhet är några begrepp som kan förknippas med urinin-kontinens. Trots att det är ett relativt vanligt problem är det endast få kvinnor som söker hjälp. Anledningen till detta är att många kvinnor skäms över och/eller tror sig vara ensamma om problemet. Syftet med vår studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urinläckage 3 ? 7 år efter vaginal förlossning.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Äldre kvinnor med kronisk smärta är en stor och underskattad grupp i dagens samhälle. Den kroniska smärtan begränsar deras vardag och påverkar deras relation till andra människor. Syftet med studien är att belysa äldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smärta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta äldre kvinnor från norra Sverige över 65 år deltog i studien.

Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning.

Studiens syfte är att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala län har gällande sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistånd för kostnader kopplade till våldsutsatta kvinnors husdjur. För att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valdes en kvantitativ ansats och en enkätundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar från 142 respondenter från sju kommuner i Uppsala län. Enkäten innefattade även en öppen fråga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag. Tidigare forskning visar att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för våldsutsatta kvinnors husdjur.