This essay discusses the problems with the high rate of long-term sickness leave among women in Sweden. It is based on interviews with six women suffering from stress-related illness. The results show that these women hardly ever recieved an explicit diagnosis and therefore did not feel that their illness was acknowledged. In the abscense of measurable symptoms they were sometimes stigmatisized and accused of simulating their problems. From this position they tried to legitimize their situation by presenting themselves as respectable women.

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och Kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män.

Kvinnors ökade engagemang i arbetslivet har bidragit till mäns större ansvar för familjelivet. Intresset är stort för hur föräldrar förenar kraven från sin arbets- respektive familjeroll. Studiens syfte var att öka förståelsen för förvärvsarbetande föräldrars upplevelser av arbetslivet och det övriga livet utifrån bland annat olika teorier om multipla roller. Studien bygger på fem intervjuer med förvärvsarbetande föräldrar med 2-3 barn i åldern 1,5 till 15 år. Deltagarna rekryterades inom författarens omgivning samt på ett företag.

Bakgrund: Den viktigaste faktorn för att förhindra för tidig död av hjärtinfarkt, är att få kvinnan att slå larm så snart som möjligt efter debutsymtomen, alltså en ?utbildningsfråga?. Att vara uppmärksam på patientens och dennes närstående, innebär att gå in i deras livsvärld. En människas livsvärld innebär dennes vardagliga liv och tillvaro. Idag upplever många människor ett livslidande i och med att livssituationen innebär en alltför hög stressnivå.

Bakgrund: Antalet könsstympade kvinnor i världen antas vara mellan 100-140 miljoner och en del av dessa finns i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att vara könsstympade. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Artiklar söktes i olika databaser, informationen analyserades och huvudkategorier och subkategorier togs fram. Resultat: Resultatet presenterades med huvudkategorierna: Erfarenheter i dagligt liv och Erfarenheter i samband med vård.

Missfall innebär en förlust av ett foster innan graviditetsvecka 23 och drabbar uppemot 50 % av alla kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av missfall. Studien baserades på nio kvalitativa artiklar som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem kategorier; att känna sig oförberedd, att vilja finna en förklaring, att känna sorg och förlust, att behöva stöd och bli förstådd samt att förändras och gå vidare. Kvinnorna hade svårt att acceptera missfallet och förnekade därför händelsen.

In this thesis the fullcontact sport roller derby is examined and it´s potential to work as a feminist strategy. Through interviews with six women who are active in the Gothenburgbased team Gothenburg Roller Derby the performative aspect of the sport is examined. Focus in the study is toinvestigate how, according to the informants, roller derby can challenge conventional norms about sex and gender. The result of the study shows how the informants through their participation in roller derby are able to perform a different type of femininity and in this process also are empowered as women. The study also shows how the women-only-aspect of the sport is of greatimportance in their experience of roller derby..

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje år får ungefär 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste åren har mortaliteten minskat på grund av att allt fler bröstcancerfall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre. Screeningkontrollerna är en viktig del i tidig upptäckt av bröstcancer. De inriktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken på förändring blir kallade för ytterligare undersökning.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblem för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av ömsesidig förståelse i det vårdande mötet med vårdgivaren vid cytostatikabehandlingen. Studien baserades på tre självbiografiska skönlitterära böcker och materialet bearbetades genom en innehållsanalys. Resultaten visade en majoritet av uppfattningar som bekräftade den ömsesidiga förståelsen i mötet. Denna bekräftelse framtonas av en situation som skapar trygghet.

Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem som påverkar människors dagliga liv på ett negativt sätt. Det förekommer i alla åldrar och kvinnor drabbas i högre grad än män och uppskattningsvis lider 10 procent av landets kvinnor av urininkontinens. En djupare förståelse för hur kvinnor upplever sin situation är av stor vikt för att kunna bemöta dem på ett professionellt sätt som sjuksköterska. Denna studie syftar till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Studien har utförts som en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts enligt Evans (2002) analysmodell.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och från dagens sekulariserade samhälle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor från olika kristna församlingar. För arbetet med empirin använde jag mig av tematisk analys och för att förstå och analysera materialet använde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrån ett genusperspektiv. Studien visade att den svåraste tiden för de kristna kvinnorna var tonåren, en period som präglades av både identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lärare som upplevdes som negativt inställda till kristendomen och som särskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tematBegränsad och berövad sin vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin vardag.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vårt resultat. Resultatet i vår studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lärande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga patienter med diagnosen reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Metoden var litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar låg till grund, dessa granskades utifrån Polits m fl (2001) riktlinjer. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt Liv & Fuktionellt Hälsotillstånd-modellen. Resultatet presenterades i fyra huvudteman och tio underteman som beskriver kvinnliga patienters upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Huvudteman var: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser, psykosociala upplevelser och existentiella upplevelser.