Prehospital akutsjukvård är den vård och behandling som utförs i ambulansen eller på skadeplats, det vill säga innan patienten kommer till sjukhuset. Det ställs höga krav på ambulanspersonalen då miljön i det prehospitala mötet kan vara varierade och ske i stort sett var som helst. Patienter med hjärtinfarkt är en stor patientgrupp inom den prehospitala akutsjukvården och drabbar kvinnor och män i lika stor utsträckning. Under senare år har forskningen visat att kvinnors kranskärlssjukdomar skiljer sig från mäns, både när det gäller symtom och hur man ställer diagnos. Men forskningen visar också att många kvinnor har svårt att relatera sina symtom till en eventuell hjärtinfarkt.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ?accepterat? respektive ?färglös? där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ?färglösa? som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 ? 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strålbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebär såväl fysiska och psykiska svårigheter som resulterar i en förändrad kroppsuppfattning.

AbstractThis essay concerns young women´s point of view and discussions about rape and rape victims. The purpose was to examine young women´s view on rape and rape victims. By young women we mean 17 to 18 year-old-high school-students.Our main questions were how young women define rape, if there are any circumstances were they blame the victim and/or consider her less trustworthy and how they explain rape.This study is based on one qualitatively oriented group interview, with six young women, and four individual interviews, as compliment to the group interview. We have used our interviews and earlier research to answer our questions. The analysis is based on a feministic point of view and Nils Christies article on "ideal victims".The result that appeared was that the young women´s broad definition of rape narrows down through the different circumstances concerning the alcohol consumption, the woman´s way of living and what clothes she was wearing, the acquaintance-level between the victim and perpetrator and how the woman says "no" to sex.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter.

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det återspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bättre behandling finns att tillgå. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebära en omställning som påverkar patienters upplevelse av hälsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design.

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

Infertilitet drabbar kvinnor världen över och orsakas av olika faktorer. Att kunna få barn är för de flesta en självklarhet och i vissa länder ses kvinnor utan barn som ofullständiga. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet ur ett kulturellt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att granska och analysera utvalda artiklar. Resultatet av analysen resulterade i sex kategorier: Att bära skulden och ansvaret för infertiliteten; Att bestraffas eller välsignas av högre makter; Att stötas ut av släkt och samhälle; Att känna rädsla för att bli lämnad eller utbytt; Att vilja dra sig undan och dölja infertiliteten och Att förlora sin identitet och känna sig ofullständig.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Fem kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med en kvalitativ innehållsanalytisk metod. Analysen resulterade i fem kategorier som kunde sammanföras till ett huvudtema: Att plötsligt bli sjuk. Resultatet visade att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt upplevde en kraftig, obekant smärta vid insjuknan- det.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fått en spridning i samhället, vilket inneburit att synen på pornografi har förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka vuxnas föreställningar av pornografi. För att få en djupare förståelse för dessa föreställningar består det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, där könsfördelningen varit jämn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi är för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och männens föreställningar av pornografi.

Många kvinnor söker vård under latensfasen. Inom förlossningsvården finns en strävan att få kvinnor att stanna hemma fram till aktiv förlossning. Latensfasen kan upplevas långsam och smärtsam och vara svår för kvinnan att hantera. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnad under latensfasen och dess påverkan på förlossningsupplevelsen. Studien hade huvudsakligen en kvantitativ ansats, men även en kvalitativ del.