Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.  Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

Att det finns en genomgående rädsla för unga kvinnor att bli våldtagna har konstaterats i tidigare studier. Folkhälsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utsträckning undviker att utnyttja grönområden på grund av rädsla för våldtäkt och överfall. År 2020 ska Skellefteås vision om världens tryggaste samhälle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport är att lyfta fram hur unga kvinnors rädsla för våldtäkt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva åtgärder för att förebygga rädslan. Studien är avgränsad till Skellefteå kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 år som har fått besvara en enkätundersökning vilken rapporten i stort bygger på.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt.Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument.Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 år lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrängd kroppsuppfattning samt en sjuklig strävan att gå ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa två kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker som analyserats med innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras ångest ökade i samband med måltider och för lite motion.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på fyra vårdvetenskapliga begrepp; livsvärld, sjukdomslidande, livslidande och subjektiv kropp. I bakgrunden presenteras fakta om sjukdomen förlossningsdepression samt referensramen som bygger på Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa kvinnans upplevelse av sin livsvärld i samband med förlossningsdepression. Metod: Studien grundas på två självbiografiska böcker och är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys som består av fem steg.

I denna uppsats utforskar jag hur heterosexuella feministiska kvinnors sexuella praktik förhåller sig å ena sidan till den heterosexuella institutionen och å andra sidan till feminismen. I detta syfte har jag intervjuat fyra heterosexuella feministiska kvinnor om deras erfarenheter av sex. Med den teoretiska utgångspunkten att det på ett övergripande plan råder en konflikt mellan feminismen som ideologi och heterosexualiteten som institution undersöker jag hur denna spänning tar sig uttryck i kvinnornas enskilda sexuella praktik.Jag stödjer mig på teoretiker som Stevi Jackson, Sandra Bartky och Michel Foucault.Jag kommer fram till att kvinnorna har ett ambivalent förhållningssätt till att vara både heterosexuell och feminist. Konflikter uppstår i deras sexuella praktik och det sker ett kontinuerligt förhandlande mellan vad jag kallar heteropatriarkala och feministiska imperativ, inom kvinnorna själva och i deras interaktion med omvärlden..

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den. Kvinnorna drog sig även undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstånd från allmänheten och från personal inom vård och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhället och likaså inom sin familj.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den.

Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige.Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet.

Den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor äldre än 55 år är hjärtinfarkt. Kvinnor insjuknar i regel 10 år senare än män. Olikheter i symtombilden har observerats vilket kan leda till att sjukvård inte uppsöks. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka forskningsfältet med mål att belysa kvinnors upplevelser, tankar och känslor vid hjärtinfarkt med atypiska symtom. Vi vill även undersöka vad som finns skrivet om eventuella konsekvenser vad gäller omvårdnaden/vården pga de atypiska symtomen.

Att vänta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergångsperioderna i livet och innebär ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. Då graviditeten och förlossningen av någon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istället få både fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehållsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartläggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av de kvalitativa studierna.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gällande skillnader på mäns och kvinnors egenskaper som ledare. Det påstås än idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig från varandra sett utifrån individernas beteenden.Studier visar på att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara får slåss mot karriärlystna män, utan även mot stor del av den forskning som bedrivits inom området som i många fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen är. Detta leder många gånger till att kvinnor tvivlar på sin roll som ledare och därmed känner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriärer som håller kvinnor tillbaka i karriären och en sådan benämns som s.k. glastak i flera sammanhang.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

I oktober år 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 (UNSCR 1325) som behandlar kvinnor, fred och säkerhet. Detta var första gången kvinnors status i säkerhetspolitik behandlades på högsta internationella nivå, och resolutionen är delvis en produkt av lobbyarbete gjort av kvinnors NGO:s. Denna studie ämnar undersöka vilka potential UNSCR 1325 har för uppluckrandet av ojämlika mönster i könspositioner som finns inom fältet för fred och säkerhet. Studien består av en idéanalys och en praktisk analys som görs utifrån tre dimensioner ur feministisk teori. Analysen visar att de idéer resolutionen vilar på inte utmanar de rådande snäva mönster i könspositioner som finns i dagens säkerhetspolitik och har därför heller inte potential att göra det praktiskt.