Att bli förälder är en av de största händelserna i livet. Tidigt i gravditetenpåbörjas transitionen till förälder. Förväntningar och upplevelser påverkas avden blivande förälderns egna resurser samt stöd från omgivningen ochprofessionen. Studier har visat att män upplever bristande stöd under dennaprocess. För att kunna ge blivande pappor stöd i övergången till föräldraskapbehöver barnmorskan kunskap om deras upplevelser av att bli pappa.

I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmågan hos kvinnan som genomgår operationen och samtidigt förändras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men påverkar också hennes partner. Då det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och ännu mindre forskning kring mannens, är syftet med den här studien att belysa kvinnors och mäns upplevelse av hysterektomi. Metoden som används är en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och användes genom att sammanställa resultaten. Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osäker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi.

Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.

 SAMMANFATTNING: Att skiljas/separera är inget ovanligt i Sverige. Som socialarbetare kan vi möta människor som befinner sig i kris efter en skilsmässa/separation. Dessa människor kan vi komma i kontakt med på olika arenor, exempelvis inom familjerådgivningen och familjerätten. Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur män och kvinnor som genomgått en skilsmässa/separation upplevt denna samt hur de hanterat situationen. Utöver genomgången av tidigare forskning gjordes sex kvalitativa intervjuer med tre män och tre kvinnor som gått igenom en skilsmässa/separation.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gällande skillnader på mäns och kvinnors egenskaper som ledare. Det påstås än idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig från varandra sett utifrån individernas beteenden.Studier visar på att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara får slåss mot karriärlystna män, utan även mot stor del av den forskning som bedrivits inom området som i många fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen är. Detta leder många gånger till att kvinnor tvivlar på sin roll som ledare och därmed känner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriärer som håller kvinnor tillbaka i karriären och en sådan benämns som s.k. glastak i flera sammanhang.

I Sverige år 2011 gjordes nästan 10 000 suicidförsök. Det är 30-40 gånger ökad risk att en person som gjort ett suicidförsök senare tar sitt liv. Suicidförsöket kan ses som en varningssignal. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelser av vården efter ett suicidförsök. Studien utgick från en kvalitativ metod med utgångspunkt i vårdvetenskapen.

BAKGRUND:   En   av   de   vanligaste   orsakerna   till   akut   sjukhusvård   i   Sverige   är kranskärlssjukdomar.  Cirka  90%  av  denna  patientgrupp  behandlas  med  en  PCI  (Percutan Coronar  Intervention).  Mycket  få  studier  visar  patienternas  upplevelser  av  denna  sjukdom. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie är att beskriva patienters upplevelser av hjärtinfarkt behandlad med PCI. METOD: En litteraturbaserad studie enligt Fribergs (2006) modell  med  11  stycken  kvalitativa  artiklar.  RESULTAT:  I  studien  framkom  tre  olika huvudkategorier:  Kommunikationsbehovet,  Lidande  och  Hälsokonsekvenser.  Resultatet  i denna  studie  visar  att  i  samband  med  en  hjärtinfarkt  upplever  patienterna  mycket  oro  och ångest. De upplever att en god kommunikation före, under och efter sjukdomsförloppet med vårdpersonalen som viktig för en ökad förståelse och en fortsatt lyckad rehabilitering..

Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

I oktober år 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 (UNSCR 1325) som behandlar kvinnor, fred och säkerhet. Detta var första gången kvinnors status i säkerhetspolitik behandlades på högsta internationella nivå, och resolutionen är delvis en produkt av lobbyarbete gjort av kvinnors NGO:s. Denna studie ämnar undersöka vilka potential UNSCR 1325 har för uppluckrandet av ojämlika mönster i könspositioner som finns inom fältet för fred och säkerhet. Studien består av en idéanalys och en praktisk analys som görs utifrån tre dimensioner ur feministisk teori. Analysen visar att de idéer resolutionen vilar på inte utmanar de rådande snäva mönster i könspositioner som finns i dagens säkerhetspolitik och har därför heller inte potential att göra det praktiskt.

Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan.

Missfall eller spontan abort förekommer relativt ofta och innebär att fostret avlider och med sammandragningar stöts ut från livmodern innan den anses vara livskraftig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av missfall. Till detta valdes sju vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier, som analyserades med en manifest innehållsanalys och resultatet av detta blev fyra kategorier: Första reaktionen var chock och kaos, Behov av stöd, bekräftelse och tröst, Känna skuld för missfallet och rädsla för barnlöshet samt Att försonas med förlusten. Resultatet visade att hur kvinnor hanterade graviditetsförlusten berodde på tillgången av relevant stöd i upplevelsen, genom att få förståelse och kunna prata om missfallet kunde kvinnor bearbeta händelsen. Slutsatsen blev att vårdgivare i relationen till kvinnor kunde förse dem med kunskap och information gällande missfall samt erbjuda hjälp för att bearbeta traumat.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.