HjÀrtinfarkt Àr ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige. Mellan Ären 1987-2004 har cirka 56 000 mÀnniskor insjuknat i hjÀrtinfarkt. I mÄnga studier har mÀn varit i fokus. Det betyder att resultaten inte representerar kvinnor. Kvinnor kan ha andra symtom Àn mÀn och pÄ grund av det blir kvinnor ofta fel diagnostiserade, och fÄr senare behandling Àn mÀn.

Fetma och övervikt blir allt vanligare i hela vÀrlden. Det har blivit vÄr tids stora folksjukdom och sambandet med en lÄng rad andra sjukdomar Àr tydligt. SamhÀllets skönhetsideal pÄverkar kvinnor vars kroppar inte överensstÀmmer med de gÀllande normerna. Dessa kvinnor lever med en stÀndig kamp, dels mot sin egen övervikt, men Àven mot samhÀllets för- domar avseende överviktiga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med övervikt.

Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriÀrbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv pÄ samhÀllsvetenskaplig forskning om kvinnors karriÀrvalsprocesser. I studien anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Den kvantitativa metoden med enkÀtundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras pÄ intervjuer med sex respondenter frÄn enkÀtstudien.

HjÀrtsvikt Àr en allvarlig sjukdom som krÀver livslÄng behandling, mediciner och har en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet. Tidigare forskning visar att mÀn och kvinnor pÄverkas olika av att leva med sjukdomen. Relativt fÄ studier tar upp enbart det kvinnliga perspektivet. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjÀrtsvikt. Nio artiklar kvalitetsgranskades och analysmetoden som anvÀndes var manifest innehÄllsanalys.

Bakgrund: Det förekommer fler offer av kvinnor som utsÀtts för vÄld Àn vad det gör vid exempelvis trafikolyckor och malaria tillsammans. Sexuellt vÄld mot kvinnor Àr idag ett stort folkhÀlsoproblem. SÄlunda mÄste allmÀnsjuksköterskan bemöta den vÄldtagna kvinnan med vÀrdighet och agerar professionellt nÀr svÄra situationer uppkommer, eftersom ett bemötande med god omvÄrdnad speglar kvinnans framtida agerande och bearbetning av problemet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta vÄldtagna kvinnor samt att beskriva kvinnors upplevelser av att möta sjuksköterskor i vÄrdförloppet. Metod: En litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete dÄ de anses överlÀgsna mÀn i att generera sÄvÀl förbÀttrad hÀlsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som frÀmst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag Àr centralt: kvinnors villkor ska definieras pÄ grÀsrotsnivÄ, sÄvÀl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor dÀrmed ges förutsÀttningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan pÄ kvinnornas livssituation, och pÄ deras sjÀlvuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras sjÀlvtillit vÀxt dÄ isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de nÄgot ökat sitt inflytande i familjen. En kritik Àr att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, dÄ projektet inte beaktar strukturella frÄgor, som t ex könsarbetsdelning.

Bröstcancer Ă€r idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta Ă€r medelĂ„lders eller Ă€ldre. Tidigare forskning har fokuserat pĂ„ hur kvinnor i övriga vĂ€rlden upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krĂ€vs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förstĂ„elsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna bemöta dem pĂ„ ett adekvat sĂ€tt och dĂ€rmed kunna lindra deras lidande och öka vĂ€lbefinnandet.

Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer; tre med forskare som studerat relationsvÄld och en intervju med en forskare i ledande position. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr att diskutera vilka faktorer som bidrar till att ett fenomen klassas som ett samhÀllsproblem och dÀrigenom blir mer utforskat. Jag har valt att anvÀnda mig av exemplet relationsforskning och vill ta reda pÄ vad forskare anser Àr orsakerna till att forskare i allmÀnhet har valt att se mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer i Sverige som ett samhÀllsproblem och dÀrmed bidragit till bredare forskning inom Àmnet samtidigt som Àmnet kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer hittills förblivit relativt outforskat. Jag har valt att analysera materialet frÄn intervjuerna utifrÄn tvÄ olika teoretiska perspektiv. Den ena perspektivet Àr det objektivistiska synsÀttet som menar att ett samhÀllsproblem uppkommer utifrÄn faktiska missförhÄllanden i samhÀllet.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Ă€r ett ingrepp dĂ„ kvinnans klitoris, inre blygdlĂ€ppar och yttre blygdlĂ€ppar skĂ€rs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 lĂ€nder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder med annorlunda seder och traditioner bosĂ€tter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter mĂ€nniskor med annan hĂ€rkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom vĂ€sterlĂ€ndsk vĂ„rd efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde pĂ„ sex biografier dĂ€r kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vĂ„rden i vĂ€stvĂ€rlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vĂ„rden.Slutsats: De krĂ€vs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Uppsatsen fokuserar pÄ fem utlÀndska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jÀmlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera pÄ en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhÄllningssÀtt till den underordning som tilldelas dem av vÀsterlÀndsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid Àr tvungna att förhÄlla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta Àven pÄverkar deras sjÀlvbild. De ifrÄgasÀtter vÀsterlÀndska feministers etnocentrism. De kÀnner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohÀlsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvÀrk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvÄrden. Som sjuksköterska mÄste man vara observant om en kvinna Äterkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.

Bakgrund: Hysterektomi innebÀr avlÀgsnande av livmodern och eventuellt nÀrliggande organ som Àggstockar och livmoderhals. Det Àr viktigt att ha i Ätanke att livskvaliteten kan pÄverkas vid avlÀgsnande av livmodern. Livskvalitet definieras som en persons egna upplevelser och inre tillstÄnd.Syfte: Att beskriva kvinnors livskvalitet efter att ha genomgÄtt en hysterektomi.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ nio artiklar. En systematisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PubMed och PsycINFO. En metod inspirerad av manifest innehÄllsanalys anvÀndes för att sammanstÀlla resultatet.Resultat: Fysisk livskvalitet: SmÀrta upplevdes i varierande grad hos kvinnor som genomgÄtt en hysterektomi.

Socialt stöd beskrivs som att personer upplever att andra mÀnniskor bryr sig om honom eller henne, detta genom att visa att personen har ett vÀrde och Àr uppskattad. Stöd och nÀrvaro har en stor betydelse vad gÀller personers upplevelser av situationen i samband med sjukdom. Fokus för denna litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla den kunskap som finns kring de omrÄden dÀr kvinnor med bröstcancer kÀnner stöd i ett socialt sammanhang. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever socialt stöd. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier med inifrÄnperspektiv.

Fritiden ska fungera som en glÀdjekÀlla och vara bÄde avkopplande och stimulerande. En tillfredsstÀllande fritid pÄverkar hur vi mÄr. Den hÀr uppsatsen behandlar vad kvinnor gör pÄ sin fritid. Uppsatsen syftar till att studera begrÀnsande faktorer för kvinnors fritid, begrÀnsningar samt skillnader i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. För kvinnor i olika Äldersgrupper och stadier i livet.

Palliativ vÄrd syftar till att se patienten och dess nÀrstÄende som en helhet dÀr mÄlet Àr att bidra till vÀlbefinnande och vÀrdighet i livets slut. För att underlÀtta de nÀrstÄendes situation spelar vÄrdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av den palliativa vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie som grundades pÄ tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att nÀrstÄende Àr i stort behov olika stödjande insatser frÄn vÄrdpersonalen.