Bakgrund: I Sverige lider hundratusentals kvinnor av hjärt- kärlsjukdom och varje år dör drygt 20 000 kvinnor. Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig många gånger ifrån de klassiska symtomen med bröstsmärta och andningssvårigheter. På grund av detta sätts symtomen inte alltid i samband med hjärtat, något som kan få livshotande konsekvenser eftersom de oklara symtomen gör att kvinnorna väntar med att söka vård.Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats med information som samlats in från fem informanter som haft en hjärtinfarkt. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet av intervjuerna.Resultat: Kvinnorna upplevde olika symtom vid insjuknandet och ingen av dem satte dessa i samband med en hjärtinfarkt och avvaktade därför med att söka sjukvård. Livsvärlden förändrades i både positiv och negativ mening efter hjärtinfarkten.

Att bli pappa är en av de största förändringarna en man kan uppleva i sitt liv. Sedan flera år till-baka har den svenska mödrahälsovården arbetat aktivt för att involvera blivande pappor tidigt i kvinnors graviditet. Även internationellt ses en trend att medvetet stödja blivande och nyblivna fäder. Forskning pekar på långsiktiga hälsovinster för hela familjen, särskilt barnet, om den bli-vande fadern engageras redan tidigt i graviditeten. Barnmorskans uppgift är att stödja både kvinna och man i föräldrablivandet.

Studiens syfte var att undersöka svenska kvinnors förhållanden till varumärken och ägodelar i heminredningen. För att förstå varför förhållandena antar olika former undersökte vi även vilka variabler som inverkar på de kvinnliga konsumenternas beteende. Undersökningen byggde på en kvalitativ studie innehållande djupintervjuer, observationer, bild- och projektivteknik med åtta kvinnliga konsumenter..

Sannolikheten att kvinnor kommer komma i kontakt med sjukvården och vårdpersonal någon gång under livet är stor. Upplevelsen av kvinnornas möten med vårdpersonal kan vara av både positiv och negativ karaktär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vårdbehövande kvinnor upplevde sina möten med vårdpersonalen. Studien grundar sig på 22 vetenskapliga artiklar som alla svarade mot syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier som alla beskrev kvinnornas upplevelser av möten med sjukvårdspersonal: Att bli sedd och bekräftad, Att kompetent personal ökar den ömsesidiga tilliten, Att uppleva motstånd och inte tas på samma allvar som män, Att uppleva misstroende från vårdpersonal och Att inte få tid och lämnas med oro och frågor.

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar.

Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Arbetslivets internationalisering innebär möjlighet för allt fler att arbeta utomlands under några år av sin yrkeskarriär och medföljandes tillfredsställelse är av stor betydelse för utlandsstationeringens utfall. Syftet med studien är att undersöka och beskriva svenska kvinnors upplevelser av att lämna eget avlönat yrkesarbete i Sverige för att vara medföljande till sin partner i en annan kultur under dennes utlandstjänstgöring i Singapore för en kortare eller längre tid. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio svenska kvinnor i Singapore. Av resultaten framkommer stora individuella skillnader i upplevelser. Gemensamt är inledande svårigheter i anpassningen till den nya miljön, att utlandsflytten väcker många tankar och känslor samt att mammor ökar sin tid med barnens aktiviteter.

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de väntar med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehållsanalys som utgångspunkt.

Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling.

Bakgrund: En förlossningsdepression är en sorts depression som drabbar var åttonde nyförlöst kvinna successivt inom de tre första månaderna till ett år. Kvinnans förlossningsdepression är inte endast ett problem för kvinnan själv utan även för hela familjen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att insjukna i en förlossningsdepression närmaste året efter förlossningen. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundas på två självbiografiska böcker, där kvinnorna berättar om sina upplevelser av sin förlossningsdepression. Resultat: Innehållsanalysen av de två böckerna resulterade i sex kategorier; förtvivlan och rädsla, upplevelsen av att inte kunna älska barnet, skuld, bristande självkänsla, avundsjuka och självmordstankar.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt tillstånd som har stor inverkan på individens välmående och dagliga liv. Sjuksköterskan möter i sitt arbete både män och kvinnor som besväras av urininkontinens. Den vetenskapliga litteraturen angående detta folkhälsoproblem är begränsad och området är relativt outforskat framförallt angående männens upplevelser. Syfte: Att undersöka män och kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens samt deras upplevelser av stöd från anhöriga och vårdpersonalens sida. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide användes som metod.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper.

Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjärtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd från sjukvården och närstående. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att många kvinnor upplevde atypiska symtom så som trötthet, illamående och svettning i kombination med bröstsmärta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vård i ett senare skede.

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män.