Livmoderhalscancer pÄverkar de drabbade kvinnorna och deras nÀrstÄende. Att inom sjukvÄrden samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svÄrt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och kÀnna sig otillrÀcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att kÀnna behov av nÀrhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Bakgrunden innefattar förklaring av allmÀn depression och Àven en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehÄller Àven en teoretisk referensram med fyra begrepp som Àr livsvÀrld, lidande, vÀlbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien Àr att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ litteraturstudie av tvÄ sjÀlvbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression.

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma Àr mÄlgruppen för att belysa vÄr valda tematik. För att ta del av vÄra informanters livsberÀttelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frÄgestÀllningar. Vidare har grundad teori anvÀnts för att analysera vÄr data. Teorier sÄ som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag och var tionde kvinna kommer nÄgon gÄng att drabbas. Det finns ingen direkt kÀnnedom kring den direkta orsaken till bröstcancer utan mÄnga olika faktorer samspelar. Syftet Àr att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer frÄn det att de fÄr diagnosen till att behandlingen inleds. Vi belyser Àven hur de hanterar sin livsvÀrld och synen pÄ framtiden.

Att kunna ge uttryck fo?r emotioner och fo?rsta? andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och do?d eller mellan social gemenskap och utanfo?rskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i ma?n och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har fo?retra?desra?tt, a?ven kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande fo?retra?desra?tt na?got som kan kopplas till o?verlevnadsmekanismen.

I dagens samhÀlle Àr ofrivillig barnlöshet ett vÀxande problem och det Àr en av de största stressorerna för mÀnniskor i fertil Älder. Att vara ofrivilligt barnlös kan ha mÄnga olika orsaker och Àr ibland svÄrt att behandla. Infertilitet Àr ett tillstÄnd som orsakar stor smÀrta och pÄverkar det psykiska vÀlmÄendet för dem som drabbas. Syftet med denna studie var att beskriva mÀn och kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet vid infertilitet. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats har anvÀnts för att studera och analysera utvalda artiklar.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen ca 7000 kvinnor av bröstcancer. 90 % av dessa överlever sin sjukdom tack vare goda behandlingsmöjligheter. Kvinnor med spridd bröstcancer lever allt lÀngre tid med sin sjukdom. NÀr bröstcancer sprider sig till andra organ Àn bröstet rÀknas den inte lÀngre vara botbar. Behandling inriktar sig dÄ till att vara lindrande eller palliativ.

Syftet med studien Àr att undersöka kvinnors och mÀns sprÄk kopplat till genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser pÄ kopplingen mellan kön och tvÄ olika Àmnesval som diskuteras. SprÄkbruket analyseras dÀrefter utifrÄn ett genus och maktperspektiv.Metoden Àr i huvudsak kvalitativ och bestÄr av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andrasprÄk pÄ grundlÀggande vuxenutbildning.I studien framkommer att genusmönstren Àr starka och samma genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andrasprÄkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. MÀn tar för sig i klassen och Àger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsÀmnena medan kvinnorna Àr tillbakahÄllna och tillÄter och i viss mÄn Àven stödjer mÀnnen i deras agerande. Studien överensstÀmmer i mycket med tidigare forskning om mÀns och kvinnors samtalsstilar..

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den. Kvinnorna drog sig Àven undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstÄnd frÄn allmÀnheten och frÄn personal inom vÄrd och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhÀllet och likasÄ inom sin familj.

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors perspektiv.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

BakgrundDet uppskattas att var tredje person nÄgon gÄng under sin livstid kommer att diagnostiseras med cancer och i Sverige diagnostiserades Är 2007 mer Àn 50 000 personer. Livmoderhalscancer Àr globalt sett den vanligaste gynekologiska cancerformen hos kvinnor och har en hög mortalitet. I Sverige diagnostiseras omkring 450 kvinnor per Är med livmoderhalscancer och cirka 40 000 kvinnor fÄr besked om att de har cellförÀndringar pÄ livmoderhalsen. Vid tidig livmoderhalscancer finns oftast inga symtom vilket innebÀr att det Àr viktigt att hitta eventuella cellförÀndringar i tid och pÄbörja en behandling. 1993 infördes ett nationellt screeningprogram för kvinnor i Äldrarna 23-50.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Barn som bott i fosterhem eller pÄ barnhem kan uppleva en viss pÄverkan av sin tid pÄ boendet. En del barn skapar symtom som hÀrstammar ur deras barndom och uppvÀxt. Alla barn behöver inte pÄverkas av att bo pÄ barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvÄrigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott pÄ barnhem eller fosterhem i barndomen kan bÀra med sig upplevelser frÄn sin tid pÄ boendet och Àn idag uppleva en sorts pÄverkan.