Den palliativa vÄrden har i dag hamnat i fokus, den bedrivs bÄde pÄ sjukhus, i den primÀra vÄrden och i hemmen. Palliativ vÄrd innebÀr inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede Àr det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsstÀlls för att lindra det lidande som uppstÄr. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att fÀrigenom fÄ större förstÄelse för palliativ vÄrd. Studien bygger pÄ tvÄ biografier som handlar om att vara i livets slut utifrÄn tvÄ kvinnors egna upplevelser.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund:Bröstcancer Àr den cancerform som Àr vanligast bland kvinnor i Sverige i dag. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer kan uppleva bÄde kÀnslomÀssiga och kroppsliga svÄrigheter i samband med bröstcancerbehandlingen. Ofta pÄverkas hela familjen av kvinnans sjukdom. RÀdsla, sorg och oro Àr vanligt förekommande kÀnslor hos den drabbade kvinnan och hennes familj.Problem:Den yngre kvinnas upplevelser av bröstcancerbehandling kan vara annorlunda Àn den Àldre kvinnans upplevelser dÄ livet har ett annat fokus med exempelvis smÄ barn och karriÀr.Syfte:Att belysa den yngre kvinnans upplevelser av bröstcancerbehandling.Metod:En litteraturstudie med manifest innehÄllsanalys har gjorts pÄ fyra sjÀlvbiografiska böcker. Graneheim och Lundmans kvalitativa (2004) innehÄllsanalys har anvÀnts vid analysen av böckerna.Resultat:I resultatet framkommer det att kvinnorna förlorar sin trygghet, kÀnner rÀdsla för behandlingen och upplever rÀdsla att dö.

Bakgrund: Anorexia Nervosa Àr en psykisk sjukdom som innebÀr en förÀndrad kroppsuppfattning med sjÀlvsvÀlt. Lidandet kan ses som en inre kamp dÀr sjukdomen tagit makten över anorektikerns sjÀlvkÀnsla. Sjukdomen kan kÀnnas som en identitet pÄ grund av att den Àr en sÄ stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strÀvan att vÀnda viktnedgÄngen. Detta kan vara svÄrt och stressfullt för patienten, dÀrmed Àr stöd och trygghet frÄn de nÀrstÄende personerna av stor vikt för ett tillfrisknande.

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sÀtt att konsumera. I relation till faktorer baserade pÄ ?social identity theory? (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men ocksÄ egna individuella upplevelser om pÄverkan pÄ det egna konsumtionssÀttet hos kvinnor i Äldern 20-24 Är. StrÀvan efter att uppnÄ en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs pÄverka sÀttet att konsumera.

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom och mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden Àr drabbade. NÀr ett barn insjuknar blir det en omstÀllning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa förÀldrars kÀnslomÀssiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det Àr en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed dÀr vetenskapliga artiklar analyserats och sammanstÀllts.Resultat: FörÀldrarnahar kÀnslomÀssiga upplevelser som oro, kÀnsla av att tappa kontrollen, en kÀnsla av misstro.Bra stöd frÄn sjukvÄrdspersonal Àr viktigt för förÀldrarna för att kÀnna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen Àr att förÀldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvÄrdspersonalens omvÄrdnadsperspektiv i mötet medfamiljen Àr viktigt..

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med vÄldsutsatta mÀn i nÀra relationer. Dessa analyserades med hjÀlp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgÄngspunkter. Under arbetets gÄng framtrÀdde tre teman, vilka var mÀnnens upplevelser och erfarenheter av: vÄld i nÀra relationer, hjÀlpinsatser och bemötande samt mÀnnens syn pÄ maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning vÄld utövas mot mÀn samt vilken form av vÄld som var den mest förekommande.

Syftet med uppsatsen i sin helhet a?r att diskutera och analysera ma?ns och kvinnors syn pa? religion och om de sja?lva ser sig som religio?sa. Arbetet syftar ocksa? att med hja?lp av genusteori fo?rso?ka fo?rsta? och diskutera ma?n och kvinnors bena?genhet till religiositet. Vidare diskuteras ocksa? individens bena?genhet att anva?nda religio?s coping i kris.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Partnerrelaterat vÄld Àr ett stort folkhÀlsoproblem, bÄde globalt och inom Sverige, som frÀmst drabbar kvinnor i olikkönade förhÄllanden. Med partnerrelaterat vÄld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld av en nuvarande eller tidigare partner. VÄldet innebÀr fysiskt sÄvÀl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje Är berÀknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat vÄld.  HÀlso- och sjukvÄrden Àr den instans som utsatta kvinnor i första hand vÀljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat vÄld erfar mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Irritable Bowel Syndrome, IBS, Àr den vanligaste funktionella mag-tarmsjukdomen i vÀstvÀrlden med en prevalens pÄ cirka 15-20 % i befolkningen. IBS Àr generellt sett dubbelt sÄ vanligt förekommande hos kvinnor som hos mÀn och majoriteten som drabbas Àr kvinnor under 40 Är. Behandling med lÄg FODMAP-kost Àr den mest effektiva kostbehandlingen vid IBS. Det finns fÄ kvalitativa studier om IBS och behandling med lÄg FODMAP-kost och det behövs en ökad förstÄelse av hur det Àr att leva med IBS och behandlas med en lÄg FODMAP-kost.Syfte: FÄ förstÄelse om en grupp IBS-diagnostiserade kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen och behandlingen med lÄg FODMAP-kost.Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Fem kvinnor med IBS mellan 22-34 Är deltog i enskilda intervjuer varpÄ intervjuerna transkriberades och utgjorde underlag för en tematisk analys.Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras vÀlbefinnande ökat markant efter pÄbörjad behandling med lÄg FODMAP-kost.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Den palliativa vÄrden har i dag hamnat i fokus, den bedrivs bÄde pÄ sjukhus, i den primÀra vÄrden och i hemmen. Palliativ vÄrd innebÀr inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede Àr det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsstÀlls för att lindra det lidande som uppstÄr. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att fÀrigenom fÄ större förstÄelse för palliativ vÄrd. Studien bygger pÄ tvÄ biografier som handlar om att vara i livets slut utifrÄn tvÄ kvinnors egna upplevelser.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Bakgrund: MÀnniskor som avlider i hjÀrt- och kÀrlsjukdomar gör det i de flesta fall pÄ grund av hjÀrtinfarkt. FrÄn 1987 till 2010 intrÀffade ca 110 hjÀrtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjÀrtinfarkter mÀn. Dödsfallen i hjÀrtinfarkt har minskat genom Ären p.g.a bÀttre behandlingsmetoder men fler överlevare innebÀr ocksÄ att fler upplever tiden efter en hjÀrtinfarkt. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr ofta skrÀmmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjÀrtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mÀns och kvinnors upplevelser.