Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med livet.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion.Barn på en neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med då de har sökt hjälp. Enligt feministiska våldsforskningen måste våldet förstås och tolkas utifrån en samhällelig kontext som är utformad av mäns makt över kvinnor som resulterat i att männen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av våldsutsatta kvinnor som jag sedan jämfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrån semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor där samtliga lämnat en relation som innefattat våld. Resultatet visar på att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade.

The aim of this study is to describe and analyse how young men who have participated in a riot describe their life-situations regarding to their relations to the police, their neighbourhood, employment, the background to the riots and how they use hip-hop as a resistance to subordination. The study is conducted through three semi-structured qualitative group interviews and to some extent field studies. The theoretical points of departure are Slavoj Zizeks theory of violence, which is divided into subjective, symbolic and systemic violence, and subcultural theory. The results of the study show that the young men in their daily life are exposed to by both systemic and symbolic violence, feel secure within their neighbourhood and find themselves harassed by the police. A major finding is that the riot primarily can be understood as an act to get society conscious of their situations, while they found themselves marginalised, lacking employment and youth club.

Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, ca 8000 kvinnor insjuknar i bröstcancer varje år i Sverige. Symtomen på bröstcancer är ofta en kännbar knöl i bröstet eller armhålan, ett förstorat eller hårt bröst, indragningar i huden och blod eller vätska från bröstvårtan.De vanligaste behandlingarna är kirurgi, strålning och läkemedel. Prognosen visar att desto tidigare bröstcancern upptäcks, desto större chans har kvinnorna att överleva. Att insjukna i bröstcancer som ung kvinna kan medföra stora förändringar i livet.Syfte: Syftet var att belysa yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.Metod: Metoden var av kvalitativ design och en analys av två patografier genomfördes. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.

Hjärt-kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män. Den som drabbas riskerar att få hela sin livsvärld krossad då hela tillvaron drabbas hårt av hjärtinfarkten. Det gäller också för de personer som finns i den drabbades närhet. De kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt skiljer sig en del från männen, både vad gäller sjukdomsbild och vad som sker efter hjärtinfarkten. Mitt syfte har varit att beskriva vuxna kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.