Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor. Forskning visar att kvinnor söker vård senare och får sämre vård än männen. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Uppsatsen är en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Artiklarna analyseras enligt Granheim och Lundmans metod.

Studien handlar om populärkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda på hur pedagogerna säger sig använda populärkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populärkultur i den fria leken. Vi har undersökt två pedagogers attityd till populärkultur och vi använde oss av intervjuer för att besvara våra problemformuleringar. Studiens resultat tyder på att populärkulturen är accepterad och får utrymme i både den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om än i olika mån. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar på barnen och att det är barnens intresse som ska styra verksamheten.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling.

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblem för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av ömsesidig förståelse i det vårdande mötet med vårdgivaren vid cytostatikabehandlingen. Studien baserades på tre självbiografiska skönlitterära böcker och materialet bearbetades genom en innehållsanalys. Resultaten visade en majoritet av uppfattningar som bekräftade den ömsesidiga förståelsen i mötet. Denna bekräftelse framtonas av en situation som skapar trygghet.

INTRODUKTION: Sjuksköterskor kan stödja patienter, förbättra deras välbefinnande och öka livskvaliteten genom att agera professionellt i sitt omvårdnadsarbete. Äldre patienters sexualitet är inget som talas om i vardagen inom vård- och omsorgsarbetet vilket kan bero på föråldrade övertygelser att äldre människor inte har ett sexuellt behov. SYFTE: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder och förhållningssätt i samtalet om sexualitet med den äldre patienten. METOD: Litteraturstudie som sammanställts av tio stycken vetenskapliga artiklar. Fyra kvalitativa, två kvantitativa och fyra med både kvalitativ och kvantitativ design.

Hjärtinfarkt är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Mellan åren 1987-2004 har cirka 56 000 människor insjuknat i hjärtinfarkt. I många studier har män varit i fokus. Det betyder att resultaten inte representerar kvinnor. Kvinnor kan ha andra symtom än män och på grund av det blir kvinnor ofta fel diagnostiserade, och får senare behandling än män.

Fetma och övervikt blir allt vanligare i hela världen. Det har blivit vår tids stora folksjukdom och sambandet med en lång rad andra sjukdomar är tydligt. Samhällets skönhetsideal påverkar kvinnor vars kroppar inte överensstämmer med de gällande normerna. Dessa kvinnor lever med en ständig kamp, dels mot sin egen övervikt, men även mot samhällets för- domar avseende överviktiga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med övervikt.

Syftet med studien är att undersöka huruvida skandinaviska mäns attityd och handling gentemot jämställdhet påverkas vid ett faderskap av döttrar. Studier som tidigare genomförts visar att män med döttrar tenderar att ha större insikt i hur kvinnors position i samhället ser ut. Dock är dessa utförda på utomeuropeiska länder och resultaten visar även på att detta samband är kulturellt betingat. På grund av detta finns en vikt i att undersöka om detta fenomen även finns hos skandinaviska män, då de skandinaviska länderna ses som några av de mest jämställda samhällena i världen. Något som även saknas bortsätt från en av dessa är att studierna inte undersöks hur sambandet mellan individers attityder och faktiska handlingar ser ut.

Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriärbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv på samhällsvetenskaplig forskning om kvinnors karriärvalsprocesser. I studien används både en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara våra forskningsfrågor. Den kvantitativa metoden med enkätundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras på intervjuer med sex respondenter från enkätstudien.

Bakgrund: Människor med fetma blir allt vanligare i vårt samhälle. Tidigare forskning visar att många inom hälso- och sjukvården har ett negativt synsätt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vårdarbetet tyngre och mer personalkrävande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes användes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har från hälso- och sjukvården.Resultat: Två teman presenteras: Utsatthet och medmänsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd på förhand, att inte få stöd, en kroppsstorlek som begränsar, bemött med respekt, att få stöd.Slutsats: Patienter med fetma är en utsatt grupp inom hälso- och sjukvården.

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som kräver livslång behandling, mediciner och har en stor påverkan på det dagliga livet. Tidigare forskning visar att män och kvinnor påverkas olika av att leva med sjukdomen. Relativt få studier tar upp enbart det kvinnliga perspektivet. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Nio artiklar kvalitetsgranskades och analysmetoden som användes var manifest innehållsanalys.

Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete då de anses överlägsna män i att generera såväl förbättrad hälsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som främst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag är centralt: kvinnors villkor ska definieras på gräsrotsnivå, såväl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor därmed ges förutsättningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan på kvinnornas livssituation, och på deras självuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras självtillit växt då isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de något ökat sitt inflytande i familjen. En kritik är att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, då projektet inte beaktar strukturella frågor, som t ex könsarbetsdelning.

Uppsatsen bygger på fyra intervjuer; tre med forskare som studerat relationsvåld och en intervju med en forskare i ledande position. Utgångspunkten i uppsatsen är att diskutera vilka faktorer som bidrar till att ett fenomen klassas som ett samhällsproblem och därigenom blir mer utforskat. Jag har valt att använda mig av exemplet relationsforskning och vill ta reda på vad forskare anser är orsakerna till att forskare i allmänhet har valt att se mäns våld mot kvinnor i nära relationer i Sverige som ett samhällsproblem och därmed bidragit till bredare forskning inom ämnet samtidigt som ämnet kvinnors våld mot män i nära relationer hittills förblivit relativt outforskat. Jag har valt att analysera materialet från intervjuerna utifrån två olika teoretiska perspektiv. Den ena perspektivet är det objektivistiska synsättet som menar att ett samhällsproblem uppkommer utifrån faktiska missförhållanden i samhället.

Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

Bakgrund: Vid förlusten av ett bröst i samband med bröstcancer kan kvinnan uppleva en förändrad kroppsbild. En bröstrekonstruktion kan vara en följd efter mastektomi och kan hjälpa kvinnan att återfå sin känsla av kvinnlighet. Syfte: Syftet var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion. Metod: Studien var en litteraturstudie. Innehållsanalys med stöd av Granheim och Lundmans modell har tillämpats.