Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Det blir allt viktigare för företagsledare och butikspersonal att känna till hur män och kvinnor agerar i sina köpsituationer, och då det finns knapphändig information inom ämnet tycker vi att det är intressant att göra en undersökning inom området. Tanken är att få fram de skillnader som antas finnas mellan män och kvinnor i deras genomgång av köpprocessen inom konfektionsbranschen.Rapporten baseras på hur män och kvinnor går igenom de olika stegen i köpprocessen. Utgångspunkten i rapporten ligger i att besvara frågeställningen: Finns det skillnader i mäns och kvinnors syn på köpprocessen inom konfektionsbranschen, och i så fall hur skiljer det sig? Kan det även finnas skillnader mellan olika generationer? Det är främst viktigt för butikerna att känna till konsumenternas förväntningar och behov för att kunna tillfredsställa dem, då köpprocessen är en viktig del i konsumentens dagliga inköp såväl som vid inköp av sällanköpsvaror.I rapporten sammanställs ett antal kvalitativa undersökningar som gjorts i form av öppna individuella intervjuer med butikschefer samt fyra stycken öppna gruppintervjuer med konsumenter i två olika ålderskategorier, 16-39 samt 40-70, även indelat i kön då det också kan skilja sig i olika generationer. Intervjuerna bygger på den teoretiska referensramen som har sin grund i konsumtionens utveckling och konsumentens köpprocess.

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsättningar på företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor väljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns något som hindrar kvinnor från att bli chefer, samt tar reda på hur kvinnorna på Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats är att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemärkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa än sin mamma, de är lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriär är familjen, eftersom de kan bli uppsagda på grund av föräldraledighet, samt rekryterarna som anställer män av gammal vana..

Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmågan hos kvinnan som genomgår operationen och samtidigt förändras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men påverkar också hennes partner. Då det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och ännu mindre forskning kring mannens, är syftet med den här studien att belysa kvinnors och mäns upplevelse av hysterektomi. Metoden som används är en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och användes genom att sammanställa resultaten. Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osäker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi.

Denna uppsats behandlar ungdomars syn på manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. För att få klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, där ungdomar i åldern 15-17 år deltog. Vi har i huvudsak använt oss av Yvonne Hirdmans teori om genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade ställning i samhället. Vårt resultat visar att ungdomar inte är så jämställda som de själva anser. Deras svar tyder på att de är polariserade och har tydliga uppfattningar om hur män/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnan, varje år drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden vid bröstcancer idag är kirurgi. Kvinnans kroppsuppfattning förändras efter behandlingen eftersom det finns både ett ärr kvar i själen och på kroppen som alltid påminner om diagnosen bröstcancer.De kvinnor som genomgår en mastektomi har en möjlighet till en plastikkirurgisk bröstrekonstruktion. Tidigare forskning visar att en bröstrekonstruktion kan hjälpa dessa kvinnor att få ett ökad självförtroende och välbefinnande. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma patientens behov efter en bröstrekonstruktion och har en viktig roll genom att stödja, informera och öka deras livskvalitet vid återhämtningsprocessen efter operation.

Språket är onekligen vårt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjälp av det kan vi uttrycka våra känslor, skapa kontakt med vår omvärld, förmedla information och så vidare. När vi talar och kommunicerar med andra väljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi använder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vårt språk till att skapa våra identiteter. Inom den språkvetenskapliga inriktningen språksociologi studeras hur olika faktorer, såsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, påverkar de språkliga val vi gör. I språksociologiska studier tas även hänsyn till hur andra variabler, såsom geografiskt ursprung, samhällsklass, ålder och kön, samspelar med varandra och hur de påverkar vårt språkliga beteende.I denna uppsats står relationen mellan språk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur språket speglar samhället vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss själva och andra.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen..

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts.Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt..

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Antalet bloggar växer och läsarantalet för bloggar likaså, framför allt har en ökning märkts hos unga kvinnor (Findahl, 2011). Att bloggläsandet har ökat medför att läsaren sätter sig själv i en situation där de kan utsättas för påverkan, både i form av bloggtext samt reklam i form av annonser. Frågan är om det nya bloggfenomenet nu kommer att ta över som en ny marknadsföringskanal gentemot de traditionella annonsreklamerna. Kommer de personliga blogginläggen att påverka mer än traditionell reklam?Syftet med denna studie är därför att undersöka om unga kvinnor upplever att deras köpintentioner påverkas av bloggar.

This thesis aims to investigate and discuss the possibility for women in the early Christian church to make music, which in the ancient Roman society was something complicated. Afemale musician was looked upon as decadent and dissolute. This idea, in combination with the music ideals of the church influenced by the Neoplatonic movement, and the Pauline statement (1 Cor. 14:34-36), cast women to be completely prohibited in participating even in the psalmody during the service. My purpose is to discuss how this was looked upon in different Christian regions, using the church fathers as the main material source, since this has not previously been well documented or studied..

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor.