Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Däremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde läsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej då ha det så bra! (2003). Hon har även skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.

Jag gör den här undersökningen med fokus på samtidskonst som jag upplever är ettsvårgripbart fenomen. Så vad är samtidskonst och går den att definiera? Generellt ärsamtidskonst konst skapad efter 1945 och består samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fält som är i ständig förändring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den är upptagen med att undersöka fältetsmöjligheter och upplåter ett rum för reflektion.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck i en klass i år sex, främst under idrottslektioner men även i andra ämnen. Ett mer specifikt syfte var att undersöka hur pojkarna och flickorna i klassen engagerade sig i uppgifter under lektionerna samt på vilket sätt de var fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner. För att kunna svara på vårat syfte formulerades följande frågeställningar: Hur engagerar sig pojkar och flickor i uppgifter från läraren? På vilket sätt är pojkar och flickor fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner? Vad säger pojkar och flickor under olika lektioner? Visar det sig några genusmönster och beteenden i klassen i olika undervisningssituationer?MetodVi valde att använda oss av deltagande observation som metod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vi observerade en klass i årskurs sex, i en skola i södra Stockholm, under fyra idrottslektioner samt under en hel dag i några av deras andra ämnen.

I den här undersökningen har tre förskolepedagogers språkutvecklande arbete i grupper med flerspråkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfället är att det enligt skolverket räknas som undervisning - inlärning under systematiska former. Med andra ord förutsätts i läroplanen att barn endast lär sig språk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna särskilt uppmärksammar samt vilka strategier de använder sig av för att stimulera barnen i deras språkutveckling, med fokus på ordförståelse och ordförråd. Ett analysschema har använts för ändamålet och informationen har därefter analyserats enligt detta.

I den här undersökningen har tre förskolepedagogers språkutvecklande arbete i grupper med flerspråkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfället är att det enligt skolverket räknas som undervisning - inlärning under systematiska former. Med andra ord förutsätts i läroplanen att barn endast lär sig språk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna särskilt uppmärksammar samt vilka strategier de använder sig av för att stimulera barnen i deras språkutveckling, med fokus på ordförståelse och ordförråd. Ett analysschema har använts för ändamålet och informationen har därefter analyserats enligt detta.