Bakgrund: Omkring en av nio Kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som Kvinnor med bröstcancer genomgår.Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att Kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades.Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen.

Det finns idag många unga Kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer där starka patriarkala strukturer råder. Medias rapportering under de senaste åren om morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att många myndigheter och organisationer uppmärksammat detta problem. Det är de facto så att många unga flickor/Kvinnor lever under förhållanden som starkt går emot de mänskliga rättigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport är att belysa hur polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning på hot och riskbedömningar, mot unga Kvinnor som lever under hot och tvång i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur två olika polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga Kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga Kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga Kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade Kvinnornas liv.

SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och Kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade Kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att Kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.

Denna studie undersökte skam och interpersonell känslighet. Kvinnor antogs använda sig mer av internaliserande skamhanteringsstrategier medan män mer av skamhanteringsstrategin Undvikande. Inga signifikanta skillnader gällande strategin Attackera andra förväntades. Kvinnor antogs vara mer interpersonellt känsliga än män. Vidare förväntades ett positivt samband mellan interpersonell känslighet och internaliserande skamhanteringsstrategier.

Denna uppsats syftar till att lyfta fram unga Kvinnor med självskadebeteende och deras levda erfarenheter och upplevelser av svensk psykiatrivård. Vi ämnar undersöka hur Kvinnorna upplever bemötandet av vårdpersonalen, vilka handlingsalternativ de upplever har varit möjliga i kontakten med densamma och hur detta påverkat deras syn på sig själva. Vidare vill vi förstå hur Kvinnorna upplever att deras vård påverkat deras syn på framtiden. Materialet har vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med tre unga Kvinnor som varit i kontakt med psykiatrin på grund av deras självskadebeteende. Både teori och metod tar i stor utsträckning avstamp i det fenomenologiska perspektivet.

I denna studie är syftet att undersöka om och i så fall hur män och Kvinnors betalda arbetstid påverkas av att bli föräldrar i Sverige. Med hjälp av en kvantitativ ansats  studeras faktorer som kan avgöra hur mycket män och Kvinnor förvärvsarbetar i samband med föräldraskapet samt vad som ligger bakom eventuella könsskillnader. Sambandet undersöks med hjälp av personernas föräldrastatus, vilket innebär yngsta barnets ålder samt antal barn. Vi justerar även för civilstånd, utbildningsnivå och sektor. Denna tvärsnittsstudie är baserad på den senaste datainsamlingen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, som är en intervjubaserad undersökning med ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen beräknar att det finns 140 miljoner könsstympade Kvinnor världen över, varav de flesta återfinns i Afrika. I Sverige återfinns 28 000 Kvinnor från detta område på grund av flyktingströmmar. Det är viktigt att känna till hur symtomen efter utförd könsstympning kan se ut för att kunna se vilka som behöver stöd eller behandling.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur könstympade Kvinnor upplever mötet med vårdpersonal inom sjukvården.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut via olika databaser. Fynden analyserades och sorterades därefter in i fem olika kategorier.Resultat: Resultatet sorterades in i följande kategorier: Kommunikation, Attityder i mötet, Att känna sig annorlunda, Okunskap och Goda erfarenheter.

Kvinnomisshandel är idag ett växande problem och sjukvården är i många fall den enda myndighet som kvinnan kommer i kontakt med. Sjukvården har därför ett stort ansvar med att identifiera misshandeln och hjälpa Kvinnorna. Tidigare forskning visade att misshandlade Kvinnor ansåg att vårdpersonalens attityder och förhållningssätt kunde vara avgörande för deras vilja att berätta om misshandeln. Syftet med studien var därför att beskriva vilka förutsättningar som krävs för att Kvinnor, som blivit misshandlade av sina män, ska känna sig väl bemötta. En litteraturstudie gjordes med kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar.

Åsikten att kvinnan anses vara underställd mannen är inget nytt fenomen. Detta synsätt har präglat både det svenska och oändligt många andra samhällen under hundratals år. Sverige anses av många vara ett av världens mest jämställda länder när det gäller mycket, så även skolsystemet. Skolans värld är majoriteten av människorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur återges då det jämställda svenska samhället för eleverna? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Kvinnor och män framställs genom fotografierna i läroböcker för historia på gymnasiet.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur afghanska Kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser på sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till Kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. Utifrån deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro, på sitt liv och på sin delaktighet i det svenska samhället. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nätverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhället? Hur upplever de den nya identiteten och de nya värderingarna i det nya samhället? Utifrån respondenternas synvinkel har jag försökt att svara på de ovannämnda frågorna.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för Kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade Kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade Kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos Kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa Kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 100 hemförlossningar varje år. I förlossningsprocessen har upplevelsen av värkarbetet stor betydelse för upplevelsen av förlossningen i helhet. Dock finns få studier som belyser upplevelsen av värkarbete, vare sig vid sjukhusförlossningar eller vid planerade hemförlossningar. Syfte: Att beskriva hur Kvinnor upplever sitt värkarbete vid en planerad hemförlossning.Metod: Arbetsmaterialet utgjordes av 72 stycken nedskrivna beskrivningar rörande hemförlossningar. Materialet var slumpmässigt utvalt ur en större, redan genomförd studie där Kvinnor som varit med om en planerad hemförlossning mellan den1 januari 1992 och den 31 juli 2005 deltog.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos Kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 Kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur Kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade Kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.