Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var Kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på Kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och Kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet är att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende Kvinnor valde att förändra sina liv och hur de fått livet att fungera nyktert. Frågeställningarna är: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att Kvinnorna valde att förändra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervården eller andra faktorer som hjälpt Kvinnorna till ett nyktert leverne?? På vilket sätt ser Kvinnorna annorlunda på sig själva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestått av sju intervjuer med Kvinnor ur passande målgrupp. Analysen har gjorts utifrån tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som använts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland Kvinnor och varje år insjuknar omkring 7000 Kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion på grund av de fysiska och psykiska förändringar som diagnosen medför. För att Kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen är de i behov av relevant stöd av den vårdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur Kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd från vårdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nära relation riktat mot Kvinnor över 18 år anmäldes under 2010. I medeltal dör 30 Kvinnor årligen i Sverige på grund av fysiskt våld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt våld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svårt att identifiera.

Bakgrund: Risken för att drabbas av depression någon gång i livet är 50 % för Kvinnor och 20 % för män. Orsaken till varför en depression utvecklas hos en del människor kan bero på olika faktorer, så som ärftlighet och av olika påfrestningar under uppväxten. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser hos män och Kvinnor som lever med depression. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att depression var något individuellt.

Folat är ett B-vitamin som behövs för vår blodbildning och cellens ämnesomsättning. En brist på folat ger anemi och har ett samband med risken för missbildningar av ryggmärgen, neuralrörsdefekter (NRD). Folat finns bland annat i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt frukt och bär. Syntetiskt framställt kallas det för folsyra och då har det en större biotillgänglighet. Ett tillskott med folsyra på 400 ?g rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen till alla Kvinnor i barnafödande ålder och för gravida under graviditetens första trimester för att minska risken för ryggmärgsbråck hos foster.Enligt Riksmaten 2010- 2011 är intaget av folat genom kosten lågt i Sverige, speciellt bland unga Kvinnor upp till 30 år.

Mäns våld mot Kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många Kvinnor. En del våldsutsatta Kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp.Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta Kvinnor. Frågeställningar som ställts är:Hur ser personalen på det skyddade boendet på Kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen på det skyddade boendet på Kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter Kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta Kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade Kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa Kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade Kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp.

Denna studie tar upp betydelsen av att den empatiserande personen har liknande erfarenheter som målpersonen och även betydelsen av könstillhörighet har för förmågan till empati. Metoden för att undersöka detta bestod av att visa ett filmklipp och efter detta fick deltagarna besvara en fråga utifrån deras upplevelser av filmklippet. Deltagare var psykologistudenter och anställda på en pappersindustri. Studien visade på ett signifikant resultat till att Kvinnor utan barn hade högre grad av empati än män utan barn och en tendens till att liknande erfarenheter hos empatisör och målperson ökade empatin för män men inte för Kvinnor. Att Kvinnor visar mer empati än män finns det tidigare forskning som stödjer.

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos Kvinnor är bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 Kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvårdnad behövs det kunskap om Kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa Kvinnors upplevelser efter ställd bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: I Sverige förekom det 2008 över 20 000 anmälda fall där Kvinnor blivit misshandlade. En omfattande studie utförd i Norge visade att över en fjärdedel av Kvinnorna varit/är utsatta för partnerrelaterat våld. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld söker ofta hjälp inom hälso- och sjukvården när de har blivit misshandlade. Hälso- och sjukvården har dock bristande rutiner att upptäcka kvinnomisshandel och vårdpersonalen saknar kunskap om hur Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld skall bemötas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal.

Uppsatsen handlar om unga Kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga Kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan.Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild.

Bakgrund: 13 procent av alla Kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD). PPD påverkar inte bara kvinnan som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Att belysa de faktorer som på olika sätt har betydelse vid postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed.

Syftet med arbetet är att undersöka och synliggöra hur unga män och Kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar att deras etniska identitet och kulturella tillhörighet påverkas av att växa upp med inslag av två kulturer och i relation till familjen, vänner och skolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod ger arbetet en bild av invandrareungdomars uppfattningar, erfarenheter och känslor. De unga männen och Kvinnor kommer ursprungligen ifrån Turkiet, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Sammanfattningsvis visar resultatet att familjen och vänner har stor betydelse för ungdomarnas identitetsutveckling och känslan för kulturell tillhörighet. Ungdomarna betonar väldigt lite skolans betydelse för deras etniska identitetsutveckling.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos Kvinnor som drabbar drygt 7000 Kvinnor i Sverige varje år. I och med bröstcancern blir livets värden mer tydliga och bland Kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begär, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frågor och det finns ett behov av att få stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har här en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade Kvinnor och måste kunna bemöta Kvinnornas existentiella lidande vid deras förändrade livssituation. Syftet med studien är att belysa innebörder i det existentiella lidandet så som det kan upplevas av Kvinnor med bröstcancer.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på en akutmottagning följde riktlinjer om våldsutsatta Kvinnor, sjuksköterskors inställning till att rutinmässigt fråga om våld, sjuksköterskors erfarenheter av att upptäcka och bemöta dessa Kvinnor samt om det fanns skillnader mellan öppen- och slutenvård samt mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor. Metod: Tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning. Ett bekvämlighetsurval gjordes och enkäter lämnades ut till sjuksköterskor (n=110) på akutmottagningar. Svarsfrekvensen var 45 %. Resultat: Få sjuksköterskor frågade om våld, de flesta gjorde detta endast vid misstanke om våld.