Bakgrund: Våld mot Kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar Kvinnors hälsa och välbefinnande. Frågor om våld bör ställas till alla Kvinnor som besöker sjukvården. Ett bra bemötande är av stor vikt för att kvinnan ska våga berätta om sin situation. Attityder och värderingar från sjukvårdspersonalen påverkar kvinnan och det är viktigt att beakta dessa.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om våldsutsatta Kvinnor inom primärvården.Metod: Studien var baserad på en kvalitativ metod och grundades på semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor på två vårdcentraler inom Uppsala länResultat: Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om Kvinnor som utsatts för våld. Däremot hade de fler uppfattningar av män som slår.

I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala medier för Kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju Kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju Kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala medier under en längre period. Resultatet visar att Kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala medier på olika sätt.

Denna uppsats undersöker hur Kvinnor och män gestaltats i fyra läromedel i historia mellan åren 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har ställts mot rådande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. Läromedlens inriktning är mot skolans tidigare år. I analysen har vi använt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan Kvinnor och män i de utvalda läromedlen använder vi även genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istället för biologiska.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för Kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få Kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 Kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga Kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att Kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att Kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för Kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få Kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 Kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga Kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

?Det är mitt fel. Jag är ful och provocerande. Men det kommer inte hända igen, han älskar ju mig..? Fraser som denna, kan vara vanliga att höra talas om i sammanhanget våld mot Kvinnor, hur kommer det sig? Idag är våld mot Kvinnor ett uppmärksammat samhällsproblem som av allmänheten är välbekant och som ständigt är i medias hetluft.

Våld mot Kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta Kvinnor inom vården.

Finns det skillnader i Kvinnor och mäns sätt att leda? Inom forskningen är det ett omtvistat ämne och vissa hävdar att det finns skillnader inom området. Här menar forskarna att det finns en rad olika faktorer som spelar in. Intresset för kvinnligt ledarskap har vuxit de senaste åren. Idag blir allt fler Kvinnor chefer och vi förutsätter att vi i framtiden kommer att se allt fler Kvinnor i ledande roller.

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av Kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av Kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av Kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts.

Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att gravida Kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och Kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen.Syfte: Syftet är att undersöka gravida Kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning.Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats.Resultat: Nästan alla Kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade Kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än Kvinnor med lägre utbildning.Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om gravida Kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de gravida Kvinnorna läser på Internet.

Kvinnor är underrepresenterade i svenska bolagsstyrelser i förhållande till EUkommissionens rekommendation på 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslå en lag om kvotering om representationen av Kvinnor i bolagsstyrelser vid denna tidpunkt inte är minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det är ägarnas ansvar att säkerställa mångfald, kompetens och en jämn könsfördelning i styrelserna.Det är ägarna som via valberedningar tillsätter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns något samband mellan andelen Kvinnor i valberedningar och andelen Kvinnor i bolagsstyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sätt att uppnå en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

Bakgrund:Partnervåld, i synnerhet mäns våld mot Kvinnor, har genererat stor uppmärksamhet i Sverige och på senare år har även Kvinnors våld mot män uppmärksammats. Forskningen är oenig beträffande män och Kvinnors utövande samt utsatthet för partnervåld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelåg vid partnervåld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa hos misstänkta män och Kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa hos målsägande män och Kvinnor.Metod:Sextioåtta polisanmälda ärenden av partnervåld i Västra Götalands län undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot Kvinnor främst utgått från kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot Kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot Kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar Kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren.

Bröstcancer är den i Sverige vanligaste cancerformen hos Kvinnor och omkring en av tio Kvinnor kommer att drabbas någon gång i livet. Vissa Kvinnor är tvungna att göra en mastektomi till följd av bröstcancern och kan då välja att göra en bröstrekonstruktion, som har till syfte att återställa upplevelsen av normalitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcanceropererade Kvinnors upplevelser i samband med att ha genomgått bröstrekonstruktion. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fem kategorier: behov av information, där majoriteten av Kvinnorna inte upplevde behovet som tillfredställt, behov av stöd, då Kvinnorna fick stöd från både familj, vänner och Kvinnor som varit i en liknande situation.