Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Bakgrund: Tidig hemgÄng innebÀr att mor och barn Äker hem 6-12 timmar efter förlossningen. En barnmorska gör hembesök hos familjen under första dagarna för att undersöka hur mor och barn mÄr. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars uppfattningar av vÄrd och stöd kring tidig hemgÄng efter förlossningen. Syftet var ocksÄ att undersöka personkaraktÀristika samt hur amningen upplevs hos denna grupp. Metod: En enkÀtstudie gjordes bland kvinnor som fött barn pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars och april 2013 och gÄtt hem efter 6-12 timmar med vÄrd frÄn ?BB pÄ vÀg?.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem som pÄverkar kvinnors livssituation lÄngsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som Àr utsatta för vÄld i nÀra relation Àr ekonomiskt vÄld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gÀllande mÀns ekonomiska vÄld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nÀra relationer dÀr det förekommer vÄld. I studien har en kvalitativ metod anvÀnds. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer dÀr Ätta informanter pÄ sex verksamheter intervjuades.

Amning vÀcker ofta starka kÀnslor och har förÀndrats genom tiderna. FrÄn att ha varit nÄgot naturligt blev amningen omgÀrdad av regler pÄ 1800-talet. Reglerna gjorde amningen svÄr att upprÀtthÄlla vilket ledde till att synen pÄ amning förÀndrades till nÄgot besvÀrligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hÀlsoeffekter för bÄde kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter.

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera instÀllningen till barn med rörelsehinder hos förÀldrar till barn utan rörelsehinder med sÀrskild tonvikt pÄ förÀldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade pÄ en enkÀt, speciellt utvecklad för detta ÀndamÄl. FörÀldrar visade i genomsnitt en positiv instÀllning till barn med rörelsehinder. FörÀldrars instÀllning pÄverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhÀllet och funderingar om samlevnadsfrÄgor med dessa barn.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Denna studie Äsyftar till att undersöka vilket stöd och skydd som idag erbjuds av organisationer för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution i Göteborgs och Stockholms stad.Under studien kontaktades fyra organisationer som arbetar med inriktning för kvinnor i prostitution, tvÄ i Göteborg och tvÄ i Stockholm. Vi har undersökt tvÄ kommunala och tvÄ frivilliga organisationer för att se huruvida deras arbete kompletterar varandra, till förmÄn för att hjÀlpa och stödja kvinnor i prostitution.För att kunna undersöka vilket stöd och skydd som erbjuds för kvinnor i prostitution, kommer vi i studien undersöka den rÄdande lagstiftningen i Sverige angÄende köp av sexuella tjÀnster. Vi har Àven undersökt USA:s lagstiftning i de stater dÀr bÄde köparen och sÀljaren av sexuella tjÀnster kriminaliseras. Genom att undersöka den juridiska aspekten av tvÄ olika lagstiftningar, ÄskÄdliggör denna studie pÄ hur situationen för kvinnor i prostitution pÄverkas utav ett lands lagstiftning.I studien presenteras Àven en tidigare forskning med de stödinsatser som kvinnor i prostitution sjÀlva anser sig ha, samt vilka stödinsatser som bör utvecklas för att stödja och skydda denna mÄlgrupp. Ytterligare rör en tidigare forskning vikten av samarbeten mellan organisationer.Vi kommer försöka förklara den situation kvinnor i prostitution lever i, utifrÄn teorierna Radikalfeminism och Empowerment.De insatser som idag finns förfogande för kvinnor i prostitution i Göteborg och Stockholm Àr uppsökande arbete, samtalsbehandling, samt viss möjlighet till kontakt med andra myndigheter som exempelvis lÀkare.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svÄrigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer Àven smÄ barn. Det Àr viktigt att förskollÀrare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske dÄ barn idag vistas en stor del av sin vardag pÄ förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollÀrare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen pÄverkar förskollÀrarnas arbetssÀtt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 7 verksamma förskollÀrare. Vi har i vÄr undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgÄngspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angÄende barns utveckling.RESULTAT: Det rÄder en viss osÀkerhet kring rutinerna nÀr det gÀller barn i sorg. För-skollÀrarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollÀrare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation intrÀffar.

Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters Äsikter gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer samt deras Äsikter om samhÀllets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda pÄ i vilken grad studenterna ansÄg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. En enkÀtundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista Äret pÄ en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades frÀmst utifrÄn könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjÀlp av tidigare forskning i Àmnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i mÄnga avseenden hade liknande Äsikter om vÄldets orsaker och samhÀllets stödinsatser.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilken syn sex kvinnliga och tvÄ manliga förskollÀrare har pÄ manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda pÄ vilka reaktioner en nyanstÀlld man kan tÀnkas möta i förskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollÀrare och tvÄ yrkesverksamma manliga förskollÀrare. De sistnÀmnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollÀrare och det viktigaste syften var att mÀn skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhÄgor fanns t ex var nÄgra respondenter oroliga för att mÀn inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att förÀldrar frÄn andra kulturer inte skulle vilja att mÀn arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra Àr att mÀn som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmÀnhet kan kÀnna sig vÀlkomna men att de mÄste hÀvda sin yrkesroll före sin könsroll och att de mÄste se till att fÄ ta del av verksamheten fullt ut..

Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.

?Bröstcancer och mastektomi kan leda till sexuella svÄrigheter för kvinnor. Sexualitet och intimitet Àr av betydelse för livskvaliteten, och vÄrdpersonalen behandlar inte eller Àr obekvÀma med att vÄrda patienter med sexuella problem.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan pÄverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter en mastektomi. Arton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att förÀndringar av kroppens utseende, sociodemografiska skillnader och den psykiska och fysiska hÀlsan Àr faktorer som pÄverkar sexualiteten efter en mastektomi. Kvinnor som genomgÄr bröstbevarande kirurgi upplever en bÀttre sexuell hÀlsa Àn de som genomgÄr mastektomi.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Àr en flera tusen Är gammal kulturell tradition som företrÀdesvis sker i afrikanska lÀnder. Ingreppet medför mycket allvarliga, bÄde omedelbara och lÄngsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i vÀrlden uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrdpersonal som inte har nÄgon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hÀlso- och sjukvÄrden.

Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..

Att leva med endometrios innebÀr att leva med en kronisk sjukdom med svÄr smÀrta. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötande vid endometrios. Tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats vilket resulterade i tre slutkategorier: Att bli ignorerad och ifrÄgasatt, att uppleva okunskap frÄn personal inom hÀlso- och sjukvÄrd samt att smÀrtan ses som menstruationssmÀrta och inte tas pÄ allvar. Resultatet visade att kvinnor med endometrios kÀnde sig misstrodda och avvisade av personal inom hÀlso- och sjukvÄrden och omgivningen. NÄgra kvinnor beskrev att deras partner hade varit det största stödet nÀr det gÀllde de kÀnslomÀssiga pÄfrestningarna som sjukdomen innebar.