SammanfattningBakgrund: Övergrepp mot kvinnor i nĂ€ra relation Ă€r ett globalt problem. Trettio procent av alla kvinnor vĂ€rlden över har nĂ„gon gĂ„ng blivit utsatt för övergrepp i nĂ€ra relation, men det finns mĂ„nga kvinnor som aldrig ger sig till kĂ€nna. Det finns vidare ingen lag som sĂ€ger att sjuksköterskan mĂ„ste anmĂ€la övergreppet, dĂ€remot ska en anmĂ€lan ske om det finns minderĂ„riga barn i hushĂ„llet. Personal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd kan tycka det Ă€r svĂ„rt att behĂ„lla sitt professionella förhĂ„llningssĂ€tt nĂ€r det kommer till övergrepp i nĂ€ra relation. DĂ€rför behövs mer kunskap för bĂ„de sjuksköterskans och kvinnans skull, om vad övergrepp i nĂ€ra relation handlar om och hur det kan upplevas utifrĂ„n ur bĂ€gges perspektiv.Syfte: Att belysa vĂ„rden av kvinnor utsatta för övergrepp i nĂ€ra relation.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler förhÄller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Avsikten var Àven att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien anvÀnde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade tvÄ barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs.

Uppsatsen handlar om problemet med att bevisa vÄldsbrott mot kvinnor i nÀra relationer. Det Àr vanligt att kvinnor inte anmÀler vÄld som utövas av en nÀrstÄende man alternativt vÀljer att inte medverka i den brottsutredande verksamheten efter en anmÀlan. VÄldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och rÀdsla för de vÄldsutövande mÀnnen Àr framtrÀdande i uppsatsen. Problematiken med att bevisa brott inom stÀngda dörrar diskuteras Àven i samband med det eventuella kravet pÄ stödbevisning i svensk rÀtt..

Att bli gravid innebÀr en ny fas i livet som för de flesta associeras med lycka och förvÀntan. Det Àr för mÄnga en livsavgörande hÀndelse. DÄ ett missfall intrÀffar drabbas kvinnan av sorg och skuld och förhoppningarna övergÄr i förtvivlan. Ett missfall ses av kvinnan som förlusten av ett vÀntat barn. VÄrt syfte Àr att beskriva kvinnors upplevelse av spontant missfall samt bemötande och behov av socialt stöd.

Introduktion: Erosionsskador Àr ett vÀxande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som bestÄr av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador pÄ tÀnderna ökar kan bero pÄ den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion pÄ grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men Àven till följd av pÄverkat salivflöde. FÄ studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och mÀn.FrÄgestÀllningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande mÀn om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien Àr en kvantitativ, empirisk, tvÀrsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 mÀn.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förstÄelsen för ungdomars attityder till sex. Den hÀr studien fokuserade pÄ ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, förestÀllningar och attityder. HuvudfrÄgan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jÀmförelse mellan pojkar och flickor respektive elever pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkÀtstudie med 116 elever i Ärskurs tre pÄ Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

Det kulturella smalhetsidealet innebÀr negativa konsekvenser för individens psykologiska vÀlbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de sjÀlva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och mÀn att förhÄlla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av sjÀlvskattningsskalor mÀta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt Àtande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och mÀn (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lÀgre body-esteem, Àter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jÀmfört med mÀn.

Bakgrund: I hela vÀrlden Àr cirka 50 miljoner mÀnniskor drabbade av urininkontinens. I Sverige besvÀras minst 500 000 mÀnniskor och cirka 213 utav dem Àr kvinnor. Symtom pÄ inkontinens pÄverkar den drabbade bÄde fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baserats pÄ Ätta kvantitativa artiklar.

Forskningen gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor har inte jÀmfört hur olika professionella utifrÄn sina olika yrkespositioner anser om gemensam vÄrdnad, dÀr kvinnorna har blivit utsatta för sina mÀns vÄld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrÄn sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och dÀrmed bidra med nÄgot nytt till forskningen.   Begreppet mÀns vÄld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld, kÀnslomÀssiga och verbala krÀnkningar samt alla handlingar vars syfte Àr att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).     MÀns vÄld mot kvinnor beror pÄ mÄnga faktorer, men tillvÀgagÄngssÀttet som mÀnnen anvÀnder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till vÄldet som de utsÀtts för, resulterar i att de fÄr det svÄrt att separera frÄn de vÄldsamma mÀnnen (Beausang, 2003, s.

I denna uppsats diskuterar vi hur de sociala processerna kring en lagÀndring kan se ut. Vi studerar hur samhÀllets syn/samhÀllsklimatet gÀllande ett visst fenomen kan pÄverka framvÀxten av en lagÀndring och vilka argument aktörerna inom de sociala processerna anvÀnder. Den 1 april 2005 trÀdde en lagÀndring i sexualbrottslagen i kraft som bland annat innebar att en sÀrskild straffbestÀmmelse om vÄldtÀkt mot barn infördes. Anledningen till att vi har valt att titta nÀrmare pÄ denna lagÀndring beror pÄ den mediedebatt som pÄgÄtt kring tvÄ domar som Högsta domstolen beslutat. Högsta domstolen valde att döma efter den mildare rubriceringen, sexuellt utnyttjande av barn istÀllet för vÄldtÀkt mot barn.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande ÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i tvÄ delar: dels i en jÀmförande tidsserie som mÀterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv jÀmfört med kommuner som inte arbetat pÄ detta sÀtt:dels via tvÀrsnittsdata undersöks vilka faktorer som pÄverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor Àr mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpÄ kommunnivÄ Àr i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utlÀndsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstÄende. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis ovÀntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

MÀn som utövar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett omfattande samhÀllsproblem som drabbar inte bara kvinnor och barn utan Àven vÄldsutövaren sjÀlv. Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fyra respondenters svar frÄn halvstrukturerade intervjuer. Syftet var att söka en bredare och djupare förstÄelse angÄende fyra mÀns vÄld i nÀra relationer. Hur tÀnker mannen kring vÄldet, sig sjÀlv, sin kvinna och det faktum att deras barn bevittnat vÄldet? En genomgripande litteratursökning skedde för att fÄ en överblick över vilka olika förklaringsmodeller som finns angÄende mÀns vÄld mot kvinnor.

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjÀlp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur mÀn och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frÄgestÀllningarna betrÀffade hur representationen av könen sÄg ut, om det fanns nÄgra tydliga skillnader och hur könsrollerna sÄg ut dÄ bÄda könen figurerade pÄ ett omslag. FrÄgestÀllningarna rörde Àven vilka ideal för mÀn och kvinnor om fysiska attribut, om nÄgra, som portrÀtterades pÄ omslagsbilderna och om, och dÄ i sÄ fall hur, de avvek frÄn idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder frÄn Vanity Fairs utgÄvor under 2011.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer utifrÄn dels deras förestÀllningar om vÄldsutövande mÀn och vÄldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Undersökningen bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mÀns vÄld mot kvinnor och samhÀllets hantering av frÄgan pÄ nationell nivÄ, kommunal nivÄ och genom socialtjÀnsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna Ä ena sidan ser bristande jÀmstÀlldhet som en orsak till mÀns vÄld mot kvinnor pÄ en generell nivÄ, Ä andra sidan förklarade enskilda mÀns vÄldsutövning bland annat utifrÄn förestÀllningar om mÀns vÄld som uttryck för mÀnnens maktlöshetskÀnslor. I uppsatsen diskuteras ocksÄ hur socialsekreterarnas förstÄelse om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer stÄr i relation till en rÄdande könsneutral norm inom socialtjÀnsten..

Bröstcancer Ă€r idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta Ă€r medelĂ„lders eller Ă€ldre. Tidigare forskning har fokuserat pĂ„ hur kvinnor i övriga vĂ€rlden upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krĂ€vs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förstĂ„elsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna bemöta dem pĂ„ ett adekvat sĂ€tt och dĂ€rmed kunna lindra deras lidande och öka vĂ€lbefinnandet.