VÄrt syfte har varit att granska hur kvinnor med missbruksproblematik skildras i socialtjÀnstens utredningar inför bedömning av behandlingsinsatser. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt missbrukande kvinnor beskrivs med avseende pÄ moderskap, femininitet och relationer. Vi har ocksÄ tittat pÄ vilket utrymme kvinnorna getts att uttrycka sina egna tankar i utredningstexten, samt hur den rÄdande diskursen kring kvinnliga missbrukare reproduceras alternativt utmanas i utredningstexten. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. VÄr empiri bestod av fyra stycken missbruksutredningar gÀllande kvinnor över 18 Är, med barn.

The aim of this study is to shed light on the phenomenon of destructive sexual behavior among youth from the perspective of professionals working at nonprofit organizations. To examine this, we used a qualitative method; we interviewed professionals working at nonprofit organizations. To analyze our results we used gender theory and empowerment theory. Our main results are that the professionals view this behavior as deliberate self-harm, such as cutting, as they do it to achieve relief from anxiety. Also, the professionals think that gender norms affect young people with destructive sexual behavior in that it imposes guilt and shame, which inflicts their already low self-esteem and makes them feel inferior.

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, dÀr det övergripande syftet Àr att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en sjÀlvklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sÀtt att leva och förhÄlla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill pÄ sÄ sÀtt öppna för reflektion kring normer och vÀrderingar. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende pÄ deras val? Hur ser kvinnorna pÄ kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur gravida kvinnor med rygg/bÀckensmÀrta upplever Basal KroppskÀnnedom. Sex gravida kvinnor med smÀrta frÄn lÀndrygg/bÀckenleder övade BK i grupp, en timme/vecka under 9 veckor. MÀtmetoderna var bÄde kvantitativa: ortopedisk medicinsk ryggundersökning som inkluderade 4 P(Posterior Pelvic Pain Provoking test) och IntervjuSkala för Kroppsjaget (ISK) och kvalitativ: upplevelserapporter. ISK som kvantitativ mÀtmetod visade sig ej vara tillrÀcklig för att belysa upplevelserna. Upplevelserapporterna beskrev en positiv utvecklingsprocess hos samtliga kvinnor, motsvarande de fyra existensnivÄerna som BK bygger pÄ.

HjÀrtinfarkt Àr en av de frÀmsta dödsorsakerna bland mÀn och kvinnor i vÀrldens idag. KardiovaskulÀr död minskar bland mÀn, men inte bland kvinnor. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt, innebÀr ett hot mot livet för personen som drabbas, och pÄverkar personen och dennes familj under lÄng tid. Kvinnor som insjuknar Àr i genomsnitt 75 Är och har en sjukdomshistoria med andra sjukdomar i bakgrunden nÀr de drabbas av en hjÀrtinfarkt. MÀn Àr i genomsnitt sett 10 Är yngre Àn kvinnor och har oftare varit med om en tidigare hjÀrtinfarkt, nÀr de Äterinsjuknar.

Syftet med vÄr rapport Àr att ge en inblick hur piketen fungerar, framförallt hur urvalsprocess gÄr till och hur man jobbar för att fÄ in kvinnor i enheten. Vi blev intresserade av hur piketen fungerade och hur man jobbar med att rekrytera kvinnor, nÀr vi hörde att Stockholms piketen haft ett projekt under hösten 2007. Projektet riktade sig till kvinnor för att fÄ fler av dem att söka sig till piketen. Vi tycker att detta ligger i tiden eftersom det diskuteras pÄ mÄnga hÄll att man strÀvar Ät ett mer jÀmlikt samhÀlle. Vi har fÄtt stor hjÀlp med att fÄ fram information om projektet och enheten av piketen i Stockholm dÀr vi gjort ett studiebesök.

Det Àr tÀnkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen gÄr nionde klass, ser pÄ matematikÀmnet i relation till sig sjÀlva, beroende pÄ vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vÄr egen undersökning, som har gjorts pÄ uteslutande elever som gÄr i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur Àr det meningen att just dessa mÄl skall uppnÄs. Förhoppningen Àr att detta arbete skall öppna vÀgar till framtida, djupare undersökningar som kommer att frÀmja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för sÄvÀl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig sÄvÀl till lÀrare som lÀrarstuderande. Det kan Àven vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Motivation Ă€r av stor vikt för att kunna lĂ€gga mycket tid och energi pĂ„ sitt arbete. Syftet med den hĂ€r studien var att se om de faktorer som leder till motivation för kvinnor och mĂ€n Ă€r olika, och om det kan vara anledningen till att det finns fler mĂ€n Ă€n kvinnor pĂ„ högre positioner. Ämnet har undersökts med en kvalitativ ansats genom att en tio kvinnor och mĂ€n intervjuats. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att det finns skillnader mellan de faktorer som kvinnor och mĂ€n upplever vara motiverande. Traditionella förestĂ€llningar om kön verkar leva kvar, och Ă€ven upprĂ€tthĂ„llas av organisationer..

Mot bakgrund av att asexualitet pÄ senare Är formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens Àr syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen ? hÀr definierat som ?frÄnvaro av lust till sexuell praktik?. Detta görs genom en nÀra lÀsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtas frÄn feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, frÀmst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina lÀsningar visar att i Gayle Rubins sexuella vÀrdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrÄn sexuellt aktörskap, och det Àr sÄledes sexuella subjekt som kan emanciperas.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för vÄld i nÀra relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvÄrden Àn andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vÄrd för sina skador identifieras aldrig som offer för vÄld i nÀra relation. Detta beror pÄ att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att vÄld förekommer. Det finns en osÀkerhet hos sjuksköterskan i mötet med vÄldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vÄrden av kvinnan pÄverkas.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och förestÀllningar av mötet med vÄldsutsatta kvinnor inom hÀlso-och sjukvÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr sex kvalitativa artiklar och tvÄ kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats.Resultat: Det fanns en tydlig emotionell pÄverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med vÄldsutsatta kvinnor. En pÄverkan som ibland var sÄ stor att det pÄverkade deras privatliv.

Introduktion: Sverige toppar skilsmÀssostatistiken i Europa. NÀr separationer sker pÄverkas sÄvÀl inblandade barns som vuxnas hÀlsa starkt negativt. Det höga antalet skilsmÀssor och separationer kan dÀrför betraktas som ett folkhÀlsoproblem. Kvinnor, Àr oftast de som tar initiativ till separation. Det Àr dÀrför viktigt och relevant att forska kring hur kvinnor upplever sina parrelationer.

HudnÀra vÄrd Àr en vÄrdform som införts i Sverige för friska, fullgÄngna barn under vÄrdtiden pÄ BB. Det finns forskning pÄ de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning nÀr det gÀller hur mammor upplever hudnÀra vÄrd. För att barnmorskan ska kunna stödja och frÀmja anknytningen mellan mamman och barnet Àr det viktigt att fÄ kunskap om mammornas upplevelse. DÀrför Àr syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnÀra vÄrd för det friska, fullgÄngna barnet de första timmarna efter förlossning och pÄ BB. Sju kvinnor intervjuades pÄ BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning.

I min uppsats har jag som syfte att analysera och diskutera hur tre av mig utvalda kvinnor i Gamla testamentet tolkas förhÄlla sig till de gammaltestamentliga patriarkala maktstrukturerna, samt undersöka vilken status och vilka roller dessa kvinnor har tillskrivits. För att besvara frÄgorna i mitt syfte sÄ har jag undersökt hur forskare inom religionsvetenskapen tolkar följande tre kvinnor ur Gamla testamentet: Mirjam, Rut och Ester. TvÄ av dess kvinnor, Rut och Ester, Àr sÄ betydelsefulla att de i Gamla testamentet blivit tillÀgnade varsin bok. Den tredje kvinnan Mirjam, som Àr syster till Mose, uppfattas som viktig i judendomens tillblivelse, eftersom att det var Mirjam som lade ut Mose i vassen och pÄ grund av sin handling rÀddade livet pÄ judendomens religionsstiftare. Uppsatsen Àr en litteraturstudie, dÀr jag anvÀnder mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Ingen resumé lÀmnad..