Urininkontinens är beskriven som en dold sjukdom. Mer än 50 miljoner människor i världen är drabbade av detta tillstånd. Urininkontinens leder till försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med urininkontinens. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har utförts.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier som kvinnor med bröstcancer, deras partners och barn använde. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat söktes på databaserna Elin@Dalarna, Wiley InterScience och PubMed. De valda artiklarnas vetenskaplighet granskades med modifierade versioner av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengströms granskningsmallar. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det fanns olika copingstrategier som användes för hantering av kvinnors bröstcancer. Flera studiers forskningsresultat visade att de copingstrategier som kvinnor med bröstcancer använde var religion, acceptans, att ha ett positivt synsätt, förnekelse, emotionellt stöd och undvikande.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en störning som kännetecknas som avsiktlig viktnedgång, framkallad och vidmakthållen av patienten själv. Dessa patienter saknar sjukdomsinsikt vilket förvärrar relationen mellan dem och vårdpersonalen. Sjukdomen har tre olika faser i utvecklingen och drabbar främst flickor i åldrarna 12-20 år. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En litteraturstudie som baserades på tre självbiografiska böcker utfördes.

Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld känner sig efter att ha bott på ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhället. Hur mår de och hur ser deras vardag ut? Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjälp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.

Användningen av produktplacering har ökat då traditionell marknadskommunikation till viss del förlorat sin trovärdighet och kan undvikas av mottagaren. Framväxten av produktplacering har inneburit att det kommit att bli ett betydande kommunikationsverktyg. Kommunikationen mellan sändare och mottagare beskrivs i kommunikationsprocessen där sändaren skickar ett meddelande/budskap genom ett visst media som ska avkodas av mottagaren. Vad mottagaren uppfattar beror på vad som avkodas, och detta skiljer sig mellan individer. För att gruppera individer används ofta kön, och i marknadsföringssammanhang utgör det en stor segmenteringsvariabel.

Det är svårt för kvinnor att nå högre positioner i samhället och det behövs särskilda utbildningar, och särskilda verktyg, för att kvinnor ska få likvärdiga möjligheter som män att bli chefer. Luleå tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fått ökade sociala nätverk och/eller karriärmöjligheter? Är mentorskap och nätverksbyggande verktyg som kan förbättra kvinnors karriärmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nätverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nätverk i samband med utbildningen.

Kvinnor upplever mer halsont än män efter endotracheal intubation. Smärtan skattas postoperativt enligt visuell analog skala (VAS), det är riktat gällande smärtan till följd av det operativa ingreppet. Smärtskattning gällande halsont efter endotracheal intubation existerar inte. Tidigare studier har visat att en smalare diameter på endotrachealtuben (ETT) har minskat skattning av halsont postoperativt. En smalare ETT har visat sig kunna innebära att gasflödet genom tuben hindras samt att den lättare kan täppas igen av sekret.

Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors psykiska välmående påverkas.Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös.Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både psykisk och fysisk påverkan.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia nervosa får ett förlopp som pågår hela livet.

Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer.

Bakgrund: Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancersjukdomarna och som har ökat konstant de senaste två decennierna. Årligen insjuknar cirka 7000 kvinnor i bröstcancer vilket motsvarar ungefär 15-20 fall per dag. Lidande, välbefinnande, att ingå i en vårdrelation, kommunikation och information är begrepp som ingår i en människas livsvärld. Begreppen beskriver hur en människa upplever sin egen värld och på så sätt även hur unik den kan vara. Med livsvärld menas den värld vi lever i och ständigt är omgivna av. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos medelålders kvinnor med bröstcancer, från diagnos till operation.

Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Syfte: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem som berör åtminstone 500 000 svenskar.  Studiens syfte var att kartlägga sjukgymnastisk behandling med bäckenbottenträning, vid urininkontinens hos kvinnor, på primärvårdsnivå i Uppsala län. Metod: Studien hade en kvantitativ och deskriptiv design. Data samlades in via en webbenkät som skickades till alla sjukgymnaster på primärvårdsnivå i Uppsala, både offentligt anställda och privata sjukgymnaster med landstingsavtal. Resultat: 96 sjukgymnaster tillfrågades om deltagande i studien varav 65 besvarade enkäten (68 %). Drygt hälften av respondenterna behandlade med bäckenbottenträning. Antalet patienter som behandlades var lågt. Det var få patienter som remitterades från andra vårdgivare.