I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland män och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i Växjö kommun. Lagen som undersöks är endast lag på breddnivå, det vill säga de lägsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod via enkätsvar där det skickades ut 400 enkäter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar.

Mäns våld mot kvinnor är ett komplext problem som har gått från att vara en enskild angelägenhet till ett samhällsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvändigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett län i norra Sverige. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med fem representanter från Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Polismyndigheten, Centrum mot våld samt Länsstyrelsen för att få en så bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebär och hur det tillämpas i praktiken. Resultatet utifrån intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbättra.

Det är ungefär 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. Många av kvinnorna som genomgått ett missfall lider av depression och/eller ångest. Syftet med den här studien är att beskriva vilka omvårdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna få den vård de behöver när de kommer för att träffa en sjuksköterska. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var både och. Resultat visas i två huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet.

Ett stort förtroende för sin närmaste chef är inte alltid en självklarhet. Många olika faktorer påverkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation känner för chefen, och denna studie har fokuserat på olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan också skilja sig åt mellan hur män och kvinnor värderar dessa faktorer, och att studera detta ingår också i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning på området har visat på tydliga skillnader mellan hur kvinnor och män upplever och värderar kommunikation. Även denna studies resultat visar på att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och män, samt att de värderar faktorerna på olika sätt.

I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som säger vad polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i växelvis boende med unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både boendeform, fritid och föräldrarelationen.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, som spänner över såväl religiösa, geografiska som socioekonomiska gränser. En metod för att hitta dessa kvinnor är att administrera ett så kallat screeningverktyg eller frågeformulär. De tillgängliga verktygen är många och inget anses än vara vedertaget inom svensk hälso- och sjukvård.Syfte Att sammanställa en översikt av olika screeningverktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka mäns våld mot kvinnor.Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanställning, baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.Resultat En sammanställning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. Frågeformulärens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel på frågor samt styrkor och svagheter i formuläret beskrivs.Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptäcka våld. De skiljer sig åt i psykometriska egenskaper och är svåra att jämföra med varandra.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Fritiden ska fungera som en glädjekälla och vara både avkopplande och stimulerande. En tillfredsställande fritid påverkar hur vi mår. Den här uppsatsen behandlar vad kvinnor gör på sin fritid. Uppsatsen syftar till att studera begränsande faktorer för kvinnors fritid, begränsningar samt skillnader i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. För kvinnor i olika åldersgrupper och stadier i livet.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Under de senaste decennierna har mäns våld mot kvinnor blivit allt mer uppmärksammat. Det är ett samhällsproblem och de senaste åren har det blivit ett folkhälsoproblem. Våldet mot kvinnor uppskattas kosta det svenska samhället cirka tre miljarder kronor varje år. Våldet sker oftast i hemmet och i majoriteten av fallen är den misstänkte förövaren en man som kvinnan har eller har haft en nära relation till. Så länge vi accepterar att mannen i relationen har rättigheter som kvinnan inte har, kommer denna norm och därmed även våldet att fortsätta.

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland män och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i Växjö kommun. Lagen som undersöks är endast lag på breddnivå, det vill säga de lägsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod via enkätsvar där det skickades ut 400 enkäter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna idag. Det är bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som är under 40år.  Pågrund av den låga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vården till dem inte är anpassat till situationen de lever i. Pågrund av att de unga kvinnorna är få kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfällig och därför blir vården till dem svårare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus påverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.