Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att skapaförståelsen för unga kvinnors konsumtion avhandväskor. Vidare har vi undersökt hur och varfören grupp kvinnor använder och konsumerarhandväskor. Resultatet har belysts ur fem olika teman: synen på konsumtion, handväskans funktion, den trend-medvetna handväskan, handväska beroende på ekonomisk ställning, samt den kompletterande identiteten. Ur analysen av dessa teman har vi urskönjt två olika sorters väskkonsumenter: ?den praktiska väskshopparen? samt ?wannabe-fashionistan?.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur män och kvinnor upplever den traumatiska händelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar från olika traumatiska händelser där män och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman är känslomässiga upplevelser (affektiva), beteendeförändringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera är att dessa individer har en sänkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen.

Kvinnor utsatta för våldtäkt är en patientgrupp som riskerar att fara illa i mötet med hälso- och sjukvården. Bristen på kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskor, så väl som vårdinrättningars brist på rutiner, skapar utrymme för sjuksköterskornas egna värderingar vilket kan medföra att kvinnan upplever en fortsatt kränkning. Studien syftade till att belysa sjuksköterskors omvårdnadsstrategier i mötet med kvinnor utsatta för våldtäkt, ett område i vilket kunskapen är begränsad. Foucaults arbeten om makt utgjorde utgångspunkt för analys och struktur av data. En hypotes formulerades; maktförhållande finns i varje relation.

På arbetsmarknaden idag är det fortfarande en sned fördelning mellan män och kvinnor, kvinnorna har administrativa arbeten och männen innehar de högre positionerna. Flera forskare skriver om de rollförväntningar som finns på de båda könen, kvinnor förväntas vara communal medan männen bör vara agentic. Rollförväntningarna på männen är mer överensstämmande med ledarrollen. Föreliggande undersökning består av en enkät om en hypotetisk rekryteringssituation. Enkäten består av två versioner där innehållet är detsamma men namnen på de sökande bytts ut.

Denna studies syfte a?r att underso?ka va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nstens bemo?tande och insatser utifra?n Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie anva?nds en kvalitativ ansats da?r vi har genomfo?rt semistrukturerade intervjuer med va?ldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtja?nsten. De studier som bero?r va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nsten a?r va?ldigt begra?nsade.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur heterosexuella kvinnor i en barnfamilj upplever valet kring föräldraledighet samt skapa en förståelse för hur resonemanget kring föräldraledigheten ser ut i Sverige.  Vidare har förståelse kring resonemanget utgått från att synliggöra de faktorer som kan ligga till grund för kvinnornas val. För att kunna besvara syftet har sex stycken intervjuer med kvinnor utförts vilket utgör det empiriska materialet. Tidigare forskning av föräldraledighet påvisar att det finns en ojämn fördelning av föräldraledighet mellan man och kvinna. Detta låg till grund för valet att intervjua kvinnor, de parterna som tagit ut störts del av föräldraledigheten. Resultatet påvisade att majoriteten av kvinnorna upplevde att de hade ett val i frågan om föräldraledighet.

Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data.

Arbetet behandlar hur det svenska samhället ska förändras för att fler kvinnor ska välja att starta företag. Slutsatserna som dras i arbetet är fem stycken och följer: det behövs ett förändrat bidragssystem för det företagsstöd som finns; en attitydförändring till kvinnor och företagare behövs i samhället; en nyanserad forskning på entreprenörskapsområdet behöver utvecklas; pullfaktorer, till exempel möjlighet till självförverkling eller högre inkomst, borde spela en större roll vid startandet av ett företag; och uttrycket kvinnligt entreprenörskap borde försvinna. Det finns färre kvinnliga entreprenörer än manliga entreprenörer. Detta beror framförallt på olika förutsättningar i livet. Det bör inte spela någon roll om det är en man eller en kvinna som vill starta företag, förutsättningarna borde vara lika. Det är fördelaktigt för samhället om fler kvinnor väljer att driva företag eftersom fler affärsidéer, fler arbetsmöjligheter och ett mer dynamiskt näringsliv bildas. I studien tas teorier om genus och entreprenörskap upp som en grund till litteraturgenomgången och det empiriska materialet.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka skador bland svenska elitspelare inom bordtennisen. Frågeställningarna var följande: Vilka skador förekommer i svensk bordtennis? Finns det någon skillnad på skador mellan män och kvinnor? Hur kan man förhindra skador?MetodUndersökning är gjord med hjälp av enkäter och intervjuer. Enkäten skickades ut till 98 spelare, varav 44 valde att delta i studien. Det genomfördes två intervjuer, en med en bordtennistränare med stor erfarenhet av bordtennis på hög nivå, samt en med en naprapat som arbetat med bordtennislandslaget i många år.ResultatI undersökningen framgick det att 35 av 44 spelare hade varit skadade minst en gång och att ca 75 % av alla skadorna var överbelastningsskador.

Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation med generell an-estesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av post-operativt illamående och kräkning (PONV) är att vara kvinna i fertil ålder, hos vilka det är tre gånger vanligare än hos män. PONV kräver ökad medici-nering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamående har troligtvis funnits sedan anestesin började användas i mitten av 1800-talet. Under åren som följt har säkrare me-toder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och har fått benämningen ?the big little problem? Postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp.

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie där de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan år 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde främst ses när den fysiska aktivitetens intensitet var måttlig till intensiv och utfördes cirka tre gånger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

Hur kommer det sig att patienter i psykoterapi till övervägande del är kvinnor? Syftet med studien har, utifrån antagandet att psykisk ohälsa drabbar kvinnor och män ungefär lika, varit att undersöka om mäns och kvinnors eventuellt skilda förväntningar på en psykoterapeutisk relation kan utgöra ett möjligt delsvar. Studien har haft en explorativ utgångspunkt i syfte att ge uppslag snarare än generaliserbara svar.Respondenter var medarbetare på olika arbetsplatser, till största delen inom kyrklig sektor (n=68, 41% män, 59% kvinnor). Datainsamling skedde genom anonym enkät vars  utgångspunkt hämtats i tidigare forskning kring skillnader mellan mäns och kvinnors förväntningar.Som alternativ till kön har studien även prövat självskattningar av traditionellt maskulina och/eller feminina personlighetsdrag (BSRISE) samt grundläggande förhållningssätt i betydelsefulla relationer.Svaren har analyserats i form av korstabeller. Resultatet gav att respondentgruppen var förhållandevis överens om terapeutens första prioritet ? att hålla fokus på patientens problem och mål med terapin.