Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av depression är 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det är vanligt att de som drabbats har svårt att hantera sin förändrade livssituation eftersom sjukdomen påverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svårare att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkten än män. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av är bröstcancer. Ungefär 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked är för de allra flesta emotionellt påfrestande och många relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och oväntat av yttre påfrestningar, det vill säga traumatiska händelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Så, varför konvertera svenska och amerikanska kvinnor till islam, enligt Anna Månssons bok "Becoming muslim"? Om det nu beror på politiska och sociala eller andliga skäl så är konvertering för alla samtliga kvinnor en möjlighet att utforska en helt ny värld och även möjligheten till att omorganisera "jaget". Medan några av kvinnorna medvetet sökte efter en religiös andlighet i livet, blev övergången till islam för andra ett naturligt steg i livet efter att ha umgåtts eller levd med muslimer. Detta tyder på det som Viktor Frankl har påstådd om att människan är ett agerande varelse som söker efter mening i livet. Kvinnorna i Månssons studie hittade sitt svar på mening i livet i islam.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att få ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvärld bli påverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgår en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelålders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av självbiografier.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män.

Bröstcancer är den i Sverige vanligaste cancerformen hos kvinnor och omkring en av tio kvinnor kommer att drabbas någon gång i livet. Vissa kvinnor är tvungna att göra en mastektomi till följd av bröstcancern och kan då välja att göra en bröstrekonstruktion, som har till syfte att återställa upplevelsen av normalitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser i samband med att ha genomgått bröstrekonstruktion. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fem kategorier: behov av information, där majoriteten av kvinnorna inte upplevde behovet som tillfredställt, behov av stöd, då kvinnorna fick stöd från både familj, vänner och kvinnor som varit i en liknande situation.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige..

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Uppsatsen handlar om 1944 samt 1953 års Statens offentliga utredningars föreställningar om abort och de som genomgick detta ingrepp, hur deras sociala situation såg ut samt i vilka sammanhang männen omnämndes. De använda källorna är alltså Betänkande i abortfrågan samt Abortfrågan. Syftet är att bidra med en historievetenskaplig undersökning om abort eftersom de flesta forskningar har förekommit inom juridik och medicin. Studien är uppdelad i tre delar: Definitionen av abort, De aborterande kvinnorna och Männens roll, som tillsammans ger en helhetsbild. Yvonne Hirdmans teoretiska diskussion om genusordning och genuskontrakt fungerar som ett ramverk i min studie.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.