Sammanfattning:Efter den omtalade dokumentären "Könskriget" rördes det om i jourrörelsen. Bidrag hotades och jourernas legitimitet ifrågasatten. Utifrån den feministiska backlash som tycks ha sköljt in över det svenska samhällets feministiska organisationer var mitt syfte att undersöka hur de aktiva inom föreningarna SKR och ROKS uppfattar det samhälleliga motståndet samt att utreda hur de ser på separatism, manligt samarbete och maligt ansvar. Som empiririskt underlag ligger kvalitativa intervjuer och ett frågeformulär och som teoretiskt bas har jag lagt Maud Eduards och Robert Connell. Uppsatsen har även som syfte att bredda förståelsen för jourrörelsens situation.

AbstractThe aim of this essay is to analyse the effects of women's representation on actual political outcome. Quantitative method and materials are used to study the consequences of women's political participation in Swedish municipals.Many theorists think that women have special interests, different from men?s, which is also the belief of this essay. This political interest is here defined as freedom from discrimination and violence against women. In order to see if this interest is present in local policy it is transformed into variables concerning whether the local authority has an equality plan, supports a local shelter for abused women and by how much money it supports women's shelter.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv på hedersrelaterat våld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett ärendehandlar om hedersvåld, och vilka eventuella svårigheter som finns vid omhändertagande avoffren för våldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades på fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjänsten och Kvinnojourer som arbetar medvåldsutsatta kvinnor. I studien används de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgår det att hedersrelaterat våld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gå tillväga för att bedöma att ett ärende var hedersrelaterat använde deprofessionella verktyg som ingående intervjuer, nätverkskartor och livslinje. Våldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och används som ett sätt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet.

The aim of this study was to examine women shelters conditions as an organization and how these conditions affect their work with children who have experienced family violence and live in their shelters. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the women shelters and their work with these children we selected to execute a qualitative method with semi-structured interviews with collaborators from nine different shelters in Sweden. We found that the women shelter as a non-governmental organization was bicameral and complex where their work with children distinguishes on several areas. We discovered that the women shelters were an organization, affected and formed by its environment. From our empiricism we could distinguish differences on a municipality level where collaborations with schools and social services occur in a resource guided hierarchy which influences the women shelters work with children.

Studien syfte är att söka reda på hur våldsutsatta kvinnor använder samt håller en social interaktion via sociala medier, främst facebook. Det finns även en avsikt att söka reda på hur anställda på Kvinnojourer beskriver användandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för våld att använda sig av sociala medier. Framförallt vad gäller kontakten med de nätverk som de annars kan bli isolerade ifrån under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, när många upplever sig som väldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring användandet av sociala medier och det säkerhetstänkande som behövs för att använda detta nya sätt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.

AbstractAtt vara papperslös innebär att leva utan uppehållstillstånd med avsaknaden av de rättigheter som svenska medborgare har. Denna rättslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebära en ökad sårbarhet för diskriminering, våld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor från 4 olika Kvinnojourer i Stockholm och närliggande städer intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat på deras kunskap om målgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgår från samt hur de beaktar de mänskliga rättigheterna i sin strävan mot att förbättra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, välfärdsstaten, civilsamhället samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framväxt, Kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhållande till papperslösa kvinnor.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Kvinnor som utsatts för våldtäkt kommer många gånger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir våldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhällets myndigheter och därmed får de ett bristfälligt omhändertagande. Detta kan få allvarliga följder för kvinnan, såväl på kort som på lång sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfären bemöter dem efter en våldtäkt. De myndigheter som åsyftas i denna rapport är kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal på Kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar.

Syftet med undersökningen var att utifrån beskrivningar från professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, analysera vilka konstruktioner dessa professionella socialarbetare hade av den här klientgruppens situation. Frågeställningen var vilka konstruktioner ett urval av professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, hade. Frågeställningen var fokuserad på följande teman: kvinnans livsvärld, förhållandet till mannen, våldet i relationen och faktorer för att stanna kvar i- respektive faktorer för att lämna förhållandet. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Fem professionella socialarbetare från olika Kvinnojourer och socialtjänster intervjuades.

This qualitative study aimed to examine which discourses can be found within the Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and women?s shelters against domestic violence, concerning children that have experienced violence within the family, from two perspectives: the child?s need of father and of protection from violence. The study also aimed to examine which discourses can be found within the organisations concerning children?s well-being, how they define their mission concerning domestic violence and how this can affect the practical work with children that have experienced violence and their parents. The questions that the study aimed to answer were which discourses can be distinguished within BUP and the women?s shelters against domestic violence and how they can affect the different agencies? view of the child?s need and well-being.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken.

Hedersrelaterat våld har inga gränser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat våld existerar världen runt, även i Sverige. Mordet på Fadime Sahindal fick internationell uppmärksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som länge försökte förneka våldets existens i vårt avlånga jämställda land. Hedersrelaterat våld är en kategori av våld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vägrar att infinna sig i familjens eller släktens normer och regler.

Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal Kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män.Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fåttbegränsad uppmärksamhet.

Den svenska välfärden förknippas ofta med en väl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har välfärdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat på att det stöd och den trygghet som systemet förväntas tillhandahålla, inte är tillräckligt. Företrädare från frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren från Riksförbundet barnens rätt i samhället, Göran Harnesk, anser att välfärden är under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel våldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istället läggs på frivilliga organisationer. Den svenska regeringen är en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess människosyn: ?Människan är en social varelse, och som samhällsvarelser är vi alla beroende av varandra./../Frihet, jämlikhet och solidaritet är värdeord som ytterst handlar om den enskilda människans liv.