Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen.Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort.

This thesis focuses on information seeking and use by volunteers and employees in women?s organisations helping women who have been subject to violence. These organisations for example provide help and support, legal assistance and temporary shelter. Semi-structured interviews were carried out with five women working in Terrafem, which is a women?s organisation directed towards women with a non-Swedish background.

The purpose of this study is to find out how the non-governmental shelters for battered women identify themselves in context of their dependence and cooperation with the municipality. Their legitimacy is also investigated which is based on, along with identity, key concepts of the neoinstitutional organization theory. The mutual dependency between these two actors is problematized along with the question of who is responsible for assisting the battered women, and who takes on the responsibilities for them. The empirical result that is analyzed was gathered through three qualitative semi structured interviews with employed personnel at three different battered women?s shelters in three different municipalities in Sweden.

The aim of this study was through theories of emotional labor; understand how staff and volunteers within women?s shelter handled their emotions in the encounters with battered women. To examine this we used a qualitative method and interviewed four staff members and three volunteers spread across four different women?s shelters. The data collected was analyzed using Hochschilds? theory of emotional labor.

Att utöva våld i hederns namn har historiskt sätt existerat länge och kvinnor som gjorde sig skyldiga till utomäktenskapliga eller föräktenskapliga relationer fick allvarliga påföljder. Syftet med studien var att se hur olika yrkesverksamheter så som kvinnojouren, polisen, kuratorer och barnmorskor arbetar och samarbetar i hedersrelaterade ärenden och undersökt vilka komplikationer kan förekomma. Fjorton deltagare intervjuades. Hedersrelaterat våld präglas av patriarkala kulturer som innefattar hierarkisystem där underordnade individer tar skuld för skam. Resultatet visar att isoleringen från samhället och det sociala livet börjar stegvis och i tidig ålder.

Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartläggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i området. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och skolan ligger i de respektive institutionernas kännedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebära dels som begrepp men även som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger från andra institutioner än skolan skulle kunna arbeta i skolan där det inte finns tillräckligt med behöriga lärare och på så sätt vara en användbar resurs för kultur i skolan.

Abstrakt Detta är en D-uppsats om ämnet ?Mäns våld mot kvinnor?. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer.

Anmälningar av barnmisshandel ökar för varje år. I många av dessa fallen är det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma måste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut när de bor på en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frågeställningar använts: Hur ser personalen på barnens vardag i allmänhet? Hur arbetar personalen med att hjälpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivå är för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag när de bor på kvinnojour?För att finna svar på detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i några av de angränsande kommunerna.

The purpose of this essay was to examine the experience of the judicial process concerning domestic violence from the perspectives of abused females and from some of the authorities and organisations which meet these women. The essay investigated several views of the judicial process in order to obtain a wide perspective. It responded to the following questions:- How are abused women treated by the authorities and organisations?- Are there enough resources and knowledge among the authorities and organisations?- Is there any collaboration between the authorities and organisations which the female meets in the judicial process and if so, how does it look like?- What does the aspect of security of person look like for the women which have been exposed to domestic violence?- What in the judicial process is important for the women's ability to move on in her life after experiences of violence in a relationship?This study was based on a qualitative method, where the interviews constituted of empirical material. The essay was based on interviews with two females who have experiences of violence in a relationship, two social workers from Kvinnojouren in Lund, two social workers from Kriscentrum in Lund, one lawyer, one prosecutor, one policeman and one social worker from Kvinnoforum in Lund.