I den olfaktoriska litteraturen finns olika åsikter om huruvida människor kan bibehålla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi är på att föreställa oss dofter jämfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmåga är sämre för dofter än för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, där den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegränsad tillgång under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet är att om deltagarna kan föreställa sig ett objekt för sitt inre så är de inte så beroende av återexponering. Resultatet visade inte på någon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt går resultatet i hypotesens riktning.

This thesis focuses on information seeking and use by volunteers and employees in women?s organisations helping women who have been subject to violence. These organisations for example provide help and support, legal assistance and temporary shelter. Semi-structured interviews were carried out with five women working in Terrafem, which is a women?s organisation directed towards women with a non-Swedish background.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för varför misshandlade kvinnor stannar i destruktiva relationer. För att lyckas med detta valdes en kvalitativ metod för att utföra undersökningen. Intervjuer genomfördes med tre kvinnor samt med personal från Kvinnojour och polis, därefter analyserades texten och resultatet redovisades. Resultatet visade att kvinnor genomgår en process där de genom anpassning så småningom förlorar sin självbild och verklighetsuppfattning. Detta sker genom mannens makt och kontroll.

The aim of this study was through theories of emotional labor; understand how staff and volunteers within women?s shelter handled their emotions in the encounters with battered women. To examine this we used a qualitative method and interviewed four staff members and three volunteers spread across four different women?s shelters. The data collected was analyzed using Hochschilds? theory of emotional labor.

The purpose of this thesis was to examine women's shelter representatives' views on domestic violence in same-sex relationships between women. The questions we posed were how women's shelter representatives relate to same-sex domestic violence, both from a theoretical and practical perspective, as well as if they are, or feel they should be, inclusive of women who are victims of same-sex domestic violence.We conducted a qualitative study, in which we interviewed eight women's shelter representatives. We then compared and linked our findings with previous research, including studies on the occurrence of same-sex violence, and ideas of similarity and differences between men's violence against women and same-sex domestic violence. We also linked our findings to theories on heteronormativity and structural theories surrounding same-sex domestic violence.We found that the competence and knowledge of women's shelter representatives varies greatly from individual to individual. Heteronormativity permeates the organisations to a great extent, from exclusive marketing and initial reception to a lack of interest regarding these issues.

Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters åsikter gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt deras åsikter om samhällets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda på i vilken grad studenterna ansåg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En enkätundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista året på en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades främst utifrån könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjälp av tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i många avseenden hade liknande åsikter om våldets orsaker och samhällets stödinsatser.

The purpose of this study was to examine work related stressors and related coping strategies among case managers at a domestic violence shelter in the United States. We further wanted to examine whether locus of control among the participants could be related to work related stress and coping strategies. Qualitative interviews were performed with eight case managers to gain knowledge about the stressors and coping strategies they used by examining their thoughts, feelings and experiences. The result showed that the case managers experience a number of stressors in their work environment such as system problems (e.g., lack of re¬sources and time pressure) and emotional stress. Coping responses among the case managers included efforts to alter the problem, so called problem focused coping, efforts to control emo¬tions, so called emotions focused coping and social support from colleagues.

Arbetet mot våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, har sin utgångspunkt i svensk jämställdhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor beskrivs våldet mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per år. Det är många myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som är inblandade i arbetet med våld i nära relationer och det krävs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun.

Detta är en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för våldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser får i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument från regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsättningar och spänningar både inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrågan blir otydlig och ansvaret förskjuts från staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. När jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att våldsutsatta kvinnor är en oönskad målgrupp med låg status och låg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en självklarhet att de ideellt drivna Kvinnojourerna står för en övervägande majoritet av det skydd som finns tillgängligt för våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Enligt WHO är kvinnomisshandel en lika vanlig orsak till död och invalidisering bland kvinnor i fertil ålder som cancer, och en lika stor orsak till ohälsa som trafikolyckor och malaria tillsammans. Trots ökad uppmärksamhet och kännedom av kvinnomisshandel så identifierar sällan sjukvårdspersonal kvinnor som drabbats, även om de har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våldet och att lyssna på, stödja och motivera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vad sjukvårdspersonal bör tänka på i bemötandet med en kvinna som blivit misshandlad. Metod: Intervjuer har utförts med personal från en Kvinnojour i södra Sverige. Intervjumaterialet har det sedan gjorts en innehållsanalys på.

Mäns våld mot kvinnor är ett komplext problem som har gått från att vara en enskild angelägenhet till ett samhällsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvändigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor mellan myndigheter och Kvinnojour fungerar i ett län i norra Sverige. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med fem representanter från Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Polismyndigheten, Centrum mot våld samt Länsstyrelsen för att få en så bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebär och hur det tillämpas i praktiken. Resultatet utifrån intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbättra.

Bakgrund: Enligt WHO är kvinnomisshandel en lika vanlig orsak till död och invalidisering bland kvinnor i fertil ålder som cancer, och en lika stor orsak till ohälsa som trafikolyckor och malaria tillsammans. Trots ökad uppmärksamhet och kännedom av kvinnomisshandel så identifierar sällan sjukvårdspersonal kvinnor som drabbats, även om de har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våldet och att lyssna på, stödja och motivera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vad sjukvårdspersonal bör tänka på i bemötandet med en kvinna som blivit misshandlad. Metod: Intervjuer har utförts med personal från en Kvinnojour i södra Sverige. Intervjumaterialet har det sedan gjorts en innehållsanalys på.

Både nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor är enextra utsatt grupp i samhället då de många gånger exkluderas från sina mänskligarättigheter. Vårt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellaKvinnojourer i Västra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hänsyn till den sociala kontext de ideella Kvinnojourernabefinner sig i. Utifrån våra frågeställningar har vi tagit reda på hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos Kvinnojourerna. Vi har använt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanställda på Kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjänstenfår som konsekvens att papperslösa kvinnor många gånger exkluderas från deskyddade boendena.

Syftet med detta arbete är att få mer kunskap om vad det innebär att få växa upp i våldets närhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som är lämpliga från skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhållanden och vilka effekter våldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhållande som råder där. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvåld i familjen, är upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning från specialpedagog och rektors stöd behövs för att försäkra barnet en så fungerande tillvaro som möjligt.