Under 2000-talets början kom en majoritet av de anmälningar som rör mobbning på arbetsplatsen från arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesområden som exempelvis utbildningssektorn.Syftet med följande arbete är att undersöka hur några verksamma förskollärare upplever och uppfattar fenomenet vuxenmobbning inomförskolansarbetslagsamt vad detta kan få för följder på detpedagogiska arbetet med barnen. För att få svar på detta användes en kvalitativ metod där fem verksamma förskollärare intervjuades. Den semistrukturerade intervjun kompletterades medtvå vinjetter som tillät respondenterna att spekulera mer fritt. Detta för att få så djupa svar som möjligt. Dessa undersökningar låg senare till grund för att analysera lärarnas attityder till det valda problemområdet.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg ? Wohl-gemuth.

Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lärare är ett mångfacetterat yrke med förväntningar och krav från många håll. Många lärare, framförallt nyexaminerade, känner sig osäkra och behöver stöd och råd. Denna uppsats studerar läraryrket utifrån perspektivet yrkesidentitet. Centrala frågeställningar är: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestå av? Uppsatsen består av tre huvuddelar.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?MetodVi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation.

Examensarbetet syftar till att få förståelse för hur ungdomar tänker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som går i årskurs nio och frågat dem om deras drömyrken, hur de har förändrat och hur de tänker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som påverkar dessa drömmar. Litteraturgenomgången berör olika påverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, såsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser också viktiga vändpunkter inom karriärvalsteorin De yrken som ungdomarna från början drömde om att bli, förändras med tiden och påverkas av familj, vänner, sina intressen, men även av att synen på drömyrket förändras genom tiden och av en föränderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en själv och inte något som bestämt av någon annan.

Patientgruppen yngre strokedrabbade är, trots till sitt låga antal, en viktig grupp i det avseende att de befinner sig ?mitt i livet? och har i regel familj och yrke att rehabiliteras tillbaka till. Forskning visar dessvärre på ej så framgångsrika behandlingsresultat med ej tillgodosedda behov och minskad livstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka yngre människors livstillfredsställelse efter insjuknandet i stroke och genomgången rehabilitering utifrån nio olika aspekter av livet, samt undersöka till vilken grad livstillfredsställelse är ålders- och/eller köns betingat. Studien bygger på en tidigare enkätstudie bestående av 1068 förstagångsinsjuknande strokepatienter mellan 18-55 år, ett material som inhämtats från Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevård.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Landskapsarkitekt är ett yrke i tiden. Många människor har fått upp ögonen för detta spännande yrke och allt fler människor söker sig till landskappsarkitektutbildningen. Men när man frågar någon vad en landskapsarkitekt egentligen gör så väcks det fler frågor än svar. Detta beror nog till stor del på att arbetsområdet är så brett att det går att finna många olika nischer inom detta. Allmänheten tror för det mesta, på gott och ont, att en landskapsarkitekts arbetsuppgift till största delen består av att i dekorationssyfte pynta olika miljöer med vegetation.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer.

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst.

Syftet med denna studie har varit att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar har ett intresse för att studera denna nya yrkesgrupp i samhället väckts. Tanken var även att få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt val av yrke. Följande frågeställningar har ställts; Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval? Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna att välja soldatyrket? De teoretiska modeller som har valts att användas i denna studie är Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fält och kapital samt Hollands personlighetsmodell RIASEC.

Denna uppsats syftar till att dels skapa förståelse för hur lagidrottsmän upplever sitt yrke och sin vardag men också att skapa förståelse för hur dessa tänker kring framtiden då deras yrken präglas av korta karriärer. För att uppnå undersökningens syfte formulerades fyra frågeställningar: I vilken mån går tankarna om det goda arbetet att applicera på idrottsmän som arbetar inom lagidrott? Inkräktar yrkessfären något på den privata sfären? Om så, på vilka sätt? Hur ser dessa personer på framtiden och livet efter idrottskarriären? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? Utgångspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har använt en kvalitativ metod och utifrån befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande återgivningar samt citat och analyseras därefter utifrån studiens teoretiska referensram. I slutsatsen återges studiens frågeställningar som också besvaras.

Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.