Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karaktären på ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att stävja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som på något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke.

Denna undersöknings problematisering har som fokus att klargöra hur stress hanteras inom olika yrkesområden. För att göra denna problematisering hanterbar så har undersökningen begränsats. Begränsningen utgör att endast studera hur olika arbetskulturer hjälper de verksamma inom specifika yrkesområden att tackla stress. Utifrån denna begränsning så undersöks fenomenet utifrån följande frågeställningar. Hur upplevs stressen och arbetskulturen inom de specifika yrkesområdena.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande från arbetsförmedlare är något som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. Därför har denna studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden fått använda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta ämne finns alltså inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort forskningsarbete för regeringen där ett antal statliga studier skedde under slutet av 90-talet samt i början av 2001 då ett projekt om bemötande gentemot funktionshindrade påbörjades. Syftet med denna studie är att studera arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvärldens och branschens krav och förväntningar. Som yrkeslärare skapas mycket eget läromedel och syftet med rapporten är att ta reda på hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett sociokulturellt perspektiv.De begrepp som används i studien är sociokulturellt perspektiv, motivation och läromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgångspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkätundersökning.Resultaten av vår undersökning visar på en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar träning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gärna ha både teoretiska och praktiska presentationer av läraren.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av hur lärarstudenter har upplevt och reflekterat över den pågående skolreformen samt hur detta kan komma att påverka dem i deras framtida yrke. För att få svar på detta har fyra frågeställningar legat som grund, där såväl revisionen av förskolans läroplan som lärarutbildningens förändring nämns. Den litteratur som presenteras i uppsatsen är bland annat rapporter från skolverket och forskningsöversikter som berör implementeringen av förskolans första läroplan. Även forskning om hur lärarstudenter upplever den första tiden som yrkesverksamma och hur lärarutbildningen förändrats genom tiderna nämns. Vidare har läroplanerna för förskolan granskats och jämförts, för att få svar på vilka skillnaderna mellan de båda styrdokumenten är.

Den här studien behandlar sex pedagogers tankar och synsätt kring läsförståelse och varför de anser att det är viktigt samt deras arbete med läsförståelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt någon skillnad i synen på läsförståelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgångspunkter och förklarar viktiga begrepp inom läsförståelse.Studien tar även upp att det är en fördel för barn att lära sig olika strategier för hur de ska tänka när de läser en text och om de stöter på problem. Den vuxne eller läraren agerar modell genom att tänka högt och överföra sina läsförståelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet på detta sätt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, är av stor vikt för framtida skolgång då eleven kommer bekanta sig med många olika sorters texter.

Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig.

Undersökningen vill visa på den motivation som dagens graffitimålare i Stockholm har till att göra sina målningar och vad jag som blivande lärare kan ta till mig vad det gäller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frågeställning är: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga år både i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat från Håkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri består av intervjuer med fyra stycken graffitimålare som är aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgått ifrån olika teman som skall hjälpa mig att förstå informanternas förhållande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats på informanternas syn på sitt eget konstnärskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, själva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjälp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lärt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lärare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten från examensarbetet vilka jag med hjälp av en dator och digitalprojektor projicerat stort på väggen och sedan målat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men på ett institutionaliserat sätt då jag har använt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byråkrati. Platsen för detta var vita havet på Konstfack..

Bakgrund: Sjuksköterskans yrke styrs bland annat av patientsäkerhetslagen, i vilken patientens skydd mot vårdskada står i fokus. Det förekommer trots det många vårdrelaterade skador som patienter blir lidande av. Psykisk belastning är en riskfaktor inom hälso- och sjukvården. Den psykosociala miljön innefattar sociala eller psykologiska faktorer. Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö upplevs ha blivit alltmer påfrestande och påverkas av flera faktorer.

Samhällsvården av barn består till drygt 60 % av placeringar i familjehem och dessa utgör därmed en viktig resurs för samhället. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrån familjehemsföräldrarnas perspektiv och den som genomförts är framförallt internationell. Socialtjänsten är enligt 6 kap 7a § Socialtjänstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda familjehemsföräldrar det stöd och den rådgivning de är i behov av. Syftet med studien är därför att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av kontakten med och stödet från socialtjänsten gällande deras uppdrag som familjehem, samt undersöka familjehemsföräldrarnas motiv till att ta uppdrag som familjehem. Datamaterialet består av semi-strukturerade intervjuer med åtta familjehem i Örnsköldsvik respektive Umeå kommun.

I detta examensarbete har jag granskat två läromedel ur ett genusperspektiv. Båda böckerna, A Piece of Cake 2 och Allez hop 8, riktar sig till elever som läser engelska och franska i grundskolans senare år. Frågan jag ställt mig är hur dessa båda böcker, i sin utformning, lyckas leva upp till de krav som styrdokumenten ställer på jämställdhet mellan män och kvinnor samt vilken som bäst lever upp till dessa krav.Resultaten av min undersökning visar att båda läroböckerna till väldigt stor del är fast i en traditionell utformning där genusvariationer i yrke, fritid, hur man beskrivs samt familjemönster begränsas till förmån för en manlig norm. Böckerna reproducerar uppfattningen om att män och kvinnor lever i olika sfärer vilket förmedlar en bild av att män och kvinnor tillskrivs olika värde i en samhällshierarki där kvinnan inte har samma möjligheter som mannen.Jag har även kommit fram till Allez hop är den bok där texter och bilder är mest nyanserade, som på ett bättre sätt luckrar upp de traditionella könsmönster som råder idag och som, med vissa delar av sitt innehåll, har stora möjligheter att skapa diskussion i språkklassen. Detta konstaterande väger dock inte upp mot det faktum att ovan nämnda läroböcker på intet sätt lever upp till kraven styrdokumenten ställer på jämställda läroböcker..

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Syftet med detta arbete är att undersöka den fysiska aktivitetens betydelser och effekter, samt hur pedagogerna arbetar med den i skolan. Detta har jag gjort dels för att fysisk aktivitet alltid har legat mig varmt om hjärtat och för att det är en viktig del av mitt framtida yrke och därmed ville jag skaffa mig så mycket kunskap som möjligt inom det område. Studien undersöker hur den fysiska aktiviteten kan främja barn i skolan och vad uteslutning av den fysiska aktiviteten kan leda till dels för det är så att genom positiva upplevelser genom situationsanpassade fysiska aktiviteter kan vi hjälpa barn att utvecklas. En skola med bristfällig verksamhet inom den fysiska aktiviteten kan leda till att barn utvecklar bland annat inlärningssvårigheter. Metoden som använts för att få svar på mina forskningsfrågor var kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma fritidspedagoger på två skolor, tre fritidspedagoger på vardera skola.