Abstract Förhållningssättet till genus är centralt i pedagogers arbete med barn, då det enligt läroplanen är förskolans uppdrag att arbeta för jämlikhet samt att motverka traditionella könsmönster (Lärarens handbok, 1998). Idag används barnböcker som en del av förskolans pedagogiska verksamhet, både gällande underhållning och ur ett mer centralt och lärorikt syfte. Syftet med detta examensarbete är att studera genus i barnböckerna. Vi har undersökt hur könsroller framställs i böckerna. Följer de normen för vad samhället föreskriver eller framställs karaktärerna som normbrytare? Vi kommer även att studera om det finns förändringar i karaktärernas gestaltning beroende på vilket årtal boken är skriven.

I vår studie har vi velat ta reda på om män och kvinnor har olika intresse av vilka aktiviteter man är intresserad av på en träffpunkt. Vi ville på så sätt undersöka om det var något som man som personal på en träffpunkt i så fall behöver ta hänsyn till vid planering och utförande av träffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var även att studera huruvida livsloppsperspektivet har någon betydelse för vilka aktiviteter man söker sig till på en träffpunkt. Människan idag lever längre och är friskare högre upp i åldrarna. Detta leder till att andelen äldre personer i Sverige ökat.

Cover Story is a project, which students at Lillholms - and Ekholms School worked in during spring and fall of 2009. Several school subjects were integrated in project; social studies, art and Swedish, to empower the students to create, implement and design a magazine. The purpose of the project was to give the students the opportunity to fantasize about the future and their dreams by creating their very own Cover Story. During the project I realized that the student?s selection of magazine genre had a direct relation to the gender of the students themselves.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

Att särskilja manligt och Kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik.

Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619.Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv.Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal.Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar:- Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen?- Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.?- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning.

Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet är att antalet män i skolan är lågt i förhållande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har läraryrket förändrats från att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lärarens uppgift som ledare och vad det innebär. I litteraturgenomgången framgår att både män och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och män.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning i hemmet ur ett Kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation. Studien innehåller en kort presentation av min B-Uppsats eftersom jag också har för avsikt att jämföra kvinnornas och männens upplevelser av arbetsdelning i hemmet med varandra.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning i hemmet ur ett Kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation.

Det är viktigt för dagens butikschefer att vara medvetna om konsumenters köpprocess och dess olika steg; Behovsidentifikation, Informationssökning, alternativutvärdering, köp och utvärdering efter köp. Denna rapport beskriver hur butikscheferna försöker påverka konsumenternas tillvägagångssätt i de olika stegen. De steg som en butikschef kan påverka mest i konsumenternas köpprocess är informationssökning, alternativutvärdering och köp. Hur köpprocessen ter sig i verkligheten beror på vilka produkter som köps in och vilket värde de har. Kläder och skönhetsprodukter har en mindre omfattande köpprocess än vad dyrare produkter som exempelvis bilar har.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.

Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar.

Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka kvinnors upplevelser av psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom/depression och vad de anser är viktigt när det gäller återhämtningsprocesser och rehabilitering.Frågeställningar: Vilka subjektiva upplevelser har kvinnorna av utmattnings¬syndrom/depression? Vilken rehabilitering har respondenterna fått, vilka behov har eller har de haft samt har dessa blivit tillgodosedda? Vilka faktorer och processer kan respondenterna i efterhand se har bidragit till deras utmattningstillstånd? Kan det finnas andra faktorer såsom yrke eller i nätverket runtomkring såsom familj, släkt och vänner som kan spela in?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår undersökning, där vi intervjuat tio kvinnor med utmattningssyndrom. Med hjälp av ett hermeneutiskt synsätt har vi tolkat och analyserat vårt empiriska material. Vår uppsats utgår från en abduktiv ansats, där våra resultat bygger på empiri samt teorier och begrepp som har växt fram under studiens gång.Huvudresultat: Sedan 1990-talet har vårt samhälle genomgått stora förändringar, där organisationer slimmats och nedskärningar varit påtagliga inslag. Resultatet av det har varit att speciellt kvinnor har varit långtidssjukskrivna, då de har drabbats av ohälsa i form av utmattningssyndrom.