Nätdejting är inte längre något nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sätt att dejta och träffa sin framtida partner på, både bland unga, gamla och alla där emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller på landet, det finns män och kvinnor från alla håll och kanter som använder sig av nätdejting.Även om nätdejting nu för tiden inte är något nytt fenomen finns det fortfarande frågor att försöka finna svar på. En av dessa är föremål för den här undersökningen, nämligen vilken typ av profil- och tilläggsbilder män och kvinnor i olika åldersgrupper använder sig av på dejtingsajten Mötesplatsen. Några frågor att besvara var om det gick att se skillnader mellan män och kvinnors val av profil- och tilläggsbilder och om de typiska könsstereotyperna användes. Dessutom vilka associationer kvinnor och män spelar på i förhållande till de normer och ideal som finns gällande respektive kön.Jag har använt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tilläggsbilderna.

Stadsbarn har idag på grund av trafik och andra hot en begränsad utomhusarena att vistas på. Skolgårdar fyller därför en viktig funktion och det är viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken roll skolgårdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna under arbetets gång var: Hur ser skolgårdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgårdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på skolgården? Finns det platser och aktiviteter på skolgården som är genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgå främst från Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori där leken lyfts fram som en källa till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet.

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:- Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?- I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? - Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer.

SammanfattningKvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med ochåstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga ärpositiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala.

Sammanfattning: Som arbetsterapeut är det viktigt att kunna skilja på betydelsen och innehållet av aktivitet inom ramen för arbetsterapi från en mer allmän betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrån empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förståelse av begreppet och dess relation till hälsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende på kön eller akademitillhörighet. För att säkerställa att studenter från alla berörda akademier på universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkäter.

 Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .

Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från det postmoderna perspektivet som i denna studie innebär att det ställs höga krav på den pedagogiska processen. Det vill säga att utforma en lärandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begränsas av könsstereotypa normer. Detta innebär att miljöns utformning samt förskollärarens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lärandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan också identitet.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att studera och analysera de budskap som förmedlas i samband med idrott i serietidningen Bamse. Frågeställningarna i arbetet var på vilket sätt förmedlingen sker respektive vilka budskap det är som förmedlas. MetodDatainsamlingen skedde genom textundersökning och bildanalys. Antalet årgångar av tidningen som studerades var sju (mellan år 2001 och 2007). Utöver detta studerades två nummer av Bamse-extra. Samtliga episoder i de angivna utgåvorna lästes igenom, men endast de delar analyserades där något idrottsinslag på ett eller annat sätt var bärande av budskap.

Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.

Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel ? bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar.

Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur medias beskrivningar av mordet i Stureby, som inträffade i juni år 2009 kan tolkas ur ett genus perspektiv. Min frågeställning som jag har arbetat efter är att studera hur gärningspersonerna, en pojke och en flicka i 16-års ålder som dömdes för mord respektive anstiftan till mord, beskrivs utifrån föreställningar om femininiteter och maskuliniteter.Jag har valt att ha en genusteoretisk utgångspunkt för min uppsats. De teorier jag har utgått från är teorier där kontexten betonas och genus ses som någonting som konstrueras. Messerschmidts ?Structured action theory? är ett exempel på ett sådant perspektiv.

AbstraktSyftet med denna uppsats är att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig åt mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehållet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas också i uppsatsen.Vi identifierar i vår analys ett antal karaktärer och nio motiverade sex-scener. Specifikt är dessa sex-scener bärande för både handling och syfte.

Den unga kvinnokroppen som bärare av dolda kulturmönster kan betraktas som ett informationssystem över den kultur vi lever i. Idag är unga kvinnor alltmer utlämnade till starka marknadskrafter och identitetsarbetet har komplicerats av en rad olika faktorer. Uppsatsen är en studie av unga kvinnors identitetsarbete när de som myndiga fått tillträde till krogens ?scen? och hur de där performativt uppträder och blir avbildade på bild av de vimmelfotografer som klubbarna vid Stureplan är utrustade med. Bilderna publiceras sedan på olika webbsidor där man kan gå in och betrakta/bedöma varandra.Fenomenet med vimmelbilderna och det faktum att en stor del av meningen med att gå ut handlar om just dessa bilder/artefakter, har varit utgångspunkten för min undersökning.