Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna upplever de olika undervisningsformerna sam- och särundervisning i idrottsämnet. Vad de tycker är bra och vad de tycker är mindre bra med de respektive undervisningssätten. Och om det i så fall finns några skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker. Jag vill även försöka ta reda på om någon av dessa undervisningsformer förstärker de traditionella föreställningar som finns om manligt och kvinnligt. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tio elever från en årskurs 4 på en mindre skola i Lerums kommun.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om och i så fall hur media formar bilder av stereotypa könsroller. Tidigare forskning har visat att publiken påverkas av det budskap media förmedlar, vilket motiverar min undersökning. Målet är att studera hur manligt och kvinnligt framställs i såpan OC. Vad är det för bild såpan förmedlar till publiken, och vad finns det för normer och värderingar i skildringen av könsrollerna?Teorin fokuserar först på att förklara fenomenet såpopera och därefter kommer den del som har störst betydelse för själva undersökningen, nämligen de feministiska teorierna.

Studien bygger på hur kvinnorna vid Norra Åsbo häradsrätt framkommer i domboken under åren 1680 och 1681. I förhållande till tidigare forskning har en diskussion förts gällande om kvinnan var underordnad mannen och i så fall hur detta har framkommit i domboken. Yvonne Hirdmans genusteori har använts för att studera dikotomier, det vill säga motsatserna mellan manligt och kvinnligt samt hierarkin mellan könen. De ärenden som kvinnorna hade störst delaktighet i var de rörande ekonomi, affärer, arv och stöld. Ärenden rörande trolovning, lägersmål, ärekränkning och fysiskt våld har också framkommit i domboken.

"What's feminine about the Women's library?" This library, Kvinnobiblioteket, is abranchoffice at Björkskatan in the city of Luleå, and the introducing question is thestartingpoint of this essay. To find some possible answers is its object.One way of describing what's feminine about Kvinnobiblioteket is through presenting itsobjective, ambitions and methods of working. That is done mostly in a chapter headlined"Kvinnobiblioteket", and shows how the women's perspective concerns for exarnplepurchase of books and magazines, displaying of books, the opening hours, design etc.Although the focus in the survey is not in the former kind of description, but in the interviewsbeing made during a two week long period of time with ten women at Kvinnobiblioteket(both library user and personnel) at spring 1995. The results of the interviewsthen have been compared with theories from psychological-, feminist-, literature- andlibrary and information sciences, as we11 as to former surveys and essays.The material together leads to some keywords that seem to be important when trying tofind out what's female about the women's library.

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sexuella relationer och mötet mellan man och kvinna i Charles Bukowskis författarskap med fokus på den självbiografiske protagonisten Henry Chinaski i romanerna Postverket och Kvinnor. I analysen undersöker uppsatsen tre aspekter av mötet mellan man och kvinna: Det initierande mötet, det fysiska mötet och vad vi kallar kärlek. Uppsatsen utgår främst från Yvonne Hirdmans genusteorier och diskuterar tabun om särhållandet mellan manligt och kvinnligt. Genom att undersöka den manliga normen samt manlig och kvinnlig sexualitet appliceras dessa sedan genom närläsning av de bägge verken.Trots att protagonisten ständigt bekräftar den manliga normen dras slutsatsen att Bukowski i sitt författarskap utmanar det sexuella maktsystemet. Han visar på kvinnliga karaktärer som tar för sig och initierar till sexuella relationer i en tid där deras sexualitet fortfarande var tabubelagd..

This study has been conducted as a literary analysis of four chapter books for children in the early years of compulsory school: Magister Tutnäsa, Vilken fullträff, Astrakan, Sune och tjejhatarligan, and Alva och Dum-Julia. The aim has been to analyse four teacher characters from a gender perspective. The study has focused on the teachers? personal characteristics and whether these are typically female or male. Another aim has been to study how the character reinforces or runs against stereotyped gender patterns.

Den sociala kontexten inom idrotten är en viktig orsak till utövares motivation. Sociala skäl såsom känsla av tillhörighet, att vara del av ett lag och social status rapporteras som centrala anledningar till engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv individer anger till sitt motionerande med fokus på de sociala aspekterna, med en jämförelse mellan könen. Studien utgår ifrån Deci och Ryans Self-Determination Theory (2000). Motiv till deltagande i motion mättes genom användandet av ?The Exercise Motivation Inventory-2?.

I den här multimodala analysen som utgår från kritisk diskursanalys, undersöks fyra broschyrer från 1177.se ur ett genusperspektiv. Huvudsyftet med analysen är att undersöka hur kön framställs i informationsbroschyrer riktade till barn. För att även belysa andra komponenter för identitetsskapande utöver kön, anläggs ett intersektionellt perspektiv och då kön är kopplat till sexualitet undersöks därmed även heteronormativitet. Det görs genom att ta reda på hur kön markeras, hur karaktärerna i broschyren gestaltas och hur familjekonstellationer ser ut. Resultaten ger dels sken av ett jämlikt förhållande mellan könen då bägge könen i stora drag synliggörs lika mycket, men dels visar resultatet hur subtilt reproducerande av kön sker då broschyrerna speglar stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.

Syftet med vårt arbete är att beskriva förskollärares uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek där vi lägger fokus på rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgångspunkt från Elkonins tre stadier i rolleken i åldern fyra till sex år som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. Utifrån detta har vi intervjuat förskollärare om deras uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollärarna uppfattar att det är vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Bilden av ?manligt? och ?kvinnligt? har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ?Damsel in distress? i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd.

AbstractThis thesis discusses and analyses a 19th century female author's vanishing from history. The study investigates social relationships as figured and described in the epistolary form, based on letters between the author herself and different members of her family. It also tries to identify the author's position and situation in her time and society according to important themes and motifs in her novels. The main purpose is not to reconstruct history, but rather to show the many complex histories that can also be described, apart from the simplified and generalized one. The aim of this study is to, from a post-structuralist perspective, analyze the position of author Marianne Lundegård-Hagberg, and her role as a performative, discursive person that history forgot..

Män har historiskt såväl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats från att erhålla ledarpositioner på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förändring verkar ske, då även stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvärda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i värdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhållande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krävs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som användes genererades från vår pilotstudie. Totalt deltog 86 personer på enkätundersökningen.

Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke, samt vilka faktorer som har styrt männens yrkesval. Studien bygger på litteratur som belyst området samt personliga intervjuer med manlig personal inom social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. Frågeområden som har behandlats är: könsfördelningen på arbetsplatsen, faktorer som styrt männens yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att få fler män att arbeta inom social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att männen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsställande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till yrket. Studien visar även att männen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Med hjälp av denna undersökning har jag velat ta reda på vad som gör att grundskolans elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsätter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch. Jag har valt att göra en enkätundersökning och en gruppintervju för att få fram svaren på frågorna. I enkäten vände jag mig till de elever som tidigare gått hantverksprogrammet inriktning trä. I gruppintervjun vände jag mig enbart till flickorna som går utbildningen för tillfället, för att få ett kvinnligt perspektiv på frågorna.