Soldater som avbryter sin grundutbildning i förtid innebär onödiga kostnader och åtgärder för såväl organisationen som för de enskilda berörda. Försvarsmaktens mål är att avgångarna inte ska vara högre än 7 % av inryckande värnpliktiga. Målet har dock varit svårt att nå och för åren 2000-2005 ligger de genomsnittliga soldatavgångarna på cirka 13 %. Skillnaderna i avgångstal mellan olika förband är dock stora och den här undersökningen studerar om det kan bero på det ledarskap som praktiseras vid förbanden.Genom att mäta nivån avseende utvecklande ledarskap, vilken är Försvarsmaktens ledarskapsmodell, vid sex arméförband och sen koppla ihop den med storleken på deras soldatavgångar identifieras olika samband. Därigenom framgår också faktorer som är viktiga för att nå låga avgångar.Resultaten pekar mot att det finns samband mellan storleken på soldatavgångarna och nivån på det utvecklande ledarskap som tillämpas.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla.

Psykologisk forskning visar på att unga medarbetare, den så kallade Millennialgenerationen, efterfrågar en annan typ av ledarskap än deras äldre föregångare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares föreställningar om transformativt ledarskap samt i vilken utsträckning dessa föreställningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap är gynnsamt för unga vuxnas motivation på arbetsplatsen jämfört med andra ledarstilar så som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som använts var en webbaserad enkätdesign med 28 deltagare i åldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest på arbetsplatser.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvård som finns tillgängliga i sin helhet på deras hemsida.De frågeställningar som vi i uppsatsen utgår ifrån är: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar används för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är socialkonstruktionism och diskursanalys, både som teori och metod. Empirin består av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjälp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrån ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. Vår fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Syftet med uppsatsen är dels att klargöra synen på det kvinnliga och manliga könet samt synen på sexualitet i rådgivningslitteraturen, dels att spegla svaren från analysen med tre kontrasterande synsätt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera två böcker med kristen rådgivningslitteratur från 1948 som heter Kärlekslivets och äktenskapets etik skriven av Arvid Runestam och Trivsel och trassel i äktenskapet skriven av Erik Arbin. Under studiet av rådgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frågor:Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen?Vilken anses vara den rådande livsnormen när det gäller sexualitet?Vad anses hota kristendomens livsetik/värld?Jag kommer sedan att spegla rådgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsätt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman Under det rosa täcket, Sigmund Freuds syn på religion, tabu och sexualitet där jag främst utgår från hans roman Totem och Tabu, och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterära romanen Thérèse Raquin skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsätten och rådgivningslitteraturen..

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Syftet är att beskriva vilka förutsättningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med ett antal tjänstemän i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har även använt sekundärkällor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vårt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhållanden. Den politiska skillnaden var väntad och svår att åtgärda, men fyra viktiga skillnader kan utjämnas.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

Författare: Kim Jakobsson och Marcus Bjerhage           Handledare: Olle Duhlin              Examinator: Lars Lindkvist         Titel: Konsten att främja kreativitet ? En studie om ledarskap för kreativitet på olika hierarkiska nivåer                Bakgrund: Kreativitet har kommit att bli allt viktigare för företag och ledarskapet är ett mycket viktigt verktyg för att främja kreativiteten i organisationer. Det finns ett antal studier som tar upp olika områden inom ledarskap för kreativitet. Det saknas dock teorier som visar hur dessa områden skiljer sig åt beroende på vilken hierarkisk nivå ledarskapet utförs på.                 Syfte: Vår ambition med uppsatsen är att beskriva hur ledarskapet på olika nivåer inom företag påverkar kreativiteten hos de anställda. Detta gör vi för att kunna förstå eventuella skillnader och för att skapa ett sammanhang mellan olika områden inom ledarskap för kreativitet och vilken nivå ledarskapet utförs på.          Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ inriktning.

I en alltmer konkurrensutsatt värld ser många organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det ställs ett allt större krav på ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission är en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar på ledarskapet. På Linköpings Stadsmission deltar nästintill samtliga föreståndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete på olika tjänstgöringsgrad. Hur väl fungerar ledarskapet när individer på chefsposition både är verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien är att beskriva och analysera föreståndarnas upplevelser av sitt ledarskap på Linköpings Stadsmission med avseende på de dubbla rollerna.

Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare.Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll.Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats.Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby.

Uppsatsen undersöker framställningen av kvinnligt genus i en fantasy roman..