SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till ochanvändande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) medfokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroendepå kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program pågymnasiet).För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrånspråksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellankönen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte likastarka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kansammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliganormen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar ochskällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. Demanliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet avfult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord somde också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte isamma utsträckning när de har kallat andra personer för hora.

Bakgrund och problemformulering: Inköpsfunktionen har under de senaste åren fått en allt mer strategisk betydelse för organisationer. De strategiska inköpsbesluten blir därför allt viktigare och siktar mot att skapa effektiviseringar och kostnadsfördelar i processen. Ekonomistyrningstekniker som kan anpassas till företaget kan därför vara en mycket värdefull tillgång på en konkurrenskraftig marknad. Interorganisatoriska relationer i syfte till relationen mellan leverantör och det köpande företaget blir även mycket betydelsefull då de största kostnaderna har identifierats uppkomma hos underleverantörerna för ett producerande företag. Det finns dock en begränsad kunskap angående hur dessa ekonomistyrningstekniker hos interorganisatoriska relationer kan effektiviseras i inköpsprocessen hos ett producerande företag.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att genom en tvärsnittsstudie ta reda på om det fanns asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos skadefria kvinnliga fotbollsspelare gällande sagittal knälaxitet. Frågeställningar i studien var: Hur stor är den anteriora och posteriora knälaxiteten i dominant respektive icke-dominant ben uppmätt med KT-1000 vid belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Föreligger det någon sidoskillnad mellan dominant och icke-dominant ben gällande knälaxitet uppmätt med KT-1000 vid anteriora och posteriora belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Hur stor andel av deltagarna uppvisar en sidoskillnad av sagittal knälaxitet på ? 2 mm respektive ? 3 mm uppmätt med KT-1000 och hur är frekvensen fördelad mellan dominant och icke-dominant ben hos dessa?Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en tvärsnittsstudie där 56 kvinnliga fotbollsspelare inom division 1-2 deltog. Samtliga deltagare var ? 18 år, skadefria och hade spelat fotboll i minst 5 år.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:? Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?? Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen.

Denna rapport tar upp grunderna inom programmering mot Windows Outlook 2007. Den är tänkt att ge en inblick i hur man kan gå till väga och vilka verktyg man kan välja för sitt projekt. Den innefattar en jämförelse mellan användning av det inbyggda Visual Basic for Applications och att skapa ett insticksprogram med Visual Basic. Rapporten innefattar även en textuell beskrivning hur man kan skapa ett enkelt ärendehanteringssystem i Outlook 2007 med möjlighet till registrering av ett nytt ärende via en webbapplikation..

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EUnär det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det ärfortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårigdebatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor ichefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positionerinom näringslivet.Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn påchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låtarespondenterna styra samtalen.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Målet med detta projektet var att se hur långt vi kunde ta virtual reality med hjälp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lägga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta på andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vårat huvudmål att utvärdera människans reaktion på en virtuell verklighet..

Målet med detta projektet var att se hur långt vi kunde ta virtual reality med hjälp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lägga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta på andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vårat huvudmål att utvärdera människans reaktion på en virituell verklighet..

Syftet med vår studie är att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och män som ledare styr sina medarbetare.Vår studie är en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. Primärdata får vi genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärdata samlas in genom litteratur i ämnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primärdata genomförs genom att jämföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vår studie tenderar att styra på kvinnligt vis i vissa frågar och de manliga respondenterna tenderar att styra på manligt vis i vissa frågor. I andra frågor styr kvinnorna och männen lika, mer likt ett kvinnligt styrsätt.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Användandet av mobiltelefoner och antalet personer som surfar på Internet har ökat avsevärt de senaste åren och för att förena dessa två tekniker skapades WAP, som kort kan beskrivas som en möjlighet att surfa på Internet via mobiltelefonen. Det förutspåddes en stor efterfråga på en sådan här tjänst men något hände. WAP fick inte så stor genomslag som förväntats. I början var det krångligt att använda tekniken och det var ont om telefoner och tjänster. Abonnenter debiteras i dag per minut vilket utgör höga kostnader för den flitiga användaren.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om kvinnliga studenter hade sämre självkänsla och rapporterade mer stress och psykisk ohälsa än manliga studenter, samt att jämföra skillnader i självkänsla, stress och psykisk ohälsa vid två olika institutioner. Undersökningen avsåg också pröva om självkänsla och stress predicerar psykisk ohälsa. En enkätstudie genomfördes på 79 studenter från Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet och ekosystemteknik på Lunds Tekniska högskola. Med hjälp av skalorna RSES som mäter självkänsla, USSQ som mäter stress, samt GHQ12 vilken mäter psykisk ohälsa, konstruerades en enkät.Resultaten visade att de kvinnliga studenterna upplevde mer stress än de manliga, men rapporterade inte sämre självkänsla eller högre psykisk ohälsa. Det fanns inte några skillnader mellan studenterna vid de båda institutionerna i fråga om rapporterad självkänsla, stress och psykisk ohälsa, och inte heller någon interaktionseffekt mellan kön och institution vad gäller dessa variabler.

Examensarbetet behandlar tekniker för sekundär öppning av storskaliga brytningsrum i Boliden Mineral AB:s underjordsgruva i Garpenberg: När längden på brytningsrummen överstiger ett visst värde måste brytningen indelas i två steg: där första halvan av rummets längd bryts och återfylls i första steget, varefter återstående av rummets längd bryts i ett andra steg. I inledningen av brytningens andra steg krävs en fri yta att kunna spränga den kvarvarande malmen mot - dels för att ge plats för berget att svälla i och dels för att fungera som fri yta för de av produktionssalvorna uppkomna stötvågorna att reflekteras mot. Den öppningsspalt som används idag åstadkoms genom borrning och sprängning med relativt tätt hålmönster. Idén till arbetet var att det bör gå att göra både kostnads- och tidsbesparingar genom att använda en alternativ metod till borrning och sprängning vid skapandet av öppningsspalten. Målet med arbetet var därför att hitta en teknik som uppfyller denna idé.