Denna studie presenterar en tillbakablick på kvinnliga prästers historia från 1958 fram till idag, med tyngdpunkt på attityder och motsättningar som funnits och finns bland såväl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanställning av bibelcitat som kvinnoprästmotståndare har använt och använder som argument mot kvinnliga präster samt en fallstudie av tre kvinnliga präster med olika erfarenheter och upplevelser som berättar om de attityder och eventuella motsättningar de stött på under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprästmotstånd och jämställdhet. För att uppnå mitt syfte har jag använt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga präster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstånd, som enligt dem själva dock begränsas till ett fåtal incidenter som skett i subtil form. Prästerna uppger även att de överlag är nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jämställdhetsfrågor är låg..

Fenomenet med kvinnliga självmordsbombare är en relativt ny företeelse. De senaste åren har det dock visat sig bli allt vanligare i till exempel Ryssland och mellanöstern. Media utformar rapporteringen kring kvinnliga respektive manliga självmordsbombare olika. Diskursen är låst till uppfattningen om att mannen är norm och att det finns olika anledningar till varför kvinnor jämfört med män väljer att använda sina liv som vapen. Till exempel framhålls ofta en kvinnliga självmordsbombares skäl till handlingen som personliga.

Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut..

Studien syftar till att undersöka hur det är att vara en garvare som arbetar med traditionella tekniker utifrån ett specifikt fall. Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser på sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebär det att vara garvare och arbeta småskaligt och med traditionell tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar småskaligt med traditionella tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder så som observation, intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks är en yrkesverksam garvare i Östergötland.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Detta examensarbete undersöker navigering för grupper av autonoma agenter i dataspelsmiljöer. Genom att kombinera olika styrbeteenden och beräkningsmodeller utvärderar arbetet vilken av dessa tekniker som är mest effektiv med avseende på tid och vägval i trånga spelmiljöer. En experimentmiljö har utvecklats som implementerar fyra stycken tekniker och utvärderar dessa i tre olika miljöer med 10 respektive 50 agenter som navigerar genom miljön. Som grund använder samtliga tekniker ett vägföljningsbeteende och ett flockbeteende. Det som skiljer teknikerna åt är vilken beräkningsmodell som används samt att två av teknikerna använder ett väggundvikelsebeteende.

Detta examensarbete handlar om hur man optimerar modellering och texturering för spelmodeller. Frågeställningen är vilka problem som kan uppstå om man inte optimerar spelmodeller, och vilka tekniker man kan använda sig av för att lösa dessa problem.Med hjälp av proffesionella datorgrafiker från det svenska spelföretaget Fatshark AB, samt mina tidigare kunskaper från kandidatutbildningen datorgrafik på Luleås tekniska universitet i Skellefteå, har jag undersökt olika tekniker och metoder för att optimera modeller i spel..

Syftet med uppsatsen är att genom att belysa teorin om ?Fourth Generation Warfare? (4GW) ur två perspektiv, dels vetenskap och dels propaganda, tydliggöra i vilken utsträckning 4GW kan förstås som ett arbete grundat på vetenskaplighet eller ett arbete som nyttjar propagandistiska tekniker i sitt budskap.Uppsatsen är utformad som en kvalitativ analys, med hjälp av definitioner på vetenskaplighet respektive propaganda, av de texter som William S. Lind skrivit i ämnet.Syftet med uppsatsen är inte att bevisa att begreppet 4GW är propaganda i ordets egentliga bemärkelse, utan endast att visa att de tekniker och argument som används av Lind är ovetenskapliga och har mer gemensamt med tekniker som används i propaganda än med vad som kan betecknas som vetenskaplighet.

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Al- Rudainy, F & Bernados-Kjaerran, A. Kvinnliga patienters upplevelser av att erhålla urinrörskateter. En empirisk studie om kvinnliga patienters upplevelser av att erhålla urinrörskateter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att erhålla urinrörskateter (KAD).

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpå manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av två fall med manliga mördareoch två fall med kvinnliga mördare har studerats utifrån 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjälp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast när tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrån sina fysiska attribut än vad männen gjorde.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer. Vi tar reda på om det finns några hinder eller begränsningar i detta och om det finns några fördelar i att använda webben som plattform. Resultatet indikerar att med de nya tekniker som är på ingång kan man utveckla webbbaserade applikationer med prestanda motsvarande Java eller C#.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats var att inom den privata sektorn undersöka vad kvinnliga och manliga chefer på toppnivå har för förklaringar till att det finns så få kvinnliga chefer på denna nivå. Vi ville även ta reda på om det fanns några skillnader mellan vad dessa kvinnliga och manliga chefer anser om orsakerna till detta faktum. Intervjuer genomfördes med fyra manliga och fyra kvinnliga verkställande direktörer. Undersökningen visade att män och kvinnors åsikter inte skiljer sig nämnvärt åt. Den förklaring som kvinnor anser har störst betydelse är att ansvaret för hem och familj ofta ligger på kvinnornas axlar.