Sök:

Sökresultat:

1829 Uppsatser om Kvinnliga styrelseledamöter - Sida 2 av 122

?Hon som sig i leken ger, hon fÄr leken tÄla? : - En kvalitativ studie om kvinnliga fotbollssupportrars upplevelser och Äsikter till lÀktarvÄld

Syftet med studien Àr att undersöka supporterkulturen inom fotbollen utifrÄn kvinnliga deltagares upplevelser med fokus pÄ lÀktarvÄldet och fenomenet huliganism. MÄlet Àr att peka ut upplevda kÀnslor och lyfta fram kvinnliga fotbollssupportrars Äsikter kring Àmnet. Empirin har samlats in kvalitativt, nio kvinnliga fotbollssupportrar har intervjuats. Empirin visade att fotbollskulturen förmodligen hÄller pÄ att bli ett könsneutralt territorium och att det finns ett starkt samband mellan makt och kunskap, bÄde nÀr det gÀller kvinnliga fotbollssupportrars positionering, men Àven i arbetet att minska vÄldet som förekommer i samband med fotbollsmatcher. För att kunna minska och förebygga fotbollssupportrarnas utsatthet för vÄld pÄ matcher krÀvs det att polisen och fotbollsklubbarna utbildar sig inom detta fenomen för att sedan utbilda supportrarna.

Attityder till kvinnligt och manligt ledarskap : - stereotyper och fördomar bland poliser och sjuksköterskor

En mÀngd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nÄ chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. MÄnga studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstÀmmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jÀmföra hur mÀn och kvinnor inom tvÄ könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpÄ social identitetsteori. Resultatet visade att bÀgge yrkesgrupper förknippade framgÄngsrikt ledarskap med bÄde kvinnliga och manliga egenskaper.

Destinationsutveckling LĂ„ngflon

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Socialdemokraterna och bostadspolitiken

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Dagens kvinnliga polis - androgyn?

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrÄn deras erfarenheter och syn pÄ begreppen allmÀnheten, genus, egenskaper och sjÀlvbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att fÄ en förstÄelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen anvÀnds den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med Ätta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över sÀrbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli sÀrbehandlad av allmÀnheten. Egenskaper som Àr knutna till traditionella könsrollerexisterar inte sÄ starkt inom poliskÄren, utan det androgyna beteendet belönas, bÄde frÄn kollegor och allmÀnheten.

KvinnoprÀstmotstÄnd i Svenska kyrkan: en fallstudie av tre
kvinnliga prÀsters tankar kring och erfarenheter av
diskriminering

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..

Desperata kvinnliga sjÀlvmordsbombare och politiska manliga terrorister En granskning av medias sÀtt att framstÀlla kvinnliga respektive manliga sjÀlvmordsbombare

Fenomenet med kvinnliga sjÀlvmordsbombare Àr en relativt ny företeelse. De senaste Ären har det dock visat sig bli allt vanligare i till exempel Ryssland och mellanöstern. Media utformar rapporteringen kring kvinnliga respektive manliga sjÀlvmordsbombare olika. Diskursen Àr lÄst till uppfattningen om att mannen Àr norm och att det finns olika anledningar till varför kvinnor jÀmfört med mÀn vÀljer att anvÀnda sina liv som vapen. Till exempel framhÄlls ofta en kvinnliga sjÀlvmordsbombares skÀl till handlingen som personliga.

VÀgen mot kvinnliga prÀster : en jÀmförande studie med judendomen

Det frÀmsta syftet har varit att se hur vÀgen varit för de kvinnliga prÀsterna, och Àven den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga prÀster. Jag har jÀmfört denna studie med judendomen. För att fÄ ytterligare ett sammanhang gör jag Àven speglingar av den katolska kyrkans hÄllning i frÄgan. Jag kommer först och frÀmst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prÀstÀmbetet. Kanske utgör ocksÄ det en perfekt utgÄngspunkt för att studera vad som överhuvudtaget hÀnder nÀr kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen.

"Man kÀnde sig inte sÄ himla accepterad i skolan" : En studie om varför elever ger upp sina grundskolestudier

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Kvinnan som förövare eller offer vid sexuella övergrepp mot barn?

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys analysera fem tingsrÀttsdomar dÀr kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rÀttsvÀsendet framstÀller de kvinnliga gÀrningsmÀnnen utifrÄn ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var ocksÄ att studera huruvida kvinnorna framstÀller sig pÄ nÄgot av endera sÀtten. VÄra teoretiska utgÄngspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar pÄ att ett flertal av tingsrÀttsdomarna tenderade att fokusera pÄ kringliggande omstÀndigheter i de kvinnliga förövarnas liv istÀllet för den brottsliga gÀrningen. De omstÀndigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrÀtten ser kvinnorna som offer hellre Àn som gÀrningsmÀn. Resultatet visar ocksÄ pÄ att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framstÀlla sina brottsliga gÀrningar utifrÄn att tillskriva sig sjÀlva vedertagna kvinnliga attribut..

? En skola i förÀndring : Hur pÄverkar Lgr11 geografiundervisningen pÄ högstadiet?

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Manliga och kvinnliga studenters attityder gentemot kvinnliga ledare

MÀns och kvinnors förestÀllningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ÀndÄ Àr kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper Àr dÄ ett hinder för kvinnors framgÄng i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt instÀllningar till ett rÀttvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen dÀr 51 var kvinnor. Resultat visar pÄ signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan instÀllningar till ett rÀttvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter

Al- Rudainy, F & Bernados-Kjaerran, A. Kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter. En empirisk studie om kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011. Syftet med denna studie Àr att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att erhÄlla urinrörskateter (KAD).

Mördaren, Könet och medierna : En kvalitativ undersökning av dagspressens framstÀllning av manliga och kvinnliga mördare

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpÄ manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av tvÄ fall med manliga mördareoch tvÄ fall med kvinnliga mördare har studerats utifrÄn 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjÀlp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast nÀr tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrÄn sina fysiska attribut Àn vad mÀnnen gjorde.

Orsaker till den lÄga kvinnorepresentationen pÄ toppnivÄ: utifrÄn kvinnliga och manliga direktörers synvinkel

VÄrt huvudsyfte med denna uppsats var att inom den privata sektorn undersöka vad kvinnliga och manliga chefer pÄ toppnivÄ har för förklaringar till att det finns sÄ fÄ kvinnliga chefer pÄ denna nivÄ. Vi ville Àven ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader mellan vad dessa kvinnliga och manliga chefer anser om orsakerna till detta faktum. Intervjuer genomfördes med fyra manliga och fyra kvinnliga verkstÀllande direktörer. Undersökningen visade att mÀn och kvinnors Äsikter inte skiljer sig nÀmnvÀrt Ät. Den förklaring som kvinnor anser har störst betydelse Àr att ansvaret för hem och familj ofta ligger pÄ kvinnornas axlar.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->