Vårt undersökta problem är brytningen när en kvinna inträder i en mansdominerad organisation och vi har därför valt att studera svensk polis. Syftet är att studera vad som förändras, hur det förändras och de kausala mekanismerna bakom förändringen.Vi har utifrån ett kultur-, och genusperspektiv intervjuat poliser av båda könen för att få en inblick i hur de upplever förändringar inom organisationen som en följd av en ökad andel kvinnor.Studien visar att den manliga normen fortfarande är stark inom kåren, men även att ett mjukare förhållningssätt uppvärderats hos både manliga och kvinnliga poliser. De kausala mekanismerna bakom förändringen visade sig vara flera, men främst visade sig kvinnors blotta närvaro och imitation vara av stor betydelse..

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. .

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Uppsatsens syfte är att visa hur kvinnliga officerare upplever sitt yrke och att se huruvida deras handlingsutrymme påverkas av att de är kvinnor. Och om så är, hur de då handskas med denna påverkan. Undersökningen är en deskriptiv, kvalitativ studie. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerad intervjumall och som databearbetningsmetod har deduktiv tematisk analys använts. Som utgångspunkt för temana har organisations- och genusteorier använts.

Det är en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och många kvinnliga idrottare på befinner sig i en miljö med endast manliga tränare och ledare. För en elitidrottare är utveckling och prestation en väldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krävs bra kommunikation med tränare och ledare. Syftet med studien är att få en djupare förståelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lärande påverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet består av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet är gjord med hjälp av Illeris lärandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Ojämställdhet i vården förekommer trots att hälso- och sjukvårdslagen har ett krav på att vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap från studier som beskriver genus som en faktor som påverkar vård och omvårdnad. Utifrån tre frågeställningar har kunskap sammanställts om den nuvarande situationen gällande skillnader i hälso- och sjukvården för manliga och kvinnliga patienter. Frågeställningarna var skillnader i vård och behandling mellan män och kvinnor, skillnader i manliga och kvinnliga patienters upplevelse av vården samt skillnader i hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av manliga och kvinnliga patienter. Totalt har 15 vetenskapliga artiklar med olika ansats analyserats.

Detta är en genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt.I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras.

I dagens globaliserade samhälle där nationella gränser spelar allt mindre roll är utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vår förståelse av omvärlden. Man kan säga att de fungerar som publikens fönster ut mot världen. Syftet med undersökningen är att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen står kvinnornas berättelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förståelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och källor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra genuskontraktet (värderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgåvor under åren 1885-1922, samt relatera resultatet till samhällsprocesser som präglade den borgerliga kvinnans förändrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod används. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör källmaterialet. Teoretisk förankring är Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingår i studien föddes 1854-1895, växte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.

Följande C-uppsats är skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien behandlar kvinnliga nätverk som ett sätt att motverka den ojämna könsfördelning som idag existerar inom IT-branschen. Genom en fallstudie, där ett nätverk studerats utifrån en referensram innehållande nätverks- och organisationsstrukturer, har syftet med undersökningen varit att analysera varför och hur ett företag väljer att utveckla och driva ett sådant kvinnligt nätverk och vilka effekter det bidragit till. För att skapa en bred informationsmängd har personer med och utan koppling till nätverket intervjuats. Data har även samlats in genom medverkan vid en nätverksträff samt från en enkätundersökning med nätverkets medlemmar.

Studiens syfte var att undersöka svenska kvinnors förhållanden till varumärken och ägodelar i heminredningen. För att förstå varför förhållandena antar olika former undersökte vi även vilka variabler som inverkar på de kvinnliga konsumenternas beteende. Undersökningen byggde på en kvalitativ studie innehållande djupintervjuer, observationer, bild- och projektivteknik med åtta kvinnliga konsumenter..

Denna studie tar del i den stora hälsotrenden som pågår i dagens samhälle. Ingen kan ha undgått hur media påverkar och har ett stort inflytande när det kommer till kroppsfixering och självförtroende hos människor. Överallt får man intrycket av att man ska vara smal eller vältränad för att passa in och det är viktigt att vara som alla andra. Och är du inte det så uppfyller du inte omgivningens krav. Självklart borde detta spegla av sig på självförtroendet om man inte känner att man uppfyller kraven, eller är det verkligen så? Syftet med denna uppsats är att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn på sitt eget utseende och självförtroende, och även undersöka om det finns några könsskillnader i detta.