Som polis är man skyldig att utföra kriminaltekniska undersökningar i de fall där det är av betydelse för utredningen. Under polisutbildningen får eleverna en grundutbildning i kriminalteknik, dessa kunskaper behöver dock underhållas med jämna mellanrum. Västerbottens läns polismyndighet har löst detta genom att regelbundet utbilda sina poliser. Utbildningen innehåller en teoretisk och en praktisk del. Syftet med fördjupningsarbetet är att undersöka om utbildning i kriminalteknik får poliserna att säkra fler spår på brottsplatser, om den tekniska roteln ser någon synlig effekt av detta samt att undersöka om det blir några andra effekter av regelbunden utbildning.

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning.Resultatet för det emotionella arbetet visar på att poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera.

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommunikation med sina elever i år 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lärare deltog i undersökningen. Metoderna som användes var klassrumsobservationer, intervjuer med lärarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lärare som har samma kön som de själva har. De kvinnliga lärarna kommunicerar nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerar med pojkar.

Uppsatsen syftar till att, ur ett genusperspektiv, undersöka hur manliga och kvinnliga författare beskrivs och det utrymme de får i två antologier för gymnasiet. Uppsatsen brukar två analysmetoder, den kvantitativa metoden används då antal omnämnda författare anges i siffror, och kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning används vid undersökningen av hur manliga och kvinnliga författare beskrivs. I studien framgår tydligt att kvinnliga författare marginaliseras medan de skrivande männen är många till antalet och får stort utrymme. Studien visar vidare att männen beskrivs med högre värderade epitet än kvinnorna. Adjektiv som furstlig och mästerlig är vanliga när det gäller beskrivandet av män, medan beskrivningen av kvinnliga författare är deras biografi, privatliv och verk i fokus..

Denna studie har undersökt attityder och kunskapskällor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ?hedersrelaterat våld och förtryck?. Studien granskar också om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser när det gäller arbetet med unga män med ?hedersproblematik?. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Skälig misstanke är ett beviskrav som används inom svensk lagstiftning och är en förutsättning för att få tillgripa tvångsmedel. Dock är det ett beviskrav som kanske inte är allt för enkelt att överblicka. Vår rapport har fokuserat på att redogöra för hur skälig misstanke vid narkotikabrott ska tolkas. Vi har också undersökt om det föreligger någon skillnad i bedömningen mellan poliser om en person ska anses som skäligen misstänkt. I rapporten har vi studerat litteratur och JO-avgöranden för att få en djupare förståelse för hur skälig misstanke ska tolkas.

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier.

Varför är det så få kvinnliga lastbilsförare? Denna fråga ställde jag mig själv, när jag konstatera att det inte fanns några kvinnliga elever på transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar på. Vi kanske gör fel på transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gått för andra kvinnor som arbetar inom åkeribranschen, sökte jag hjälp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a.

Polisen har utvecklat ett nytt koncept, ?Nationell Bastaktik?, man samlade ihop kompetens från Sveriges olika polismyndigheter som låg till grund för utformningen av taktiken. Bastaktiken syftar till att ha en gemensam nationell taktik vid vardagliga polisiära situationer. Bastaktiken är uppbyggd av tre olika förhållningssätt, mentalt, kommunikativt och grundläggande taktiskt. Man har tidigare erfarenhet av problemen som uppkommer när poliser från olika polismyndigheter ska samarbeta med varandra ex, polismorden i Malexander.

Poliser är mest utsatta av alla yrkesgrupper för risken att bli utsatt för hot eller våld. Det ligger även i arbetets natur att risken är högre att drabbas av hot eller våld. Detta gäller inte bara under arbetstid, utan även på fritiden. Att försöka skapa en förståelse för vilket skydd och stöd som kan erbjudas från arbetsgivaren är därför av intresse. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter ställer krav på arbetsgivaren när någon har blivit utsatt för hot eller våld.

Även om det traditionella arbetsmönstret ofta ses som ?åtta-till-fem-arbete? arbetar närmare 50 procent av den svenska befolkningen helger eller skift under oregelbundna tider. En typ av skiftarbete är s.k. nattarbete, vilket har visat sig kunna påverka människors hälsa och leverne på flera olika sätt (Axelsson, 2005). Vidare framhålls idag alltmer vikten av hälsofrämjande arbete på arbetsplatserna runt om i Sverige, där en av de åtgärder som betonas är att främja goda matvanor under arbetstiden (Statens folkhälsoinstitut, 2004).För att ta reda på vad skiftarbetande poliser upplever påverkar deras matvanor under natt-skiften genomfördes en kvalitativ studie vid polisområde 1 i Västra Götaland.

Två år vid polisutbildningen har bl.a. lärt oss lagstöd, självskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstänkta gärningsmän, drabbade målsäganden och vittnen. Men de minsta i samhället har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport är ägnad åt att ta fram information som är relevant för poliser i yttre tjänst vid bemötande av barn som bevittnat eller själva drabbats av brott.

Denna studie handlar om kvinnliga serieskapares förutsättningar i en mansdominerad och traditionellt sett grabbig bransch. Studien undersöker hur den svenska seriebranschen har förändrats de senaste åren, och hur detta har påverkat mångfalden. Intervjuer har gjorts med tre etablerade och framgångsrika kvinnliga serieskapare samt med en manlig redaktör och förläggare inom ett av de största serieförlagen i Sverige. Deras tankar, upplevelser och åsikter står som grund för den här uppsatsen.Resultatet har visat att det finns tydliga problem med jämställdheten inom den svenska seriebranschen, men att man åtminstone har börjat bli mer medveten vid detta än man varit tidigare..

Polisen skall vara synlig, inte bara i brottsförebyggande hänseende utan också för att medborgarna skall veta att de kan känna sig trygga. Polisen skall förebygga brott ge-nom sin närvaro, ingripa omedelbart när ett brott begås och utreda brotten inför lagfö-ringen. Regeringen har uttalat att de ska öka antalet poliser från ca 17 000 till 20 000 poliser fram till år 2010 för att kunna leva upp till dessa mål. De vill även att polisen skall vara så effektiv som möjligt. Syftet med föreliggande studie var att jämföra det idag vedertagna arbetssättet med dubbelpatrull med det alternativa arbetssättet med enkelpatrull inom polisens ingripandeverksamhet, även kallat utryckningsverksamhet.