Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Den allmänna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsättning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt från bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som är kvinnligt överhuvudtaget, ställs det ofta i relation till manligt. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jämföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affärstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnämnts till årets mäktigaste affärskvinna.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar.

Bakgrund: Patienter som ventilatorvårdas på intensivvårdsavdelning behöver ofta någon form av lätt sömn (sedering) för att tolerera endotrachealtuben och ventilatorbehandling. De traditionella intravenösa läkemedel som ges har lång halveringstid och det är stor risk för kvardröjande effekter. Syfte: Denna pilotstudie syftar till att studera sederingsdjupet enligt MAAS hos de patienter som blivit sederade med inhalationsgas, kontrollera vakenhetsgraden enligt GCS hos dessa patienter efter avslutad sedering, samt beskriva vilka patientgrupperna är som fått inhalationssedering. Metod: Journalgranskning där resultatet har analyserats och kategoriserats, därefter har en sambandsanalys gjorts. Resultat: I resultatet identifierades 3 patientkategorier som fått isofluransedering: patienter med hotad luftväg som förväntats behöva kort sederingstid och snabb väckning, patienter som var svåra att sedera optimalt med intravenös metod samt patienter med organsvikt där risk för ackumulation och/ eller förlängd elimination av läkemedel förelåg.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

SAMMANFATTNINGCrohns sjukdom/CD och ulcerös kolit/UC är de två mest kända sjukdomarna som lyder under samlingsnamnet inflammatoriska tarmsjukdomar/IBD. Sjukdomarna karaktäriseras av kroniska diarréer där blodiga diarréer är ett kardinal symtom vid UC. Uppkomstmekanismen för IBD är okänd men immunologiska processer spelar en betydande roll för patogenesen av sjukdomarna. Sjukdomarna kan uppstå på grund av en obalans mellan pro-inflammatoriska och anti-inflammatoriska cytokiner. Dessutom förekommer autoimmun reaktivitet riktade mot olika antigen t.ex.

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad.Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV ? positiva patienters inställningar till vården påverkas.

Bakgrund: I Sverige begår varje år ungefär 1400-1500 människor suicid och ungefär 8-10 gånger så många försöker göra det. Enligt Världshälsoorganisationen dör varje år ungefär en miljon människor världen över till följd av suicid, vilket innebär ett dödsfall var fyrtionde sekund och 96 % av dem har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskan kommer i sitt vardagliga arbete ofta i kontakt med suicidala patienter, vilket betyder att sjuksköterskan har en väsentlig roll i vård av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån sjuksköterskans perspektiv belysa de faktorer som var viktiga i omvårdnaden av suicidala patienter. En fråga formulerades utifrån syftet: Vilka faktorer hade betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete med suicidala patienter? Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg.

Bland äldre patienter i Sverige är undernäring ett problem som växer sig allt större.Forskning har visat att många äldre patienter riskerar att drabbas av ohälsa, minskatvälbefinnande och lägre egenvårds kapacitet vid undernäring (Johansson, 2004).Syftet med denna litteraturstudie var att genom omvårdnadsforskning belysasjuksköterskors attityder och kunskaper till nutritionsbehov ochnutritionsbedömningar hos äldre patienter över 65 år. En systematisk litteraturstudievaldes som metod, systematisk sökning, kritisk granskning, dataanalys samtsammanställning av vetenskapliga artiklar inom problemområdet gjordes. Idataanalysen framkom teman som sjuksköterskors attityd till nutrition,nutritionsbehov och nutritionsbedömning av äldre patienter. Sjuksköterskors kunskapoch utbildning om nutritionens betydelse för patienternas välbefinnande. Resultatet idenna studie visar att nutritionskunskap och utbildning bland sjuksköterskor i dag ärotillräcklig.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå.Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden.

Bakgrund: Vi har idag en relativt jämn könsfördelning på den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klättar desto ojämnare blir fördelningen mellan kvinnor och män. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar på, men något som de allra flesta är överens om är att det behövs fler kvinnor på de höga chefsnivåerna. Det börjar bli allmänt känt att bristen på kvinnliga toppchefer är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den låga andelen kvinnliga toppchefer har fått många ledare inom svenskt näringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förändring.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.