Patienter med självskadebeteende är vanligt förekommande vid akutmottagningar i stora delar av världen. Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskors attityder till och faktorer som påverkar vård av patienter med självskadebeteende vid akutmottagning. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier av sjuksköterskors attityder: patienter var problematiska; vårda patienterna tills de blev fysiskt och medicinskt stabila; patienter med självskador kunde sedan göra självmordsförsök samt vill göra gott. Faktorer som upptäcktes var: ålder; kompetens, utbildning, yrkeserfarenhet; arbetsmiljö och livsåskådning.

Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

Forskning har visat att tro på en rättvis värld, sexism och utfall påverkar skuldbeläggande av brottsoffer. Denna experimentella studie avsåg att undersöka vilken av dessa variabler som påverkar skuldbeläggande, interaktionen dem emellan samt kvinnor och mäns skuldbeläggande. Deltagarna var 62 högskolestudenter varav 40 kvinnor och 22 män som svarade på varsin webbenkät som fanns i sex versioner där utfall samt brottsoffrets kön manipulerades. Deltagarnas nivå av tro på en rättvis värld, fientlig sexism och attityder till brottsoffret mättes. Det förelåg ingen koppling mellan tron på en rättvis värld och skuldbeläggande av brottsoffret.

Uppsatsens syfte är att jämföra pojkars och flickors betyg i Idrott och hälsa A samt se vilken påverkan manliga respektive kvinnliga idrottslärare har på deras betyg. Skälet till att frågorna ställs är en hypotes om att pojkars betyg i Idrott och hälsa gynnas av manliga idrottslärare och flickors betyg gynnas av kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gjordes med hjälp av enkätundersökningar där 105 gymnasieelever deltog från 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare får det högsta betyget hos manliga idrottslärare och pojkar oftare får det högsta betyget hos kvinnliga idrottslärare.

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna.

Syftet med studien är att synliggöra, analysera och beskriva likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga pedagoger i förskolan och upp till skolår 6, samt om och på vilket sätt detta inverkar på barns lärande. Resultatet i studien visar att det finns skillnader och likheter mellan pedagogernas kön, att eleverna påverkas på olika sätt genom att de inte får se både manliga och kvinnliga förebilder i skolan och att det är viktigt att pedagogerna reflekterar över sitt sätt att agera och interagera i lärandesituationer med barnen, för att så långt som möjligt kompensera den ojämna könsfördelningen..

Problem: Det finns, enligt vår tolkning, en problematik inom ledarskapsforskning då vissa forskare fokuserar på kvinnans styrkor och förmågor medan andra poängterar mannens. Därtill finns de som ser till individen och dess beteende. Ledarskapsforskare angriper ämnet olika och lyfter därmed fram skilda synsätt gällande kvinnliga och manliga ledare. Då forskning, när den når ut, genererar kunskap till individer anser vi det vara viktigt att dessa får en helhetsbild av den problematik vi ovan presenterat. Om fokus enbart läggs på vissa aspekter kan detta, enligt oss, leda till att läsaren får ett tunnelseende.

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät.

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild.Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper.

Jämställdhet upplevs bland Räddningstjänsten Dala Mitts medarbetare vara av storbetydelse och det finns en stark önskan om att få in fler kvinnliga medarbetare.Trots detta har Räddningstjänsten Dala Mitt idag inte en enda heltidsbrandmansom är kvinna. Räddningstjänsten i Sverige har både fysiska och psykiska krav förvad som ska uppfyllas för att bli anställd som brandman. Alla dessa olika testersammanställs under rekryteringen och är av stor vikt för att få vidare anställning.Det test som visat sig vara svårast för kvinnor att klara av är rullbands-testet, detinnebär att den sökande ska gå i en hastighet av 5,6 km/h under sex minuter, dettakrävs för godkänt (Räddningstjänsten Dala Mitt, 2014). Syfte: Syftet är att undersökavarför det finns en brist på kvinnliga medarbetare inom RäddningstjänstenDala Mitt. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer.

Mitt arbete tar upp varför förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det är så belyses också i arbetet. I min undersökning ingår både manliga och kvinnliga förskollärare samt en kommunal tjänsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollärare är i så stor majoritet och vad det beror på att de manliga förskolärarna i förskolan är så få, presenteras. Undersökningen är genomförd på fem olika förskolor samt på ett kommunalkontor i Nordvästra Skåne..

Patienter med cancerdiagnos är i riskzonen för att bli malnutrierade. Sjuksköterskor kan möta patienter med cancerdiagnos och därför är det viktigt att ha kunskap och förståelse om malnutrition och hur det med hjälp av bedömningsstöd kan identifieras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bedömningsstöd och bedömningsinstrument som sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos. Metoden var en litteraturstudie vilken utformades utifrån Polit och Beck niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primärvården beskriver att de förhållersig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syftegenomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primärvården.Frågeställningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för inställning till samtal omsex och sexualitet i terapier med sina patienter? När talar samtalsterapeuterna i studien medsina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom området sex och sexualitet, talarsamtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studienmed sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuternaofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien området som viktigtoch att ämnet kunde initieras både av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togsbland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, depressioner, medicinering samtsexuell identitet..