Mitt examensarbete går ut på att ta reda på mer hur en videoreporter på en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de värdesätter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrågan har varit: Hur väljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört två semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga videoreportrar som arbetar på tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har även tittat närmare på en veckas nyhetsinslag som de två har gjort för att sedan fråga dem om hur de gjorde när de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stämmer överens med den allmänna uppfattningen om att det mest är svenska medelåldersmän som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till är bland annat att det stämmer att det är mest män som kommer till tals i nyheterna, men också att det beror på att så få kvinnor vill ställa upp på intervjuer.

Föreliggande studie behandlar frågan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glädje på sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, där teman och frågor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes på ett behandlingshem i Västra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nådde upp till de fysiska krav som ställdes på dem, de var ständigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda på sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lärt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta åt sig av påfrestningar från klienter. Intervjupersonerna kände meningsfullhet och glädje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en känslomässig innebörd.

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda på hur fyra kvinnors förståelse och tankar kring våldtäkt ser ut. Frågeställningen behandlar vilka handlingar och omständigheter som krävs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för våldtäkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpåverkan, klädsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gärningsmannen påverkar kvinnornas syn på om ett övergrepp är en våldtäkt eller inte. Kvinnorna i urvalet är mellan 20-35 år och bor i små och mellanstora städer. Två kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har någon i sin närhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det använts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering där materialet är tematiserat med utgångspunkt i frågeställningarna.Våldtäkt är ett begrepp som kan te sig trivialt men som är allt annat än det.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Idag riktar många butiker in sig på sina kvinnliga kunder. De är väl omtalat hur kvinnor handlar och att de ser shopping som ett nöje. Butikerna sätter upp erbjudande för att locka kvinnor att handla mer och göra dem tillfredsställda; då kommer de tillbaka igen. Det läggs inte ner lika mycket tid och engagemang på de manliga kunderna, då det finns olika teorier som säger att män inte tycker om att shoppa. Samtidigt som samhället har förändrats har också männen och kvinnorna förändras.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit väldigt mycket sedan 1990-talets början, då en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att få en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för ställning idag på den informationella arbetsmarknaden.Utgångspunkter och upplägg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framåt. Som teoretiska utgångs-punkter används begrepp som nätverkssamhälle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod är fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anställda på fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgångspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen är väl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil ställning, finns till för att den behövs och är här för att stanna..

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.ResultatSamtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare.

Kvinnor med makt och inflytande i näringslivet har i stort sett saknats i modern tid. Samhällets intresse för kvinnors företagande har dock ökat under årens lopp, eftersom där finns en stor potential som inte tillvaratas. Ur tillväxtsynpunkt är det därför viktigt att öka kvinnors företagande. För många kvinnor är val av bransch starkt påverkat av familjeskäl, framförallt inom mansdominerade verksamheter. Kvinnors entreprenörskap är mytomspunnet.

In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part.

Denna C-uppsats är en meta-analys som granskar 20 vetenskapliga artiklar om partnerrelaterat våld, grymheter i krig och könsmaktsordningar i militära familjer. Alla studier är publicerade mellan 1978 och 2011 och behandlar våld i parrelationer, grymheter som begåtts av både manliga och kvinnliga soldater och kausala samband mellan krig, militarism och det civila samhället. Mitt mål är att testa teorin som säger att krig beror på patriarkala köns-strukturer som konstruerar stereotypa maskuliniteter och femininiteter, vilka i sin tur definierar män som starka, aggressiva och känslolösa, medan kvinnor antas vara svaga, sårbara, och vårdande. Genom att undersöka och jämföra variabler i både positivistisk och konstruktivistisk forskning, söker jag likheter och skillnader som kan ge en vidare förståelse för hur detta fenomen är sammansatt..

Med en miljon nya fall årligen är bröstcancer den vanligaste formen av cancer hos kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans stödjande och informativa roll gentemot kvinnor med bröstcancer samt betydelsen av detta. Vi ville ta reda på vad sjuksköterskans stödjande och informativa roll innebär, vilka de bröstcancersjuka kvinnornas behov är och slutligen hur sjuksköterskan kan bemöta dessa behov. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att man kan se på stöd och information, i form av omvårdnadsåtgärder, som komponenter i en multidimensionell konstruktion istället för två separata åtgärder.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.

Background and purpose: Volleyball requires a lot of the human body, andeffective core stability is necessary for the athlete. Our muscles cooperate as achain of motions and core stabilization is the base for the moving muscles.The most well-known stabilization muscle is m.transversus abdominis (TrA).The purpose of the present study was to evaluate the function of TrA inSwedish female elite volleyball players and to observe the influence of eightweeks of stabilization exercise on the TrA. Method: 10 female elitevolleyball players (mean age 24,7 years, range 18-31 years) participated inthe study. TrA was measured in supine position with a pressure biofeedbackunit. Subjects were instructed to draw in the abdominal wall without movingthe pelvis and hold for 10 seconds.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader mellan kvinnors och mäns attityder gentemot pedofiler och deras handlingar. Kanske kan också media spela en roll i detta samanhang. Vi väntade oss att kvinnor skulle vara mildare i synen mot pedofiler eftersom kvinnor överlag är mer förstående än män. Undersökningen undersökte också om det fanns någon skillnad i attityder som är relaterad till ålder. Tre olika ålderskategorier användes, 18-25, 26-34 och 35+.

Resultat visar påtagliga samband mellan kön, åldersintervall och geografiskt avstånd och konsumtion av finkulturella verksamheter. Kvinnor besöker finkulturella verksamheter i betydligt större utsträckning än män och uppvisar därutöver större intresse av att besöka dessa bland de respondenter som uppger att de under det gångna året avstått besök. Det finns ett tydligt samband mellan hög besöksfrekvens och hög ålder både bland de kvinnliga och manliga respondenterna, där besöksfrekvensen för samtliga fem verksamheter är som störst i den högsta åldersintervallen, dvs. 60-69 år. Intressefrekvensen börjar märkbart tillta i åldersintervall 2, dvs.