Sök:

Sökresultat:

1845 Uppsatser om Kvinnliga mördare - Sida 65 av 123

FörskollÀrarens upplevelse av arbetsstress i den kommunala förskolan

Kommunala förskolan förutsÀttningarna har förÀndrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven pÄ de anstÀllda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrÄn olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den hÀr studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollÀrare i den kommunala förskolan.

Vad vet grundskoleelever i Är 4 och 5 om sÀrskolan? : -en enkÀtundersökning som behandlar 70 grundskoleelevers kunskaper om, kontakter med och attityder till sÀrskolan och dess elever.

Engagemang inom arbetet kan vara antingen Ätaganderelaterat eller attitydrelaterat beroende pÄ hur en person förhÄller sig till sin arbetsplats och sina arbetskamrater. En av bristerna i dagens Àldreboenden Àr tiden till att möta de Àldres behov. Forskning tyder pÄ att detta kan bidra till minskat engagemang hos de anstÀllda. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka faktorer som upplevdes pÄverka engagemanget hos mÀnniskor som arbetar inom ÀldrevÄrden.  Intervjuer genomfördes med 10 kvinnliga anstÀllda pÄ Àldreboenden runt om i Södermanland.  Intervjuerna analyserades genom meningskoncentrering. I resultatet framkom det att flera faktorer som t.ex.

FörvÀntningar pÄ grupptrÀningsinstruktören : Könsstereotyper inom gym-och fitnessbranschen

Könsstereotyper om mÀns och kvinnors olika fÀrdigheter kan relateras till sport, dÄ flera sporter anses könsmÀrkta. Idag trÀnar allt fler svenskar pÄ gym-och fitnesscenter, vilket kan ses som positivt ur ett hÀlsoperspektiv. Inom trÀningsvÀrlden har grupptrÀning blivit en populÀr trÀningsform, frÀmst bland kvinnor. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om hur motionÀrer och instruktörer ser pÄ instruktörsrollen och grupptrÀningsklasserna kopplat till könsstereotypt tÀnkande. I studien besvarade 204 motionÀrer och 45 instruktörer enkÀter rörande instruktörsrollen och grupptrÀning.

"Mannen sÀger det han vet; kvinnan sÀger det som behagar" : En studie av manligt och kvinnligt sprÄk i Strindbergs sorgespel Fröken Julie

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare Àr syftet att undersöka om det finns nÄgra skillnader vad gÀller talutrymme och kÀnslosamhet mellan kvinnor och mÀn i dramadialogen. Metoden bestÄr av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning pÄ stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och kÀnslosamhet. Resultatet visar en stor mÀngd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme Àr större Àn kvinnornas. Undersökningen visar ocksÄ att graden av kÀnslosamhet i dramat inte enbart Àr könsbundet.

Unga kvinnors attityder till den egna kroppen: en jÀmförande studie

I dagens vÀsterlÀndska samhÀlle finns ett kroppsideal som pÄverkar unga kvinnors instÀllning och attityd till den egna kroppen. Kroppsidealet stÀller krav pÄ att kvinnan ska vara slank, solbrÀnd och vÀltrÀnad. Dessa ideal kan medföra att individen ej förmÄr att acceptera sin kropp. Syftet med denna enkÀtstudie var att jÀmföra unga kvinnors kroppsattityder beroende pÄ utbildningsinriktning. Studien genomfördes med en enkÀt som innehöll Body Attitude Test (BAT) och Figure Rating Scale (FRS).

Hur vÀljer reportrar intervjuperson, kunskap eller personlighet?

Mitt examensarbete gÄr ut pÄ att ta reda pÄ mer hur en videoreporter pÄ en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de vÀrdesÀtter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrÄgan har varit: Hur vÀljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört tvÄ semistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnliga videoreportrar som arbetar pÄ tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har Àven tittat nÀrmare pÄ en veckas nyhetsinslag som de tvÄ har gjort för att sedan frÄga dem om hur de gjorde nÀr de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stÀmmer överens med den allmÀnna uppfattningen om att det mest Àr svenska medelÄldersmÀn som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till Àr bland annat att det stÀmmer att det Àr mest mÀn som kommer till tals i nyheterna, men ocksÄ att det beror pÄ att sÄ fÄ kvinnor vill stÀlla upp pÄ intervjuer.

?RÀcker jag till i alla lÀgen?? : En kvalitativ studie om hur kvinnor som arbetar som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation.

Föreliggande studie behandlar frÄgan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glÀdje pÄ sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, dÀr teman och frÄgor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes pÄ ett behandlingshem i VÀstra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nÄdde upp till de fysiska krav som stÀlldes pÄ dem, de var stÀndigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda pÄ sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lÀrt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta Ät sig av pÄfrestningar frÄn klienter. Intervjupersonerna kÀnde meningsfullhet och glÀdje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en kÀnslomÀssig innebörd.

Inte en riktig vÄldtÀkt - En kvalitativ studie av fyra kvinnors tankar kring vÄldtÀkt

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda pÄ hur fyra kvinnors förstÄelse och tankar kring vÄldtÀkt ser ut. FrÄgestÀllningen behandlar vilka handlingar och omstÀndigheter som krÀvs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för vÄldtÀkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpÄverkan, klÀdsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gÀrningsmannen pÄverkar kvinnornas syn pÄ om ett övergrepp Àr en vÄldtÀkt eller inte. Kvinnorna i urvalet Àr mellan 20-35 Är och bor i smÄ och mellanstora stÀder. TvÄ kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har nÄgon i sin nÀrhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det anvÀnts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering dÀr materialet Àr tematiserat med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna.VÄldtÀkt Àr ett begrepp som kan te sig trivialt men som Àr allt annat Àn det.

Vilken instÀllning har högskolestudenter till cannabis och cannabisbruk?

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Kvinnor njuter, mÀn jagar -Myt eller sanning?

Idag riktar mÄnga butiker in sig pÄ sina kvinnliga kunder. De Àr vÀl omtalat hur kvinnor handlar och att de ser shopping som ett nöje. Butikerna sÀtter upp erbjudande för att locka kvinnor att handla mer och göra dem tillfredsstÀllda; dÄ kommer de tillbaka igen. Det lÀggs inte ner lika mycket tid och engagemang pÄ de manliga kunderna, dÄ det finns olika teorier som sÀger att mÀn inte tycker om att shoppa. Samtidigt som samhÀllet har förÀndrats har ocksÄ mÀnnen och kvinnorna förÀndras.

VÄr nÀtverkande verklighet: Bemanningsföretags stÀllning pÄ den informationella arbetsmarknaden

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

Fyra förskollÀrares arbete med pedagogisk dokumentation

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollÀrare anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀndes tvÄ frÄgestÀllningar, Hur arbetar fyra förskollÀrare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull anvÀnds pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrÄgor anvÀndes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollÀrare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 Är.ResultatSamtliga förskollÀrare anvÀnde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvÀgagÄngssÀtt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, Àven dÀr med olika tillvÀgagÄngssÀtt.BetrÀffande varför och för vems skull förskollÀrarna anvÀnde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. TvÄ av förskollÀrarna ansÄg att det i första hand var för barnen skull och de andra tvÄ tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollÀrare.

Kvinnor som entreprenörer i mansdominerade branscher

Kvinnor med makt och inflytande i nÀringslivet har i stort sett saknats i modern tid. SamhÀllets intresse för kvinnors företagande har dock ökat under Ärens lopp, eftersom dÀr finns en stor potential som inte tillvaratas. Ur tillvÀxtsynpunkt Àr det dÀrför viktigt att öka kvinnors företagande. För mÄnga kvinnor Àr val av bransch starkt pÄverkat av familjeskÀl, framförallt inom mansdominerade verksamheter. Kvinnors entreprenörskap Àr mytomspunnet.

VÀrldens mest jÀmstÀllda sport? : En studie av hur kvinnliga och manliga dressyrryttare omtalas av expertkommentatorer i tÀvlingssammanhang

In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part.

Positivister och konstruktivister pÄ partnerrelaterat vÄld i relation till könsmaktsordning: En meta-analys pÄ forskning om dysfunktioner i militÀra familjer ur tvÄ vetenskapliga perspektiv

Denna C-uppsats Àr en meta-analys som granskar 20 vetenskapliga artiklar om partnerrelaterat vÄld, grymheter i krig och könsmaktsordningar i militÀra familjer. Alla studier Àr publicerade mellan 1978 och 2011 och behandlar vÄld i parrelationer, grymheter som begÄtts av bÄde manliga och kvinnliga soldater och kausala samband mellan krig, militarism och det civila samhÀllet. Mitt mÄl Àr att testa teorin som sÀger att krig beror pÄ patriarkala köns-strukturer som konstruerar stereotypa maskuliniteter och femininiteter, vilka i sin tur definierar mÀn som starka, aggressiva och kÀnslolösa, medan kvinnor antas vara svaga, sÄrbara, och vÄrdande. Genom att undersöka och jÀmföra variabler i bÄde positivistisk och konstruktivistisk forskning, söker jag likheter och skillnader som kan ge en vidare förstÄelse för hur detta fenomen Àr sammansatt..

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->