Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

Syftet med denna undesökning var att ur ett ekologiskt perspektiv undersöka betydelsen av interna och externa resurser för integrationen för nyanlända flyktingar i Fagersta kommun, och om något upplevts särskilt viktigt för integrationen som bidragit till känsla av hopp och framtidstro. Två delstudier genomfördes. En kartläggning gjordes av lagar och regleringar som påverkar flyktingpolitiken samt en dokumentanalys av lokala policy- och styrdokument i Fagersta kommun. Åtta semistrukturerade ntervjuer genomfördes med fyra kvinnliga och fyra manliga flyktingar bosatta i Fagersta. Resultatet, som överensstämmer med tidigare forskning, visade att flyktingar behöver ges möjlighet att vara aktiva i sin egen anpassningsprocess.

Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet.

En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar på gymnasienivå. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivå på nationella gymnasieprogram inom två kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att använda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvägar kvinnor och män väljer, speciellt på gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de två undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer än vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhållande återspeglar sig också i de löneskillnader som återfinns för män och kvinnor i arbetslivet.

Föreliggande uppsats syftar till att belysa en personalgrupps uppfattning om ledarskaps- egenskaper utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningen var i vilken utsträckning personalen visade könsstereotypa uppfattningar kring manliga respektive kvinnliga chefers egenskaper, samt i vilken utsträckning det kunde förekomma skillnader mellan yngre och äldre anställda. Avsikten var att klarlägga om traditionella stereotypa uppfattningar kring kön, såsom att kvinnor exempelvis uppfattas som omhändertagande samt att män anses vara mer rättframma, lever kvar i samma utsträckning som tidigare. En enkätstudie genomfördes på en produktionsindustriell organisation i en mindre västsvensk ort med 85 personer ur personalen. Resultatet visade dock att ingen av de tre antagande som ställdes fick stöd i studien.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa.

Studiens syfte var att beskriva hur ett positivt motivationsklimat kan utvecklas i en golfförening baserat på medlemmarnas uppfattning av existerande förening. Femton stycken golfare (9 manliga och 6 kvinnliga) i åldrarna 15-76 år från tre olika klubbar i Sverige deltog i studien. I studien användes ett kvalitativt angreppssätt och en egen komponerad intervjuguide utformades utifrån bl.a. Vazou, Ntoumanis och Duda (2005) forskning kring motivationsklimat. För att analysera rådata användes metoden kvalitativ innehållsanalys.

Dagens konsumentbeteende online skiljer sig åt från hur det såg ut för bara några år sedan, någotsom kan förklaras av att både e-handel och Internet ständigt utvecklas och vårt köpbeteende ochvåra preferenser tenderar att förändras över tid. Den tekniska utvecklingen gör attkonsumentbeteendet inom e-handel tenderar att växla snabbt vilket gör kontinuerlig analys avkonsumentbeteende till en nyckelfaktor för att lyckas inom e-handel.Studien syftar till att undersöka det något yngre kvinnliga segmentets, i åldern 25-34 år,konsumentbeteende inom e-handel idag. Flow är ett använt begrepp för analys avkonsumentbeteende och har visat sig påverka både attityder och avsikter avsevärt inom virtuellamiljöer som exempelvis e-handel. Flera definitioner på begreppet tyder på en viss komplexitetoch att tillståndet tenderar att förändras och växa i takt med utvecklingen. I studienkonceptualiseras flow i kategorierna koncentration, njutning och förvrängd tidsuppfattning, där viundersöker hur de påverkar webbsajters användarvänlighet och konsumentens upplevdabeteendekontroll, och vi fokuserar på konsumentbeteende online i form av impulsköp och avbrutna köp då vi önskar analysera om beteendena påverkas av ett flow-tillstånd Via en enkätundersökning med kvinnliga studenter från svenska universitet visar våra resultat attflow i form av njutning och förvrängd tidsuppfattning ökar impulsköp, medankoncentrationsnivån inte har någon påverkan på konsumentens impulsivitet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer. Även självförtroendet upplevde de hade förbättrats då de vågade ta för sig mer än vad de hade vågat innan , både i privata och arbetsrelaterade situationer och relationer..

 The purpose of this case study was to view if there were any differences and similarities between Swedish and American female leaders, with focus on the Swedish female leaders. We also wanted to find out if the American female leaders had problem whit the classcelling.Our case study is a quality method, because we wanted to reach the dep't that quality methods can reach. We interviewed four Swedish female leaders and tried to get in touch whit American female leaders but whit out any success. So instead we analyzed already existing research about the American female leadership. Our result showed that there were some differences between the two countries; in the same time we also found similarities. The classcelling tends to exist more in Sweden than in the US.   .

Syftet med denna uppsats var att beskriva lärares erfarenheter av att undervisa i en förberedelseklass. Med fokus på språk, kultur och undervisningsmetoder som används av lärarna vid undervisningen. Vi valde en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod och var inspirerade av hermeneutiken som tolkningssätt. Vi intervjuade fem kvinnliga förberedelseklasslärare och en svenska2 lärare. Förberedelseklassen, som vi valde att utföra vår studie på, finns i en kommun i södra Sverige.

Arbetslöshet innefattar fler faktorer än brist på arbete och ekonomiska begränsningar. Tidigare studier uppvisar samband mellan arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar och som arbetslös kan upplevelse av kategorisering medverka till känsla av att förlora sin identitet. I denna kvalitativa intervjustudie bestående av sex stycken arbetslösa, kvinnliga deltagare diskuteras olika coping strategiers betydelse för hur situationen som arbetslös hanteras. Datamaterialet har bearbetats induktivt genom meningskoncentrering. Studien visar att stöd från omgivningen samt självförtroende är avgörande faktorer som medverkar till adaptiv, problemfokuserad coping.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna..