I denna studie har det undersökts vilka faktorer som påverkar män och kvinnors val av idrott. Det har även undersökts om det finns några märkbara genusskillnader på val och uppfattning kring sport. Denna studie utfördes efter kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter har intervjuats varav tre män och två kvinnor i åldrarna 19-23år. I resultaten framkommer att massmedia har stor inverkan på hur respondenterna uppfattade manligt och kvinnligt idrottande.

Studiens primära syfte är att undersöka hur målgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det språkliga tilltalet i nätbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det språkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bär spår av manliga drag och attraherar män i högre utsträckning än kvinnor är en central utgångspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundärt syfte med studien är även att ur språkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet.Studien utgår från frågeställningar som berör attityder till det språkliga tilltalet och hur platsannonsernas relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt språk. Frågeställningarna besvaras med hjälp av två kvantitativa metoder: en enkätundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkätundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkätundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp på 17 män.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt.

SammanfattningSammanfattning - ?Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch?Datum:  2014-05-27Nivå:  Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,  Mälardalens HögskolaFörfattare:  Evelina Ljungman Agnes Åström 910906  901118Titel: ?Hur kvinnor ska lyckas ta sig fram i en mansdominerad bransch?Handledare: Angelina SundstömNyckelord: ?kvinnligt ledarskap?, ?glastak?, ?kvinnor i industrin?, ?kvinnor i toppositioner?Frågeställning: Hur arbetar industriföretaget Scania för att få in fler kvinnor i ledande positioner?Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur företag inom en mansdominerad bransch kan arbeta för att få in en högre andel kvinnliga ledare.Metod: Denna undersökning har utgått från en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Teorier har inhämtats främst från vetenskapliga artiklar och empiridelen har insamlats med hjälp av intervjuer från företagen Wiminvest och Scania.   Slutsats: De slutsatser som studien kom fram till var olika faktorer som företag i mansdominerade branscher kan arbeta med för att få in en högre andel kvinnliga ledare. Det första som företagen kan göra är att gå med i liknande projekt som BON för att arbeta med denna fråga. De kan arbeta med workshops och föreläsningar för att sprida kunskap om ämnet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per år. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer är i första hand kirurgi följd av eventuell strålbehandling och läkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion är frivilligt men många kvinnor väljer att rekonstruera för att känna sig mer kvinnliga, mer självsäkra i sin kropp och sin sexualitet och som en ?hel? människa igen.

Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat i fotboll, samt skillnaden mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare i lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat. I studien deltog 101 fotbollspelare mellan 15 år och 19 år (m=17.05, sd=0.93) från olika gymnasier med fotbollsinriktning i Halland. Lagsammanhållning mättes med ?Group Environment Questionarie? och motivationsklimat med ?The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3?. Studiens resultat visade att såväl positiva som negativa samband mellan lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat, samt att män och kvinnor skiljer sig i vissa kategorier av lagsammanhållning och motivationsklimat.

The purpose of this work is to find out what female students think about Skogsmästarprogrammet (Forest Management ? Bachelor?s Programme) at the Swedish University of Agriculture. The programme has existed since 1945 and in total over the years 1974 - 2007 about 10 % females have been studying at the programme. Today 15 % of the students are women, and the goal is to reach at least 30 %. The central question in the present work is to investigate how it is possible to increase the proportion of women.

En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen.

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected students´ and teachers´ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technology´s versatility. These expectations are not the same for women.

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhåller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen är gjord på romanerna "Måna är död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förväntad/konstruerad kvinnlighet är centrala..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka könsspecifika mönster i talutrymmet, med fokus på de kvinnliga andraspråkseleverna. Avsikten var även att undersöka karaktären av klassrumsprat där eleverna har socialiserats i skilda kulturer, där språket för instruktioner gavs på svenska och där uppmärksamheten i en sådan kontext fokuserades på könsskillnader i talutrymme. Undersökningen genomfördes i en förberedelseklass. Datainsamlingen bestod av videoinspelningar från vilka samtliga yttranden skrevs ner och färgkodades för att tydliggöra det språkliga utrymme som deltagarna använde. Resultatet visar att läraren står för den största delen av talutrymmet.

Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för den fornnordisk religionen, samt hur de fornnordiska myterna speglade de könsroller som fanns i samhället. Syftet uppnås genom en analys av fyra mytologiska gestalter: Idun, Freja, Tor och Loke.Religionslärare kan, genom läsning av uppsatsen, tillägna sig en förberedelse inför den kommande lärarrollen. Detta genom att nå en ökad medvetenhet om den fornnordiska mytologin. Det är viktigt att se vilka ideal och motbilder i religionen som skapat ideal för mänskliga normer och levnadssätt. Uppsatsen belyser de skilda könsroller som fanns under vikingatidens samhälle.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

Genusperspektiv är en av flera variabler som kan påverka vården och bemötande. Ändå sker det dagligen fall av ojämlikhet inom den svenska vården. Syftet med denna studie var att beskriva om och hur bemötandet av patienter inom vården påverkas utifrån ett genusperspektiv. Vald teoretisk referensram för arbetet var Yvonne Hirdmans feministiska resonemang om genussystem. Metoden för vår systematiska litteraturstudie var att kvalitetsgranska åtta vetenskapliga artiklar.